Profilbild för Okänd

Ska det heta adventskalender eller julkalender?

Kort svar: Man kan säga både adventskalender och julkalender.

Sedan 1934 har det förekommit försäljningar av advents- eller julkalendrar under december månad. Det var Svenska flickors scoutförbund som beställde och Aina Stenberg Masolle som ritade den första kalendern med 24 luckor. Med radio (1957) och teve (1960) fick kalendrarna ett betydligt större genomslag.

En mycket ovetenskaplig undersökning (googling på orden adventskalender respektive julkalender) ger vid handen att det förra ordet är åtminstone tio gånger så vanligt som det senare. Dock så kallades den första kalendern 1934 för ”julkalender” när det skrevs om den 1934.

Förvisso så är kalenderns omfång, vilket oftast är från 1 till 24 december, inte exakt detsamma som advent (om inte första advent infaller just 1 december). Dock infaller tidsperioden inte heller under jul (som ju börjar 24 december). Därför menar jag att man likväl kan säga adventskalender som julkalender.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-11-30 (uppdaterad 2020-11-29)

Profilbild för Okänd

Vad betyder ordet ”advent”?

Annons! Poddavsnitt om första advent – Svenska högtider och traditioner

Kort svar: Ordet ”advent” betyder ankomst.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Det man väntar på som kristen är Jesus ankomst på juldagen.

Advent har alltså inte med ordet ”vänta” att göra. Ljudlikheten mellan ”advent” och ”vänta” har lett till vissa folkliga föreställningar om att orden har med varandra att göra.

Advent är den period som inleder kyrkoåret och börjar med första söndagen i advent (söndagen efter domssöndagen). Beroende på vilken dag julafton infaller så kan adventstiden vara olika lång. Första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december), vilket också innebär att advent inte är samma sak som perioden 1 december till 24 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2021-11-20)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

svenska.se (uppslagsordet ”advent”) läst 2022-11-20

Profilbild för Okänd

Hur länge har advent firats?

Kort svar: Advent har i någon mån uppmärksammats så länge kristendomen funnits i Sverige. Men det är först under 1900-talet som fått ett större genomslag.

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. I slutet av 400-talet bestämde Perpetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.

Däremot var inte firandet av advent särskilt framträdande i det svenska bondesamhället. Om man t.ex. läser böcker om svenska högtider från första delen av 1900-talet, ex. Årets folkliga fester (1936) av Martin P Nilsson och Årets fester (1953) av Albert Eskeröd, så är det väldigt lite och ibland inget alls om just advent.

De äldsta beläggen för adventsljusstakar med fyra ljus är från det tidiga 1930-talet och både de första elektiska adventsljusstakarna och den första adventskalendern i Sverige kom 1934. Det är alltså först nu som adventsfirande med adventspynt börjar att etablera sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2021-10-30

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03