Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1968?

Kort svar: 1968 var Beppe Wolgers julvärd i teve.

Förutom under den ganska långa period mellan 1981 och 2002 (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne) då Arne Weise var julvärd i SVT så har olika personer suttit i rutan under julafton, även om Arne Weise faktiskt debuterade redan 1964.

Julen 1968 blev lite speciell eftersom Apollo 8 – den andra månfärden – planerade anlända till månen just under julhelgen. Därför stöpte man hastigt om i tablån, men julvärden fick vara den planerade – nämligen Beppe Wolgers. Men flera program fick utgå och Beppe hade istället gäster som Monica Nielsen, Sunge Mangs och Thore Skogman i studion.

SvD 1968-12-21

Samma år som Beppe var julvärd hade också Djungelboken premiär i Sverige, men filmklippet som visades i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! kom inte med förrän året efter.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-19)

Källor: ”Rymdextra nya inslag i jul-TV” SvD 1968-12-24

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1978 och 1979?

Kort svar: Julvärd 1978 och 1979 var Jeanette von Heidenstam.

Förutom under den ganska långa period mellan 1981 och 2002 (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne) då Arne Weise var julvärd i SVT så har olika personer suttit i rutan under julafton.

Inför julen 1978 skrev SvD om det årets julhelg:

Jeanette von Heidenstam, Thomas Olofsson och Barbro Francke heter de tre som tar hand om värdskapet under julen i TV1. Jeanette von Heidenstam firar julafton med titarna.

Även året därefter var det Jeanette von Heidenstam som satt julvärd på julafton under ”70-talets sista julafton”.

Under 80-talets första julafton var det också von Heidenstam som presenterade programmen, men då i par med Arne Weise som sedan tog över som ensam värd.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källor:
”Tre julvärdar i Tv1” SvD 1978-12-10

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1964?

Kort svar: Julvärd 1964 var Arne Weise.

Sedan 2003 har det varit olika personer som suttit som programpresentatör under julafton och därmed kallats ”julvärd”. Dessförinnan var Arne Weise julvärd under väldigt många år i rad från 1980 då han delade rollen med Jeanette von Heidenstam och från 1981 ensam (med undantag för 1988, 1989 och 1990 då det var Björne som skötte uppgiften).

SvD 1964-12-24

Första gången som Arne Weise benämns som julvärd eller ”programvärd” på julafton som det kallas då i tidningen är på julafton 1964. Arne Weise har i senare intervjuer påstått att han var julvärd redan året innan – 1963, men i tablån för julafton 1963 finns inga spår av Arne Weise (däremot både Lennart Hyland och Gösta Knutsson).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02)

Källor:
Tv-tablån SvD 1964-12-24

”Weise trivs i rollen som trevlig julvärd” SvD 1987-12-24

Profilbild för Okänd

Hur länge har det funnits elektrisk julgransbelysning i Sverige?

Kort svar: Den elektriska julgransbelysningen lanserades i Sverige i slutet på 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som den slog igenom i de breda folklagren.

Julgranen är känd i Sverige sedan mitten av 1700-talet, men det är först vid 1900-talets början som julgranen fick spridning även utanför den urbana överklassen. Vanligt pynt i granen är julgransbelysning och julgranskulor. Men När julgranen introducerades i Sverige fanns inga elektriska ljusslingor utan det var levande ljus som fick lysa upp i den mån man alls hade ljus i julgranarna.

Enligt en notis från 1881 ska den första ”julgranen med elektriskt ljus” ha förevisats på den elektriska utställningen i Paris. Det skrivs också att:

de gyllene lamporna gjorde en ypperlig effekt på granens mörkgröna grenar, och då dertill lägges, att det elektriska ljuset helt och hållet undanröjer den eldsfara, som de hittills brukliga julgransljusen onekligen medföra hemmen.

En handfull år senare dyker de första annonserna för elektriska julgransljus upp. Det äldsta belägget jag hittat är från tidningen Fäderneslandet från november 1888. Nedanstående annons är från Norrlandsposten 1898:

Norrlandsposten 22 december 1898

Så här skriver Historiska Media:

Elektrisk julgransbelysning lanserades under 1880- och 90-talen, men det var först under 1920- och 30-talen som människor i allmänhet hade råd med den. 

Och den elektriska julgransbelysningen är sedan den som ger idén till den elektriska adventsljusstaken.

Källa: ”Elektrisk belysning i Sverige” Historiska Media (2018-12-23)

Östgöta Allehanda 1881-12-31

Fäderneslandet 1888-11-21

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-03)

Profilbild för Okänd

Varför är fars dag andra söndagen i november?

Kort svar: När fars dag infördes i Sverige 1932 tyckte man att det ursprungliga datumet i juni låg för nära mors dag så då flyttade man firandet till andra söndagen i november.

Fars dag (liksom mors dag) importerades från USA under första hälften av 1900-talet. Enligt vissa källor (ex. Nordiska museet) började fars dag firas i Sverige redan 1931, men jag skulle snarare säga att det är året efter – 1932 – som fars dag uppmärksammas i Sverige första gången.

Det var i november 1932 som de första annonserna för att handla slipsar och liknande till ”far” dyker upp i tidningarna. Att fars dag lanserades var en mycket medveten kampanj. Så här skriver Orsi Husz och Klara Arnberg:

Initiativtagaren för lanseringen i Sverige var den då nybildade Stockholms Herrekiperingsförening. De valde dock en annan dag och istället för i juni som i USA, förlades Fars dag i Sverige till andra söndagen i november, eftersom det annars var ”en tyst tid inom affärslivet”

I USA:s infaller fars dag tredje söndagen i juni, men att man valda andra söndagen i november beror alltså på att det 1932 saknades någon högtid under november. Dessutom ligger en söndag i juni nära mors dag (sista söndagen i maj) och det finns en stor risk att det sammanfaller med midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-02, uppdateras 2022-11-19)

Källa: Nordiska museet: Fars dag

Far i fönstret. Kommersiell konstruktion av kön och den nya mannen i 1930-talets skyltfönster av Orsi Husz och Klara Arnberg i Carlsson K. & Lennartsson R. (2021). Bakom stadens kulisser: Genus och gränser i Stockholm 1800 – 2000.