Hur blev valborgsmässoafton en studenthögtid?

13 april , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Bakgrunden till att valborgsmässoafton firas stort i studentstäder som Lund och Uppsala var att djäknarna (den tidens studenter) förr i tiden gick sockengång för att samla in medel till sin skolgång just kring Valborg.

Valborgsmässoafton och första maj är tillsammans två dagar som på olika sätt har firats i Sverige sedan medeltiden. Skiftet mellan april och maj har traditionellt räknats som skiftet mellan vinter och sommar och har därför firats brett. Men särskilt intensivt är firandet i studentstäderna Uppsala och Lund.

Bakgrunden till studenternas firande av valborgsmässoafton går att spåra tillbaka till medeltiden. För parallellt med det folkliga firandet som bland annat inbegrep papegojskjutning, majgrevar, majbrasor och majstänger så fanns det en tradition att den tidens studenter (djäknar) gjorde uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Dessutom så kunde studenter vid den här tiden på året gå sockengång för att samla in medel till sin skolgång.

Att just dagarna kring Valborg passade för studenterna att göra dessa upptåg beror att det var precis före fastan på korsmässodagen (3 maj) så då kunde man använda dagarna som en fastlag (alltså fest före fastan).

”Sista april”-firande i Odinslund, Uppsala cirka 1905.
Fotograf: Ossian Wallin

Sedan är det under 1800-talet som firandet i studentstäderna får fastare former. Det finns belagt från de första åren av seklet att studenter i Uppsala den sista april gick upp på Slottsbacken för att beskåda eldarna på fälten samt utbringa ett leve för kungen och fosterlandet och hålla ett tal till våren. Även i Lund är det just på 1800-talet som valborgsmässotraditionerna den siste april tar form.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-13

Litteratur:

Majgreve och majsångare i ny belysning av Mats Hellspong i Kulturhistorisk tidskrift, vol. 79, nr. 4, 1996

Giftas på låtsas av Anna-Karin Jobs Arneberg i Fataburen 2014

”Där ute står majnatten blånande blå…” – Lundagard.se

Historia – Valborg i Uppsala

Hur firades valborgsmässoafton i Sverige förr i tiden?

31 mars , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Valborgsmässoafton började firas i Sverige under medeltiden och var en stor festdag med bl.a. eldar och tåg genom stiftsstäderna.

Helgonet Valborg, som har sin helgondag 1 maj, har aldrig varit någon särskilt viktigt person i den svenska festkalendern. Däremot var det länge en helgdagsafton eftersom 1 maj var en helgdag som apostladag för Filippos och Jakob och som sommarhalvårets första dag då ”byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader”. Som helgdagsafton blev 30 april en populär dag att festa loss på.

Valborgsmässoeldar

En tradition som numera starkt förknippas med valborgsmässoafton är eldarna. Dessa kom troligen till Sverige via tyska influenser för flera hundra år sedan. Det första belägget för valborgsmässoeldar är från Sko socken i Uppland 1711 men seden är förmodligen betydligt äldre än så. I den tyska traditionen trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på just valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna. Påskeldarna i västra Sverige har samma ursprung med tron på häxor och Blåkulla.

*Majbrasa under valborgsfirande. Upphov: Örebro Kuriren. Bild tagen 1966*

Att elda i skiftet april/maj hänger också ihop med att våren då traditionellt ansågs vara kommen i vissa delar av landet. Det var också då som bönderna släppte ut sin boskap och man var därför tvungna att skydda boskapen från vilddjur genom att tända eldar.

Från början var valborgsmässoeldarna en av många årseldar och dessutom ett lokalt fenomen i Uppland och de östra delarna av Sverige. Men under efterkrigstiden spred sig traditionen över landet där olika folkrörelseorganisationer samt offentliga institutioner arrangerade valborgsmässoeldar och fester.

Studentfirande och superi

Numera är har studentstäderna Uppsala och Lund en särskild roll i det offentliga valborgsmässofirandet. Där är 30 april årets stora festdag med studentaktiviteter och mycket fylla. Ursprunget till studentfirandet är ett medeltida firande i stiftsstäderna. Så här förklarar Nordiska museet

Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Med urbaniseringen på 1800-talet kom valborgsmässoafton i de växande storstäderna bli synonymt med ett grovt supande, särskilt bland arbetarna. Så här skriver Nordiska museet:

I dagstidningar från 1880-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31

Litteratur:

Valborgsmässoafton | Lär dig mer om högtider | Nordiska museet

Vem har skrivit texten till ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”?

28 april , 2023 av Mattias Axelsson

Kort svar: Herman Sätherberg skrev texten till ”Vinter rasat ut” 1838 och sedan tonsattes den för manskör av Otto Lindblad.

En av de populäraste sångerna för olika manskörer att sjunga vid elden på valborgsmässoafton är ”Längtan till landet” som inleds med textraderna:

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.

Sången är från början en dikt som Herman Sätherberg skrev till boken Jägarens vila – Poetiska bilder från skogen, fältet och sjö som publicerades 1838. Dikten heter ”Längtan till landet” och är sex verser lång. När den idag sjungs är det oftast bara de två första verserna som används.

Körledaren Otto Lindblad tonsatte sedan dikten för manskör något år efter att den publicerats.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-28

Källor:

”Längtan till landet (”Vintern rasat ut bland våra fjällar”)” 2023-04-28

Jägarens hvila. Poetiska bilder från skogen, fältet och sjön. (1838) runeberg.org

När sändes valborgsmässofirande i teve första gången?

12 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som teve sände valborgsmässofirande var 30 april 1958.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Den första radiosändningen från ett valborgsmässofirande var 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

När teve lanserades i Sverige på 1950-talet var man snabb med att även där inkludera valborgsmässofirande. Redan 1957 sände man ”Sista april på Säby gård” där bl.a. Moa Martinsson deltog och talade för våren. Året därefter var sändningen 30 april mer omfattande och inkluderade att ”Uppsalastudenterna hälsar våren”, ”vårliga stämningsbilder” och ”allmänna sångens valborgsmässobal i Rikssalen på Uppsala slott”

Valborgsmässoafton 1959 verkar teve inte sänt något firande. Men 1960 var det dags igen, det året från Skansen i Stockholm. Därefter sände TV återkommande valborgsmässofirande från olika städer (dock ej 1966, 1970, 1971, 1972, 1974). År 1975 sände TV2 en valborgskonsert med ”tradjazz, swing, gluntar, studentsångare och många, många gamla kända melodier”

Källor:

När sändes valborgsmässofirande i radio första gången?

12 november , 2022 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som radio sände direkt från valborgsmässofirande var 30 april 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Där kallas dagen dessutom snarare ”sista (Uppsala) /siste (Lund) april” än valborg.

Radio kom till Sverige under 1920-talets första år och redan på valborgsmässoafton 1925 sändes ett ”kort valborgsmässotal till ungdomen av ordföranden för Stockholms studentkår kand. Sigurd Lindman”. Året därefter var sändningen på valborgsmässoafton en timme lång och från studentstaden Uppsala. SvD refererade dagen efter

Den av Radiotjänst på fredagen anordnade utsändningen av den mera officiella delen av det traditionella Valborgsmässofirandet Uppsala fick ett synnerligen lyckat förlopp. /../ Utsändningen började programenligt kl. 9 e. m. med Gunillaklockans toner, som kallade till samling på Slottsbacken. Så hördes de allmänna sången och studentkårens ordförandes hälsningstal till våren

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-12

Källor:

SvD 1925-04-30

SvD 1926-05-01

Vad är ”siste april”?

30 april , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Siste april” är en lundensisk benämning på valborgsmässoafton (30 april).

Valborgsmässoafton och första maj är tillsammans två dagar som på olika sätt har firats i Sverige åtminstone sedan medeltiden. Skiftet april/maj har traditionellt räknats som skiftet mellan vinter och sommar och, främst i östra Sverige har man firat med att tända valborgsmässoeldar.

Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Där kallas dagen dessutom snarare ”sista (Uppsala) /siste (Lund) april” än valborg.

Firandet i Lund har anor tillbaka till 1600-talet enligt studenttidningen Lundagård:

Det första siste april-firandet i Lund skedde redan 1668. Universitetet hade då bara funnits i två år och hade inte ens egna undervisningslokaler, men studenterna, en grupp på ett runt 80 män, firade alltjämt valborg.

Under 1800-talet utvecklas firandet av ”siste april” i Lund till en stor gemensam fest:

Där kombinerades spontana dryckeslekar och snapsvisor med några återkommande upptåg, som efter hand kom att bli traditioner.

Den 30 april kallas inte i någon större utsträckning för valborgsmässoafton, vare sig i Lund eller Uppsala, utan lystrar där till namnet ”siste” eller ”sista april”. Så här skriver man i Aftonbladet 1934:

i Lund heter det inte valborgsmässoafton utan siste april

Numera är siste april en tradition där människor samlas i tusental i framförallt stadsparken i Lund.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källa: ”Där ute står majnatten blånande blå…” Lundagård 2015-04-29

Vad är ”sista april”?

28 april , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: Sista april är en benämning som främst används i Uppsala för valborgsmässoafton.

Valborgsmässoafton (30 april) har på olika sätt firats i Sverige, särskilt de östra delarna, med bl.a. valborgsmässoeldar sedan åtminstone medeltiden. Särskilt intensivt är firandet i studentstaden Uppsala där en rad traditioner – studentsånger, mösspåtagning etc. – utvecklades under 1800-talet.

