Kort svar: Ingen vet exakt hur länge jul har firats i Sverige, men åtminstone sedan tiden före kristendomens ankomst.

Julen med alla sina helgdagar är utan jämförelse den mest firade helgen i Sverige. Förutom själva julhelgen firas också advent och lucia före och trettondag och tjugondag Knut efter. De traditioner som är knutna till julfirandet har successivt vuxit fram genom historien, vissa (ex. lutfisken och julottan) är flera hundra år gamla med andra (ex. Nissebus och fula jultröjor) bara har några år på nacken. Julfirandet i sig är dock något vi kan datera åtminstone mer än tusen år tillbaka i tiden.

Vi vet att människor i alla tider uppmärksammat tidpunkter på året som är kopplade till solens skenbara rörelse över himlavalvet. Institutet för språk och folkminnen skriver:

Sedan årtusenden tillbaka har vi firat högtider vid årets vändpunkter, när det har varit som mörkast och ljusast på himlen.

Vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och inte minst vintersolståndet då natten är som mörkast har varit viktiga tidpunkter för att ringa in året i Norden. Även om kopplingarna till ett påstått midvinterblot är källkritiskt mycket svaga.

Här uppe i Norden är skillnaderna mellan ljusa sommarnätter och mörka vinternätter dessutom väldigt tydliga, vilket Göran Stålbom (s. 142) påpekar. Ingen annanstans på vår planet har det funnits jordbrukså långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Och ju längre norrut du kommer på jorden desto mörkare blir vinternatten.

Eftersom jordbruket i Norden i princip låg nere under de kalla vintermånaderna och förråden (förhoppningsvis) var välfyllda blev december månad given som en månad för fest. Som Stålbom konstaterar är ”den enda högtid som man kan vara säker på att ha varit firad bland germanfolken i hednisk tid är julen”.

Ett viktigt argument för att julen har förkristna rötter är själva ordet ”jul”. Vi vet inte vad dess ursprungliga betydelse varit, men till skillnad från engelskans Christmas eller franskans Noël eller tyskans Weihnachten så har det svenska ordet ”jul” ingenting med kristendomen att göra. Det betyder att ordet har förkristet ursprung vilket i sin tur betyder att julen var så pass starkt rotad i Norden när kristendomen med sina traditioner att man valde att inte byta ut namnet på högtiden.

Även om vi vet att jul firades i Norden före kristendomens ankomst så vet vi väldigt lite om hur det firades. En sak som vi kan anta är att det dracks en massa öl under julfirandet. Så här sammanfattar historieprofessor Dick Harrison det hela:

vi vet att nordborna firade jul, och att de drack, men i övrigt famlar vi i blindo.

Öldrickandet i december var så viktigt att det fanns ett särskilt uttryck – ”att dricka jul”. Före kristendomen drack man till Oden, Frö och Njord och när kristendomen kom byttes gudarna ut men drickandet fortsatte. Från tidig medeltid finns en norsk lagtext som skriver om stränga straff för den som inte bryggde öl och signade det åt Kristus och Sankta Maria och till god årsväxt och fred.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-09-15

Litteratur:

En sak vet vi säkert: Folk drack kopiöst | Dick Harrison

Institutet för språk och folkminnen

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner: årets fester och livets högtider

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker