Kort svar: Att långfredagen och våffeldagen sammanfaller 2016 beror på att påskdagen är rörlig och infaller på en söndag (2016 den 27 mars) och att långfredagen också är rörlig. Årets långfredag infaller 25 mars vilket är samma som våffeldagen.
Således slumpar det sig så att 2016 infaller långfredagen och våffeldagen på samma dag – 25 mars. Det händer två gånger under 2000-talet, senaste gången 2005.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-14)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget
Det går på flera sidor på nätet att läsa att år 1818 var senaste gången som påskdagen inföll så tidigt som 22 mars. Och detta är i princip sant, förutom för Sverige.
Sverige hade nämligen under delar av 1700- och 1800-talet ett helt eget sätt att räkna ut påsken. Från 1700 till 1711 gällde en alldeles speciell ”svensk kalender” som avvek från den julianska med en dag (pga skottdagen 1700). Från 1712 till 1753 gällde återigen den julianska.
Men efter förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa), vilket gjorde att svensk påsk under vissa år inföll på helt andra datum än den övriga kristna världen, t.ex. inföll påskdagen 1742 redan den 14 mars.
År 1761 var påskdagen också den 22 mars och då sammanföll det svenska sättet att beräkna påsk med övriga världen. Så 1761 är senaste gången påskdagen infallit så tidigt som 22 mars i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-13)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Påskdagen i Sverige 1742 inföll (till skillnad från övriga kristna världen) redan den 14 mars.
Påsken är kristendomens viktigaste högtid i och med firandet av Jesus död och uppståndelse. Under de första århundradena efter Jesus korsfästelse kunde olika kristna församlingar fira påsken på olika datum och även på olika veckodagar även om söndagen var den absolut vanligaste. I öst firade man samma dag som judarna, men inte i västkyrkorna. Lars Nystedt skriver:
De västliga kyrkorna däremot firade påsken enligt de synoptiska evangelierna, alltid på en söndag och efter fullmånen i vårmånaden. Dessutom fanns en regel att den inte fick firas samtidigt med judarnas pasach. Sammanföll de fick påsken skjutas på en vecka.
Ju större den kristna gemenskapen blev desto mer ohållbart blev det att olika grupper firade påsken på olika dagar. Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 bestämdes att påsken alltid skulle firas på en söndag, men det fanns fortfarande olika sätt att räkna ut vilket datum denna söndag skulle vara.
Vad gäller påskdagens datum tillkommer ytterligare en komplikation för svenskt vidkommande. På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige året därefter att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa). I Celsii almanacak för 1740 står följande i förordet:
1:mo Påskan celebreras på Söndagen som efter Astronomisk Uträkning infaller näst efter närmaste Full-Månen till Wårdagjämningen
De praktiska följderna av detta beslut (som varade fram till 1844) och det faktum att Sverige följde den julianska kalendern var bl.a. att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars.
Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.Nordisk familjebok skriver:
Så firades t. ex. påskdagen 1742 i Sverige redan d. 14 Mars (den gamla stilen var då ännu
gällande, och vårdagjämningen inträffade i verkligheten långt före den 21 Mars), under andra år åter kom den en vecka senare än i det öfriga Europa.
En notering från en begravningsbok nämnda år berättar:
2den dag Påsk begrofs Mats Matss ifrån Tranemåla, som blef drunknader i siöen, som är wid gården uti wången
Annandag påsk 1742 är alltså inte samma annandag påsk som man kan beräkna med hjälp av kyrkliga tabeller – utan den 15 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-12)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Det tidigaste datum påskdagen kan infall på är den 22 mars och det inträffade senast 1818 (dock inte i Sverige) och kommer inte att inträffa igen förrän 2285.
Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiskafullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på.
Dock har påsken infallit ännu tidigare i Sverige eftersom man mellan åren 1740–1844 hade ett helt eget sätt att beräkna påsken. Normalt beräknas påsken utifrån nämnda påskfullmåne (som bestäms via tabeller och en fixerad vårdagjämning) men i Sverige beräknades påsken astronomiskt mellan 1740 och 1844.
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.
Kort svar: Påskafton 2016 infaller lördag 26 mars och påskdagen 2016 söndag 27 mars.
Påsken (till skillnad från julen) infaller på olika datum varje år. Att det är så beror på påskens historia. När de första kristna började fira påsk var det som judisk högtid, senare (när kristendomen växte) fanns ett behov av att skilja den kristna påsken från judisk pesach – t.ex. vad gäller datum.
Påskdagen är således den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. Och i år (2016) betyder det att påskafton är den 26 mars och påskdagen är den 27 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (2016-01-28)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag
Inom kristen tradition har annandag påsk firats som den dag då den uppståndne Jesus visades sig för sina lärjungar (även om det i evangelierna inte finns något stöd för det).
Påskdagen är således den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. Och i år (2015) betyder det att påskafton är den 4 april och påskdagen är den 5 april.
Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-01)
Källor: Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén
Kort svar: Godis till påsk har funnits åtminstone sedan 1800-talet, men troligen fick det ett bredare genomslag med smågodiset under mellankrigstiden.
Svenskar äter mest lösgodis av alla folk i världen och runt påsk äter vi alldeles extra mycket – närmare ett kilo per person under påskhelgen. Godiset läggs inte sällan i ett påskägg av bildäggstypen.
Lösgodiset började växa fram som koncept under mellankrigstiden. Så här skriver godisföretaget Aroma på sin hemsida:
I slutet av trettiotalet blev smågodiset all populärare. Kolorna var fortfarande storsäljare, men så småningom blev även geléprodukterna något för var mans mun.
Måltidsforskaren Rickard Tellström är också inne på mellankrigstiden
Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidig
Men när man studerar tidningsarkiven går det att hitta äldre belägg än så. Ordet ”påskgodis” börjar inte användas förrän på 1960-talet, men det beror nog snarast på att det tar tid för ordet godis att etableras i det formella språket. På 1930-talet finns det gott om belägg för ex kombinationen ”påsk-konfekt”.
SvD 1929-03-27
Redan på 1800-talet finns det exempel på hur godis eller konfekt som det kallas fylls i ägg och säljs till påsk.
Svenska Dagbladet 1899-03-30
Det äldsta belägget som vi hittat är GP 31 mars 1866 som skriver:
Ty i afton är det Påskafton, och en gammal sed fodrar att i then nattene skola de små ha påskägg med ”pullor” i
Pullor i citatet syftar på [socker]pullor, alltså sockergryn eller små bitar av socker. Det är inte smågodis som vi tänker oss det idag. Men redan 1866 kallades alltså bruket att ge barn sötsaker i påskägg för ”gammal sed” vilket indikerar att traditionen går tillbaka åtminstone till första halva av 1800-talet.
Smågodis som vi känner det idag, med bl.a. gröna grodor, geléhallon och sega råttor kommer till Sverige under 1930-talet. Några årtionden innan industrin kring smågodiset började blomstra så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.
Vi kan alltså konstatera att sötsaker i påskägg till barnen finns belagt sedan åtminstone mitten av 1800-talet, men eventuellt är det så att det är under mellankrigstiden som seden att fylla påskägg med smågodis och gömma dem i trädgården letar sig tillbaka till mellankrigstiden (ungefär samtidigt som smågodiset).
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-18, uppdaterad 2022-04-07).
Högtider och traditioner 