Profilbild för Okänd

Varför infaller pingsten femtio dagar efter påsken?

Kort svar: Den kristna pingsten har sitt ursprung i det judiska shavoutfirandet som infaller sju veckor efter judisk pesach. Så när kristna började fira pingst la man den helgen sju veckor eller femtio dagar efter påskdagen.

Efter jul och påsk är pingsten den viktigaste högtiden i den kristna traditionen. Det man firar är att den helige Ande visade sig för de av lärjungarna som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor. I Apostlagärningarnas andra kapitel kan man läsa:

När pingstdagen kom var de alla tillsammans på samma plats. Plötsligt kom från himlen ett dån som av en kraftig stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg tungor likt eldslågor som delade sig och satte sig på var och en av dem. Alla fylldes av den helige Ande och började tala andra språk så som Anden ingav dem att tala.

Den ”pingstdag” som åsyftas i Apostlagärningarna är den judiska veckohögtiden shavuot som infaller sju veckor efter pesach. Om den kan man läsa i Tredje Mosebok 23:15-16

Sedan skall ni låta det gå sju fulla veckor från dagen efter sabbaten, från den dag då ni bar fram den kärve som lyfts upp till offer. Ni skall räkna femtio dagar till och med dagen efter den sjunde sabbaten. Då skall ni bära fram ett matoffer av den nya skörden till Herren

De talmudiska vishetslärda tolkade att ”sabbaten” i detta sammanhang syftar på första dagen av pesachfirandet. Därför börjar man räkningen på pesachs andra dag och fortsätter i 49 dagar, alltså sju hela veckor, och avslutar dagen före shavuot. Enligt denna beräkning infaller shavuot på veckodagen efter pesachs första dag.

Eldslågor sänker sig över apostlarna på pingstdagen. Litografi.

När kristendomen formerades som egen religion under de första seklerna efter Jesus död så behövde man skapa egna traditioner för att särskilja sig från sitt judiska ursprung. Till exempel så fylldes påsken med nytt innehåll och man valde ett datum för att helgen inte skulle sammanfalla med judisk pesach.

På samma vis gjorde man med shavout som blev kristen pingst med nytt innehåll. Ordet pingst kommer från det grekiska ordet pentekoste (Πεντηκοστή) som betyder ”femtionde” och det syftar på att pingsten firas femtio dagar efter påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-06-04

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Profilbild för Okänd

Varför firar kristna pingst?

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b
Helig ande sänker sig över lärjungarna

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner