Etikettarkiv: julteve

Profilbild för Okänd

Vilka är de mest sedda programmen på julafton?

av

Kort svar: På julafton är det mest sedda programmet, utan konkurrens, ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Därefter kommer ”Kan du vissla Johanna?”  och ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.

Ingen annan helg är i Sverige så förknippad med teve-tittande som julhelgen. Att klockan 15.00 bänka sig och se på samma Disneyfilmer vi sett sedan vi var små är (för att låna Jeremy Stahls ord) en ”bisarr tradition”. Men vilka program är de populäraste på julafton?

Om vi tittar på de senaste årens julaftnar är det främst tre program som dominerar topplistorna. Som given etta under alla år kommer Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Tittarsiffrorna för programmet ligger mellan 3,2 och 3,8 miljoner och det är ofta årets näst eller tredje mest sedda program (efter Melodifestivalen).

DSC_0031-1

Som två och trea på listan över populäraste teve-program på julafton kommer Kan du vissla Johanna? och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. De två programmen samlar mellan en och 1,5 miljon tittare på julafton. Till detta kan också läggas årets juvärd som med stor draghjälp av Kalle Anka samlar ett par miljoner tittare.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-10)

Källa: 

”Kalle Anka och hans vänner” tappar tittare” Aftonbladet 2013-12-27

”Här är de mest sedda programmen på julafton och juldagen” 2012-12-27

”Tv-toppen: Kalle Anka behåller greppet” Hallands-posten 2010-12-27

”Tittartapp för Kalle Anka” Aftonbladet 2008-12-29

Profilbild för Okänd

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmögne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Flaggirlanden fick Karl-Bertil i filmen av byrådirektör H.K. Bergdahl.

Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Den röda flaggan med att hakkors i mitten var inte bara flagga för NSDAP i Tyskland utan också nationsflagga för hela landet efter nazisternas maktövertagande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20, uppdaterad 2014-12-25)

Källa: ”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Profilbild för Okänd

Vem sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”

av

Kort svar: På svenska är det Bengt Feldreich och på engelska är det Cliff Edwards som sjunger ”Ser du stjärna i det blå?” i slutet av ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.

Det sista inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton när klockan närmar sig fyra är sången Ser du stjärnan i det blå?. I ljuset av ett rött stearinljus samlas olika Disneykarraktärer och lyssnar till sången.

Originalet heter When You Wish Upon A Star och skrevs av Leigh Harline och Ned Washington till Disneyfilmen Pinocchio. I den engelska originalversionen av filmen är det Cliff Edwards som sjunger.

Ser du stjärnan i det blå

Den 19 december 1958 sändes From all of us to all of you i USA. Programmet var ett hopklipp av korta sekvenser från olika Disneyfilmer som ramades in av Benjamin Syrsas vägledning. Som en slutpunkt i programmet framförde Benjamin Syrsa When You Wish Upon A Star.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 sändes en svenskdubbad version av programmet – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Som svensk ciceron valdes Bengt Feldreich (som året innan dessutom blivit julvärd) och det var även Feldreich som fick äran att sjunga duett med Benjamin Syrsa, fast då på svenska – Ser du stjärnan i det blå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-18)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Profilbild för Okänd

Vilken julsång sjunger de i ”Plutos julgran” i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul?”

av

Kort svar: Den sång som Kalle Anka, Mimmi och Långben sjunger i slutet av ”Plutos julgran” heter ”Deck the Halls”

Det mest sedda programmet på julafton är utan konkurrens Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds 15.00. Programmet består av ett antal korta klipp, dels ifrån Disneys långfilmer och dels ifrån den långa rad av kortfilmer som Disney producerat.

Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree  i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.

I slutet av Plutos julgran ser man hur Kalle Anka, Mimmi Pigg och Jan Långben sjunger en julsång utanför fönstret.

Mickeys_Friends_sing_Deck_the_Halls
Scen från Plutos julgran

Julsången heter Deck the halls och är en walesisk melodi som fick engelsk text av den skotkse musikern Thomas Oliphant i slutet av 1800-talet. De första rader lyder:

Deck the hall with boughs of holly,

Fa la la la la la la la la.

‘Tis the season to be jolly,

Fa la la la la la la la la.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-08)

Källa: ”Deck the halls” en – wikipedia

Profilbild för Okänd

Vem har gjort musiken till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Gunnar Svensson har skrivit musiken och medverkar, Arne Domnérus spelar saxofon och den tredje musikern heter Sture Åkerberg 

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964 (även om filmen utspelar sig i en obestämd tid). Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Minst lika känd som själva texten är musiken som spelas i filmen. Kompositör är Gunnar Svensson som skrivit många av de musikstycken som Tage Danielsson och/eller Hasse Alfredsson sedan skrev texten till.

Gunnars Svensson medverkar också på själva inspelningen tillsammans med saxofonisten Arne Domnérus och basisten Sture Åkerberg.

Melodin Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton finns både på Spotify och på Youtube.

Källa:Svensk Filmdatabas

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Profilbild för Okänd

Vilka delar är bortklippta från ”I jultomtens verkstad”?

av

Kort svar: Den version av I jultomtens verkstad som visas på SVT i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är klippt på åtminstone fyra ställen – när Santa Claus läser ett längre brev, när två dockor åker ner för en rutschkana, när en docka som är en karikatyr av en jude går i leksaksparaden samt en del i slutet när Santa Claus sjunger en sång.

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop. Originalet är 6 minuter och fyrtio sekunder långt men den version som visas på svensk teve är något kortare eftersom vissa delar plockats bort.

Jultomtens verkstad

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången i svenska teve 1960 var filmen i svartvitt och det saknades fyra scener:

  1. En scen i början av filmen när Santa Claus läser ett längre brev. Denna scen har klippts bort av SVT och har inte visats i något år på julafton.
  2. En scen när en blond respektive en svart docka åker ner för en rutschkana och säger ”Mama” respektive ”Mummy!”. Denna scen har sedan 2012 klippts bort av Disney och saknas på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
  3. Ett klipp i leksaksparaden där en docka som är en karikatyr av en jude syns.  Denna scen har också klippts bort av Disney och saknas även den på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
  4. En scen i slutet där Santa Claus sjunger en sång innan han reser iväg i sin släde. Precis som den första scenen så är det SVT som klippt bort denna scen och den har inte heller visats på julafton.

Kortfilmen I jultomtens verkstad var alltså redan 1960 klippt och sändes inte i sin helhet. Inte någon julafton har alltså den fullständiga versionen av kortfilmen visats.

På youtube finns filmen i sin helhet:

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-20)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

”Därför klippte Disney bort den svarta dockan” svt.se (läst 2012-12-20)

Profilbild för Okänd

Vilka filmer visades i den första ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

av

Kort svar: I det första programmet 1960 visades inslagen Jultomtens verkstad (i svartvitt), Peter Pan, Bambi på isen, Pinocchio, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Inget av dessa inslag har genom alla år visats på samma sätt varje år.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 visades för första gången det program som kommit att bli en svensk klassiker – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958.

Varje gång SVT eller Disney gör någon förändring i programmet blir det stora rubriker och omfattande protester. Vad som då kan vara intressant att notera är att enbart tre inslag funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts –

Dessa tre avsnitt var med i det allra första programmet tillsammans med klipp ur

Askungen finns också med i dagens upplaga men hade ett uppehåll mellan 1969 och 1976 samt 1978. Av de tre inslagen som funnits med sedan premiären är det dock inget som visats på samma sätt genom alla år.

I jultomtens verkstad saknades fram till 1983 scenerna med den svarta dockan som rutschar ner för kanan och säger ”Mammy” (lyssna på ljudspåret från julafton 1975 så hör man att ”Mammy” saknas) och den figur i leksaksparaden som ser ut som en karikatyr av en jude. Dessa scener kommer att tas bort igen från och med julen 2012. Dessutom var inslaget i svartvitt fram till 1978. Inte något år har alltså I jultomtens verkstad visats oklippt i svensk teve

Parkscenen i Lady och Lufsen (efter måltiden) visades inte mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Vad gäller Snövit har rösterna dubbats om sedan premiären. I originalet görs den svenska rösten av Tatiana Angelini, men 1982 dubbades hela filmen om och sedan dess är det Anna-Lotta Larsson som gör Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers) som den heter i original). Det togs bort redan 1967 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran  yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-15, uppdaterad 2013-12-09)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Skådespelarna som gör julens röster (SvD 23/12 2012)

Dubbningshemsidan

Profilbild för Okänd

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anakronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säga att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Andra detaljer som skulle kunna användas som tidsmarkörer är:

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap), uppdaterad 2020-12-28

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24