Valborgsmässoafton kallas i Uppsala oftast för ”sista april” och det är en äldre benämning än Valborg. UNT skriver:

Sista april är den äldre benämningen, medan valborg har använts sedan 1950-talet, säger Mats Wahlberg på Institutet för språk och folkminnen.

Så här säger historieprofessorn Torkel Jansson från Uppsala:

“Sista april” är det naturliga att säga i Uppsala. Detta för att skilja dagen från “första maj”. Officiellt-traditionellt heter ju 30 april valborgsmässoafton, då ju första maj har valborg som namnsdag. Men “första maj” har, som bekant, “tagit över”, konkurrerat ut, “valborgdagen”, och då är det mer logiskt att tala om 30 april som “sista april”.

Motsvarande tradition finns i en annan svensk studentstad – Lund. Men där kallas dagen istället ”siste april”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-28

Källor: ”Valborg eller sista april – därom tvista de lärde” ergo.nu 2010-04-27

”Valborg eller sista april?” UNT 2016-04-26

När är valborgsmässoafton?

21 april , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: Valborgsmässoafton infaller alltid den 30 april.

Valborg har sedan 1901 namnsdag den 1 maj. Före henne var dagen en apostladag till minne av apostlarna Filippos och Jakob. Apostladagarnas status som helgdag togs dock bort redan 1772.

Helgonet Valborg har dock haft sin helgondag 1 maj alltsedan tidig medeltid, även om hon inte haft någon större betydelse som helgon i Sverige. Istället är det kvällen före – 30 april – som dragit till sig uppmärksamhet i form av valborgsmässoafton (alltså kvällen före Valborgs mässa) eller ”sista april” som det kallas i Uppsala eller siste april i Lund.

I Tyskland har 30 april firats som Walpurgisnacht – den natt då häxorna for till Blocksberg (motsvarande vår skärtorsdag då häxorna far till Blåkulla). Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

Valborgsmässoafton infaller alltså alltid den 30 april oavsett veckodag och det är i allmänhet ingen röd dag (dock flaggdag) till skillnad från 1 maj som är det sedan 1939.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-21

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Är valborgsmässoafton 2025 röd dag?

19 april , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Nej, valborgsmässoafton 2024 är inte en röd dag

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Valborg har namnsdag 1 maj och det är (som syns ovan) en röd dag. Dock är dagen före, 30 april (den som kallas valborgsmässoafton) inte en röd dag. För vissa arbetsgrupper (t.ex. de som jobbar inom staten) räknas valborgsmässoafton som helgdagsafton och är således ”halvdag”.

Om du är ledig beror på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision):

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Dock är 30 april flaggdag, men det beror inte på valborgsmässoafton utan på att det är kungens födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-04.19)

Källa:

”Vem får klämdag?”

Vad är valborrar?

23 april , 2014 av Mattias Axelsson

Kort svar: Valborrar är ett sätt att klä ut sig i samband med valborgsmässoafton. Traditionen är starkt förknippad med Dala-Floda i Gagnefs kommun i Dalarna.

Att klä ut sig på olika sätt är vanligt förekommande vid flera helger i svensk tradition (t.ex. påskkärringar kring påsken, skräckkläder på halloween, lussegubbar kring lucia o.s.v.). Även valborgsmässoafton (30 april) är – i Dalarna – förknippat med utklädning, då till ”valborrar”.

En ”valborre” är en person som klätt ut sig till oigenkännlighet . Beklädnaden består i någon form av ansiktsmask (ex. en strumpa som dragits över huvudet), gamla kläder och inte sällan en käpp som man retar andra med.

Så här berättar en kvinna från Sollerön i Dalarna om valborgsmässofirandet på 1930- och 40-talet:

På valborgsmässoaftonen hade vi många eldar i byn. De sämsta kläderna som fanns klädde vi oss i (helst herrkläder) och när brasan nästan brunnit ner krafsade vi åt oss kolbitar och sprang runt och sotade varann. Det var skolbarnens lek, flickor och pojkar emellan.

Ofta beskrivs seden att vara exklusiv för Dala-Floda men valborrar har även förekommit på några andra platser i Dalarna såsom Järna, Evertsberg och Ore samt på några platser i Hälsingland.

Traditionen att klä ut sig till ”valborre” på valborgsmässoafton är inte särskilt stark idag, ens i Dalarna:

I nya tider har det ibland varit svårt att få särskilt många bybor att klä ut sig. Som ett sätt att få fler personer att bli valborrar, har folkparken fri entré för alla ”borrar” som är helmaskerade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-24)

Källor: ”Valborrar sätter skräck i Dala-Floda” svt.se 2013-04-30

Knuts, Eva (2007) Masks and mumming traditions in Sweden I Terry Gunnel (red) Masks and mumming in the Nordic Area

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Kategoriarkiv: valborg