Profilbild för Okänd

När infaller muslimska högtider 2018 i Sverige?

Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2018 fredag 15 juni respektive onsdag 22 augusti. Tänk dock på att det muslimska dygnet börjar kvällen före.

Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:

Det två stora muslimska högtider är  id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.

När är eid al-fitr 2018?

Eid al-fitr betyder översatt till svenska ”fastebrytandets fest” och eid al-fitr firas när fastemånaden Ramadan är slut. Eftersom den muslimska kalendern (i de flesta fall) följer den astronomiska månen så bestäms firandet av dagar när den astroomiska fullmånen är synlig. Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-fitr 2018 beräknas börja fredagen den 15 juni.

Iranians_holding_Eid_al-Fitr_prayer_in_Lavizan_Imamzadeh_shrine,_Tehran,_Iran.jpg

När är eid al-adha?

Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2018 beräknas eid al-adha börja onsdag 22 augusti.

6887392973_0520eb6fef_b

När är profetens födelsedag?

Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:

Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.

År 2018 tros profetens födelsedag infalla onsdag 22 november

När är Ashura?

Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.

Ashura 2018 beräknas infalla torsdag 20 september.

Förslag på att förändra kalendern

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-23)

Källor:

Islamic calender

Hjärpe, Jan (2013)  99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

 

Profilbild för Okänd

Vilken dag är Storbritanniens nationaldag?

Kort svar: Storbritannien har ingen nationaldag. Däremot har de fyra riksdelarna (England, Wales, Skottland och Nordirland) varsina nationaldagar.

Förutom Danmark är Storbritannien det enda landet i världen som inte har en nationaldag. I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher

[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.

Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli).

flag-2079064_1280.jpg
Källa: Pixabay

Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.

De fyra riksdelarna i Storbritannien – England, Wales, Skottland och Nordirland – har dock sina respektive nationaldagar (även om det är problematiskt i Nordirland p.g.a. konflikten mellan protestanter och katoliker). England firar helgonet St George den 23 april, Skottland firar St Andrews (eller Andreas) den 30 november, Wales firar St David den 1 mars och på Nordirland (liksom på Irland) är St Patricks day 17 mars en allmän helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-07-26)

Källor:

A surprising map of the world’s national holidays (only two countries have no national day)” Washington Post 2013-02-26

St George’s Day 2017: Everything you need to know about England’s (and Ethiopia’s) dragon-slaying saint” Telegraph 2017-03-21

When is St David’s Day 2017? Everything you need to know” Metro 2017-02-03

St Andrew’s day” scotland.org

Profilbild för Okänd

Vilken dag är St Patricks day i Sverige 2026?

Kort svar: St Patricks day infaller alltid 17 mars oavsett år.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Historiskt har i Sverige flera helgondagar uppmärksammats t.ex. Olof 29 juliLars 10 augustiMartin 11 november och Lucia 13 december. Ett helgon som däremot inte firats i Sverige alls är Irlands skyddshelgon Patrick.

Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpgBild från Flickr.

Enligt traditionen dog Patrick 17 mars 461 och det är den dagen som därmed blivit hans helgondag, även om han formellt aldrig blev kanoniserad av påven. Det är alltså 17 mars som är St Patricks day.

Som festdag tog St Patricks day fart med den irländska emigrationen till USA under 1800-talet och dagen har traditionellt firats mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland. Till Sverige har St Patricks day firande inte kommit i någon större skala. Dock uppmärksammas dagen (och veckan) dels med en parad i Stockholm och dels på en på diverse pubar som t.ex. serverar irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

Profilbild för Okänd

Vad är Gregoriusdagen 13 mars?

Kort svar: Gregoriusdagen infaller 13 mars (före 1882 den 12 mars) och räknas ibland som den första vårdagen.

Gregorius I (inte samma Gregorius som gav namn till den gregorianska kalendern dock) var påve blev påve 590 och dog den 12 mars 604. Gregorius I helgonförklades och fick sin helgondag på sin dödsdag 12 mars.

800px-Francisco_de_Zurbarán_040.jpg
Gregorius I

När Sverige blev kristet någon gång på 1100-talet kom en helt utvecklad kalender med olika helgdagar med på köpet. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedagMarie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar, däribland Gregorius 12 mars.

Dock var Gregorius inte någon helgondag man firade i allmänhet, till skillnad från t.ex. Birgitta (7/10) och Anna (9/12). Men till Gregoriusdagen fanns istället minnesregler för vädret kommande veckor. Så här skriver Nordisk museet:

Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.”

I vissa delar av Sverige räknades Gregorius som första vårdagen. År 1882 flyttades Gregorius från 12 mars till 13 mars för att Viktoria skulle få sin namnsdag 12 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Gregoriusdagen” nordiskamuseet.se

Profilbild för Okänd

Varför är julmust och påskmust så populära i Sverige?

Kort svar: Julmust och påskmust är de två dominerande dryckerna till jul respektive påsk. Att de blivit så populära i Sverige beror troligen på att smaken passa bra till den traditionella högtidsmaten.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks, dock ingen midsommarmust). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

13872949373_908b6c4616_o.jpg

Att vi dricker sådana mängder av just must till jul och påsk beror på att mustens smak passar bra till den typ av mat som traditionellt äts vid dessa högtider. Julens mat och påskens mat är i Sverige ett smörgåsbord av rätter – till julen serveras skinka, korv, sill, lax och köttbullar och till påsken ägg, sill och lax. Mustens smak av malt och kryddor gifter sig väl med den maten Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Det gör att den [musten] passar särskilt bra till det svenska matackordet, det vill säga mat som serveras vid årshögtiderna påsk och jul.

Den första musten som togs fram i början av 1900-talet gjordes som ett alkoholfritt alternativ till öl och brännvin och dess genomslag kan vi delvis tacka den starka svenska nykterhetsrörelsen för. Sedan dess har julmusten blivit den populäraste drycken vid jul och sedan 2025 finns även en ”julmustens dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi druckit påskmust i Sverige?

Kort svar: Påskmust har druckits i Sverige sedan slutet av andra världskriget även om det tidigaste belägget är från 1935.

Must säljs och dricks i Sverige främst vid jul och påsk (dock inte på midsommar). När den produkt som idag säljs som julmust togs fram i början av 1900-talet var det för att få fram ett substitut för öl och brännvin. Ordet julmust ska dock inte ha börjat användas förrän på 1920-talet. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten.

Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,

Det första tidningsbelägget för ordet ”påskmust” är dock redan från 1935 där Uppsala bryggeri annonserar om påskmust i Arbetaren. Tre år därefter, 1938 i Norrskensflamman finns en annons om påskmust med uppmaningen ”Beställ i tid eder påskdryckhjon”.

Norrskensflamman april 1+38

Den stora explosionen av annonser för påskmust kommer dock inte förrän efter andra världskriget. Inför påsken 1947 annonserar Apotekarnes i flera tidningar om om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.

I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.

snip_20180304123101
Ur SvD 1947-04-03

Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:

snip_20180304123438.png
Ur SvD 1948-03-18

Numera säljs närmare 10 miljoner liter påskmust i Sverige varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04), uppdaterad 2020-04-26

Källa: Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12

Sökning i KB:s databas ”påskmust

Profilbild för Okänd

Vilket bakverk äter man på ”fössta tossdan i mass”?

–> Podd om Fössta tossdan i mass <—

Kort svar: Det bakverk som förknippas med ”fössta tossdan i mass” är marsipantårta (eller massipantååta som man säger i Småland).

Olika typer av mat kan på olika sätt förknippas med speciella dagar – vissa är gamla traditioner (som semla på fettisdagen) medan andra är betydligt yngre (som kanelbullens dag eller stora pizzadagen).

En dag som börjat uppmärksammas under de senaste åren är den första torsdagen i mars eller ”fössta tossdan i mass” som den mer populärt kallas. ”Fössta tossdan i mass” beskrivs så här på facebook-sida:

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet ”rs”.

Högtiden skapades först 2010 och det var en privatperson som drog igång sidan. Under de första åren som sidan fanns var det inte självklart hur dagen skulle firas och det vara bara enstaka personer som uppmärksammade den överhuvudtaget.

16998990_10155072715398249_3243245525135383661_n
Bild från Facebook-sidan

Första gången som någon form av bakverk fanns på sidan var 1 mars 2012 då en marsipantårta med texten ”Fössta tossdan i mass” visades. Även året därpå så diskuterades det på Facebook hur dagens skulle uppmärksammas och en person föreslog: ”isstebannspyttipanna mä röbetter”.

Det första belägget på nätet utanför Facebook-sidan att någon skriver att hen ska äta ”massipantåta” är från 7 mars 2013. Året därefter (2014) skriver både Jnytt och Språktidningen om ”massipantåta” och sedan har det i princip exploderat med texter om ”fössta tossdan i mass” och massipantåta i de flesta småländska tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-01-04)

Källor: Facebook-sidan ”Fössta tossdan i mass”

”Fössta tossdan i mass” – högtid som få känner till” SVT Småland 2016 (2016-03-03)

Därför firar vi Fössta tossdan i mass” ETC Jönköping (2017-02-24)