Profilbild för Okänd

Vad var traditionen att ”rida Staffan”?

Kort svar: Staffansritten eller att ”rida Staffan” innebar att byns ungdomar på annandagen red med hästarna till en vattenkälla och därefter red runt och tiggde mat och dryck.

Annandag jul har långt tillbaka i tiden varit en dag med stort fokus på gårdens hästar. Eftersom allt arbete låg nere på gården under julhelgen så behövde hästarna rastas och således utvecklades en tradition att byns unga män just på annandag jul red ikapp med sina hästar till en nordrinnande vattenkälla. Om hästarna fick dricka därur så skulle de hålla sig friska och starka under året.

Helgonet som sin martyrdag på annandagen är Stefanos eller Staffan Stalledräng som han kommit att kallas i svensk tradition. Staffans roll som stalledräng, beskriven bl.a. i Staffansvisan, passade också som hand i handske med dagens aktiviteter. Ridningen fick namnet ”Staffansritt/Staffansridning” eller ”att rida Staffan”.

Staffansritt

Staffansritten är en mycket gammal sed och kan enligt Jan-Öjvind Swahn härledes tillbaka till tidig medeltid och ska då ha varit en import från kontinenten. På tyska kallas annandag jul för ”der grosse Pferdetag” (den stora hästdagen).

Men det var givetvis inte ridandet till källan som var det viktiga för de unga männen. När detta var avklarat kunde man fokusera sig på huvuduppgiften, att rida runt bland gårdarna och via sånger tigga till sig en bit att äta och en sup att dricka. Gåvorna samlade man sedan och hade på kvällen helgens första ungdomsgille, inte sällan kallat staffansgille eller staffansöl.

Under 1800-talet försvinner staffansritterna successivt men visan om Staffan Stalledräng lever vidare i de moderna luciatågen med början under förra seklets första årtionden. Det ska dock noteras att i de tidigaste luciatågen från 1927 så förekommer ”ett 30-tal gossar i Staffanskostymer /och/ ett 30-tal stjärngossar”. Senare försvinner dock Staffanskostymerna och stjärngossarna blir de som för Staffanstraditionen vidare

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-29

Litteratur:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Vilka dagar är röda dagar i december 2025?

Kort svar: Förutom fem söndagar är även juldagen och annandag jul röd dag i december. Dessutom räknas julafton och nyårsafton i allt väsentligt som röda dagar även om de inte är det.

Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Helgdagarna (eller röda dagar som de också kallas) är sprids över året med en tydlig övervikt för den första årshalvan. Men under årets sista skälvande veckor kommer två röda dagar i rad.

Juldagen (alltid 25 december) är en röd dag och har varit det så länge som vi har haft helgdagar. Samma sak är det med annandag jul (26 december). Fram till slutet av 1700-talet hade vi också en tredjedag och fjärdedag jul då folk var lediga.

Dock är julafton (24 december) faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. På samma sätt är det med nyårsafton (31 december).

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-05)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Profilbild för Okänd

Är annandag jul (26 december) röd dag?

Kort svar: Ja, annandag jul är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Julafton (24 december) är faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar. På annandagen firas helgonet Stefanos (i Sverige mer känd i balladerna om Staffan Stalledräng).

Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar