He spoke not a word, but went straight to his work, And filled all the stockings; then turned with a jerk,
Att detta inte på något sätt behöver förklaras i dikten tyder på att julstrumporna i den anglosaxiska världen var etablerad som tradition i början av 1800-talet. Det skulle dock dröja ytterligare nästan hundra år innan julstrumpan kom till Sverige.
I en svensk beskrivning av julen i England 1906 finns ”christmas stockings” med som ett exempel på engelskt julfirande som skiljer sig från det svenska, tillsammans med bl.a. plumpudding och mistel. Ett drygt årtionde därefter, inför julen 1920, annonserar Buttericks om ”engelska julstrumpor” till försäljning i butik.
Annons för Buttericks 1920
Julstrumpan lanseras alltså i Sverige runt år 1920 och därmed ”bruket /../ att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på julaftonsmorgonen, främst till barnen”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)
Kort svar: De äldsta beläggen för en julbock i Sverige är från 1600-talet.
En av många olika figurer i den svenska jultraditionen är julbocken. Julbockens rötter går att söka tillbaka till medeltiden även om det är först under 1600-talet som han gör sin verkliga entré. Som julklappsutdelare kan vi spåra hans rötter till 1800-talet, men idag är julbocken enbart kvar som ett prydnadsföremål.
Rötterna till dagens julbock kan spåras till medeltiden då han var en figur som hängde samman med helgonet Sankt Nikolaus som delade ut gåvor på sin dag, 6 december. Så här skriver religionshistorikern Tommy Kuusela:
Nikolaus tänktes dela ut gåvor på sin dag och hade i sitt sällskap en till bock utstyrd person. Denna bockfigur höll han bunden i ett rep. Denna bock var en symbol för Djävulen.
Med reformationen försvann inte bara en rad helgdagar utan också de helgon som firades och därmed var Nikolaus ute ur bilden, men bocken fick vara kvar. För under 1600-talet förekom bocken som en figur i de ungdomsupptåg som gick från gård till gård för att samla in pengar, dels till behövande och dels till sig själva i syfte att ha fest. Den här typen av ungdomsupptåg med en bock i följet kunde förekomma vid flera tillfällen runt jul: under lussenatten och Tomasmäss till tjugondedag Knut, men vanligast var troligen annandag jul.
Julbockens utseende kunde variera. Så här skriver Tommy Kuusela:
Julbocken kunde se ut på många olika sätt. Ofta var det en eller flera personer som täckta av ett djurskinn styr en stång eller kvast på vilken är fäst ett get- eller bockhuvud med en rörlig käft. /../ Oavsett hur maskeringen gick till var det viktigt att den skulle få horn. Det kunde vara allt från verkliga djurhorn till sådana som var snidade av trä, korvar, yxor, potatishackor, grenar och slevar som fick fungera som bockhorn.
Att man använde julbocken på detta sätt ledde till förbud för julbocken i en rad städer. I december 1786 gjorde borgmästaren i Kungälv en skrivelse där han starkt ifrågasatte traditionen med julbock. Samma sak skedde i Stockholm 1721 och i Karlskrona 1754.
Men trots försöken att på laglig väg försöka stoppa julbocken så levde traditionen vidare åtminstone in på 1800-talet. Under detta sekel får julbocken också rollen som julklappsutdelare. Första gången vi har belägg för att julbocken slänger in julklappar i ett hus är på en herrgård i Alingsås 1807.
Som julklappsutdelare konkurrerades dock julbocken ut av jultomten kring förra sekelskiftet och idag lever julbocken kvar enbart som halmprydnad.
Familj med julbock
Traditionen med bocken som halmprydnad går också tillbaka till 1600-talet:
Troligen var det redan under 1600-talet som bocken fick stå modell för halmflätning och för pepparkaks- och vetebullsutformning. Bocken kunde även tillverkas av trä som under julnatten ställdes framför en stuga.
Sedan 1966 har också Gävle haft en mycket stor julbock i halm som vid flera tillfällen brunnit ner.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-12-10
Kriterierna för ”årets julklapp” är, enligt Handelns Utredningsinstitut själva, att den ska representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Eftersom utnämningen sker flera veckor innan jul så vet man inte om produkten verkligen kommer att sälja. Bakmaskinen beskrivs t.ex. som lite av en flopp där ”fjolårets bakmaskinslager ännu inte [är] slutsålda och priserna sjunkit till hälften.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16
Kort svar: Första gången som Handelns Utredningsinstitut utsåg årets julklapp var 1988 då det blev bakmaskinen.
Julklappar har på olika sätt och med olika utdelare funnits i Sverige i flera hundra år. Men det är först under efterkrigstiden som det stora kommersiella genombrottet kommer i och med de ekonomiska förbättringarna som sker i Sverige.
Till julen 1988 lanserade organisationen Handelns Utredningsinstitut en idé som fortfarande finns med som en tradition flera decennier senare – ”årets julklapp”. Kriterierna för ”årets julklapp” var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Så här skrev Dagens Nyheter:
Bakmaskinen blir enligt en prognos ”årets julklapp”. 50 000 apparater har beställts, och handlarna räknar med att samtliga ska gå åt.
Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut varje år lanserat en ny ”årets julklapp” som på något sätt ska spegla sin samtid, ex. ljudboken 2006, internet-paketet 1996 och CD-spelaren 1991.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16
Kort svar: Julklappspapper har funnits i Sverige sedan julen 1922.
Ordet ”julklapp” har sitt namn utifrån en äldre tradition att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in den skämtsamma gåvan genom fönstret. Under 1900-talet blev julklapparna fler och dyrare och kom att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Att slå in paketen i julklappspapper är ett bruk som det går att datera ganska exakt till julen 1922. Så här står det i SvD 14 december 1922:
Svenska nationalförsamlingen mot tuberkulos har i år skaffat sig ett nytt vapen i sin kamp mot folksjukdomen. Den säljer något, som den kallar Julklappspapperet, avsett att använda som omslag kring julklappar.
Bakgrunden till idén var att Beda Hallberg inför julen 1922 besökte Oslo där hon la märke till ett mönstrat julpapper, med röda tomtar och röda julfåglar. Det norska julpappret hade i sin tur kommit till landet från USA. Beda Hallberg insåg snabbt att detta var en idé som även skulle slå i Sverige så hon tog den genast med sig hem.
Vid försäljningen i Sverige kostade julklappspapperet 10 öre för ett ark och en hel krona för en rulle om fem meter. Det nya mönstrade julklappspapperet som Beda Hallberg tagit med sig från Norge slog snabbt ut det tråkigare bruna omslagspapper som man använt tidigare.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-15
Kort svar: Nissebus eller nissedörr kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet.
Att räkna ner dagarna till julafton i december månad är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Adventskalendrar, som vi haft i Sverige sedan 1930-talet, är ett exempel på just en sådan nedräkning. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är nissebuss eller nissedörr. Så här förklaras det i en artikel i Allas:
barnen hittar en tomtenisse i hemmet den 1 december, som sedan gör olika hyss och utmaningar fram till julafton. Det tydliga och första tecknet på att nisse har flyttat in är då en liten dörr sätts upp på väggen.
Enligt samma artikel är nissebus inspirerat av det amerikanska konceptet ”Elf on the shelf”. ”Elf on the shelf” i sin tur skapades i USA 2005.
Det tidigaste belägget för ordet ”nissedörr” som jag hittat är från 7 december 2014 ifrån Facebook-gruppen ”Återbruka mera”. Tidigare än det finns vare sig ”nissedörr”, ”nissebus” eller ”nissehyss” att läsa om, vare sig på Facebook eller Twitter. Dock finns det ingen information i nämnda post om nissedörren också för med sig bus.
Under kommande år blir det fler och fler som på olika sociala medier postar foton på sina nissedörrar och även beskriver hur man lägger ut paket framför dem under december månad.
Första gången som en tidning skriver om fenomenet nissedörr är en krönika i Danderyds Nyheter i december 2017.
De senaste åren har en ny typ av adventskalender växt fram i Sverige. En liten tomtenisse flyttar in till familjen. En liten dörr har han med sig så han kan ta sig fram och tillbaka till nordpolen. /../ Jag är en av dem som har fallit för den här trenden. Jag upptäckte först idén förra året när jag såg flera lägga ut bilder på deras nissars hyss.
Slutsatsen blir otvetydigt att nissedörren är en tradition som kom till Sverige runt 2014 och sedan etablerade sig under slutet av 2010-talet. I en undersökning 2023 svarade 27 procent av barnfamiljerna att de gjorde nissebus för barnen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-24
Kort svar: Det verkar som att traditionen med julklappsspel introducerades brett i Sverige under 2000-talet.
Det finns flera av de svenska jultraditionerna som inte har särskilt många år på nacken, t.ex. fula jultröjor, årgångsglögg och julklappsspelet. Så här förklaras julklappsspelet på sidan hittajulklappar.se
Grundidén bakom julklappsspelet är att alla deltagarna som är med och spelar köper en eller flera – beroende på vad man har kommit överens om – lite billigare julklappar och lägger paketen i en hög på ett bord. Därefter turas man om och slår en tärning, vid en 1:a eller 6:a på tärningen (det finns även andra varianter julklappsleken, se nedan) får man välja en klapp från högen.
Att spela om julklappar är idag en etablerad tradition i många familjer. Om man läser tidningstext så är det äldsta beläggen för ”julklappsspelet” från 2003 och 2004. I Helsingborgs Dagblad 19 december 2003 skriver Pamela von Sabljar att:
Kvällen nalkas med lussevaka för ett 20-tal vänner. Glöggen och godiset går åt och julklappsspelet är alltid lika kul.
Ett år senare skriver Östgöta Correspondeten:
Många vuxna? Kul, då kan ni spela julklappsspelet! Alla tar med sig tre paket: en grej för runt en hundring, något egentillverkat och något begagnat.
I annonser från tidigt 2010-tal beskrivs julklappsspelet som ”en ny tradition”
Annons ”Tips till julklappsspelet” i Katrineholms-Kuriren 2013-12-17
Som ett led i att undersöka julklappsspelets inträde i Sverige gjorde jag en undersökning som för närvarande c.a. 300 personer har besvarat. Det tydligaste resultatet i undersökningen är att merparten av de svarande mötte julklappsspelet under 2010-talet, en stor del under 2000-talet och ett fåtal har minnen av det sedan tidigare.
Så slutsatsen utifrån tidningsarkiven och min undersökning blir att julklappsspelet introducerades i Sverige under 2000-talet även om enstaka anekdotiska belägg finns från tidigare årtionden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-23
Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.
Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.
År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.
Annons för bakmaskin julen 1988.
Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:
Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15
Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.
Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och välgång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’
Kort svar:I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23
Högtider och traditioner 