Etikettarkiv: julteve

Profilbild för Okänd

Vilka år har ”Trolltyg i Tomteskogen” sänts kring jul?

av

Kort svar: Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.

Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.

Scen från Trolltyg i Tomteskogen

Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981 – först söndag 27 december kl. 15.40 och sen i repris tisdag 29 december klockan 19.00. Därefter återkom Trolltyg i Tomteskogen vid olika juldagar de kommande åren:

  • 1982 – Annandag jul – 26 december kl. 17.00
  • 1984 – Trettondagsafton – 5 januari kl. 18.30
  • 1985 – Nyårsdag – 1 januari kl. 16.30
  • 1987 – 2 januari kl. 19.10
  • 1987 – 15 december kl. 17.15
  • 1989 – Annandag jul – 26 december kl. 17.00
  • 2010 – Julafton – 24 december kl. 13.05
  • 2010 – Annandag jul – 26 december kl. 12.10
  • 2011 – Juldagen – 25 december – kl. 16.10
  • 2012 – Juldagen – 25 december kl. 15.10

Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:

  • 3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
  • 2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
  • 1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22

Källor:

SvD 1981-12-27

SvD 1981-12-29

SvD 1982-12-24

SvD 1984-01-05

SvD 1984-12-31

SvD 1987-01-02

SvD 1987-12-15

SvD 1989-12-24

SvD 2010-12-24

SvD 2010-12-24

SvD 2011-12-24

SvD 2012-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka Disneyfigurer sjunger en julsång utanför huset i slutet av Plutos julgran?

av

Kort svar: Utanför Musses hus sjunger Jan Långben, Kalle Anka och Mimmi Pigg en julsång i kortfilmen Plutos julgran.

Det mest sedda programmet på julafton är utan konkurrens Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds 15.05. Det består av ett antal korta klipp, dels ifrån Disneys långfilmer och dels ifrån den långa rad av kortfilmer som Disney producerat.

Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree  i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.

Efter att Pluto bråkade med Piff och Puff i julgranen så avslutas det hela med Kalle Anka, Mimmi Pigg och Jan Långben sjunger Deck the halls utanför fönstret. Detta är alltså en av tre inslag där Kalle Anka medverkar.

Scen från ”Plutos julgran”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)

Profilbild för Okänd

Vad heter sången som Karl-Bertil Jonsson sjunger på ölkaféet?

av

Kort svar: Julsången som Karl-Bertil Jonssons sjunger tillsammans med diversearbetarna på ölkaféet heter ”Julvisan” och är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson på julaftonskvällen är färdig med sin turné som tomte och lägger det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så börjar han sjunga en melodi som diversearbetarna på kaféet stämmer upp. Texten lyder:

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Det är givetvis Tage Danielsson som skrivit sagan men sången som sjungs är inte hans verk. Texten till ”Julvisan” som den egentligen heter är istället skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. 

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-17

Källa:

Zacharias Topelius, Läsning för barn

Profilbild för Okänd

Vad var ”Medan vi väntar på klapparna”?

av

Kort svar: ”Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.

Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.

Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.

Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.

Notis från teve-tablån

Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:

De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.

Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.

Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Källa:

SvD:s radio och teve-tablåer 1948-1964

DN 1960-12-24

Profilbild för Okänd

Har Bengt Feldreich varit julvärd i svensk teve?

av

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att Bengt Feldreich varit julvärd.

Under slutet av 1950-talet fick teven sitt genombrott i Sverige. Redan tidigt blev julafton en dag då särskilda program fick en särskild betydelse, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.

Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)

Profilbild för Okänd

Vilka kortfilmer med Kalle Anka har visats på julafton i SVT?

av

Kort svar: Inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” har följande kortfilmer med Kalle Anka visats: nötkriget, camping, jagar tjuvar, i djungeln samt Musses husvagn.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svenska teve, några år t.o.m. på TV3. Inslagens i programmet har varierat genom åren men det har alltid funnits kortfilmer med Kalle Anka i huvudrollen-´.

Bild från ”Kalle Anka och nötkriget”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1977?

av

Kort svar: På julafton 1977 var det prästen Ingemar Glemme som var programvärd.

Att ha julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet.

En person som varit julvärd inte mindre än tre gånger är Ingemar Glemme. Det är inte alls lika många gånger som Arne Weise men ändå noterbart. Glemme var präst och TV-producent och han var julvärd första gången 1974 och sedan igen 1976.

Ingemar Glemme

Sista gången som Ingemar Glemme fick vara julvärd var på julafton 1977. I Arbetet någon vecka innan julhelgen kan man läsa att ”Ingemar Glemme blir julaftonens programvärd i TV 1”. Även i tevetablåer för julafton nämns Glemme som värd på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Arbetet 1977-12-16

Arbetet 1977-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka år visades Törnrosa i Kalle Ankas jul på julafton?

av

Kort svar: Törnrosa var en del av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton 1969 och 1970.

Efter att ha visat samma kortfilmer de första sju åren började man 1967 göra visa förändringar i Kalle Anka och hans vänner önskar god jul när man tog bort bl.a. Kalle Anka och nötkriget. Under flera års tid gjordes därefter förändringar i princip varje år med kortfilmer som lades till och andra som togs bort.

Till julafton 1969 var det dags för en ny tradition – att visa en scen från årets Disneyfilm som hade biopremiär. Första gången man gjorde detta var det Djungelboken och då visade man scenen med kung Louie i sitt aptempel. Samma år som Djungelboken visades första gången på julafton hade också en tio år gammal Disneyfilm premiär – Törnrosa.

Törnrosa

Törnrosa visades på julafton 1969 efter Lady och Lufsen och före Snövit och de sju dvärgarna. Samma år fick svenska teve-tittare också på nytt stifta bekantskap med Piff och Puff i Kalle Anka jagar tjuvar.

Även följande års julafton visades Törnrosa eftersom man då inte gjorde några ändringar i programmet. Det gjorde man dock till julafton 1971 då inte mindre än fem filmer ströks (dels Törnrosa men också Kalle Anka på camping, Djungelboken, Kalle Anka jagar tjuvar samt en film med Nalle Puh) och fem nya (Tjuren Ferdinand, Aristocats, Skandal i hönsgården, Jan Långben gymnastiserar och Kalle Anka i djungeln) lades till.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Expressen 1969-12-23

GHT 1970-12-24

GT 1971-12-23

Profilbild för Okänd

Varför visades Askungen inte på julafton 1978?

av

Kort svar: Askungen plockades bort ur Kalle Ankas julafton 1978 p.g.a. tidsbrist. Programmet var nämligen bara 55 minuter på julafton 1978.

Scenerna ur Askungen är ett av de inslag som var med allra första gången som Kalle Anka och hans vänner önskar God jul visades på julafton i svensk teve 1960. Långfilmen hade haft svensk biopremiär drygt tio år tidigare – några dagar före julafton 1950.

När det under slutet av 1960-talet gjordes en rad förändringar av programmet togs scenen ur Askungen bort. Julen 1969 visades istället klipp från Djungelboken och Törnrosa. Sedan var Askungen borta fram till julafton 1976 då hon och hennes möss kom tillbaka för att tillsammans med Peter Pan ersätta Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.

Scen ur Askungen

Därefter har Askungen varit ett återkommande inslag förutom julen 1978 då scenen saknades. Orsaken var att man skulle visa det årets biofilm från Disney – Bernard och Bianca och enligt dåvarande chefen för TV1:s barnredaktion var de ”tvungna att plocka ut ett inslag eftersom vi bara har 55 minuter på oss”. Och mycket riktigt så är programmet 1978 tablålagt mellan 15.00 och 15.55.

Men året dessförinnan (1977) då programmet var identiskt (förutom Askungen och Bernard och Bianca då) så var det tablålagt mellan 15.00 och 15.50. Det var alltså fem minuter kortare. Det kan ju förvisso vara så att scenen från Bernard och Bianca var avsevärt mycket längre än den från Askungen.

Men 1979 var Askungen tillbaka och har så varit sedan dess. Dessutom var Askungen med i den Disney-special som TV3 visade under 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Aftonbladet 1978-12-21

Profilbild för Okänd

Vilket år visades ”Den fula ankungen” i Kalle Ankas julafton?

av

Kort svar: Den fula ankungen visades bara julafton 1982 istället för Tjuren Ferdinand (som dock sändes efter ordinarie program).

Under framförallt 1970-talet och tidigt 1980-tal gjordes ganska stora förändringar i Kalle Anka och hans vänner önskar God jul. Flera kortfilmer visades under enstaka år, t.ex. Jan Långben gymnastiserar, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Pluto går i sömnen och Bernard och Bianca.

En kortfilm som bara visades vid ett enda tillfälle, vilket gör den unik*, är Den fula ankungen. Den fula ankungen är en är en tecknad film från 1939, baserad på H.C. Andersen-sagan med samma namn från 1843.

Inför julafton 1982 skrev Dagens Nyheter:

Tjuren Ferdinand får inte längre vara med i TV:s julaftonsprogram /../ I stället får vi se Långben, Kalle Anka, Musse Pigg och Den fula ankungen.

Man valde alltså att byta ut Tjuren Ferdinand (som varit med sedan 1971) och ersätta den med Musses husvagn och Den fula ankungen. Att ta bort Tjuren Ferdinand ledde dock till sådana protester att man gjorde en kompromiss och visades den efter ordinarie program.

Till nästa års julafton hade man tagit tillbaka Tjuren Ferdinand i ordinarie program och borta var ”den sorgesamma Fula ankungen som bara visades ifjol”.

* Den fula ankungen är unik så till vida att det är den enda kortfilm som bara visats en gång på julafton. Övriga klipp som bara visats en gång är utdrag ur långfilmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-06-26

Källor:

DN 1982-12-08

Trollhättan 1983-12-24