Kort svar: Lucia har sin helgondag den 13 december. Under medeltiden firades lucia främst som årets mörkaste natt och som starten på julfastan.
Den historiska Lucia var en kvinna som levde i Syrakusa på Sicilien under slutet av 200-talet. Hon dog år 304 och blev helgon på grund av händelser i hennes liv. Hennes helgondag 13 december var alltså med i den första kristna kalendern som började användas när Sverige blev kristet under tidig medeltid.
Under medeltiden var Luciadagen inte en allmän helgdag och hade bara festgraden simplex. Det är istället helgondagens anknytning till vintersolståndet som varit av betydelse. Vintersolståndet är årets längsta natt och infaller numera alltid den 21 eller 22 december. På grund av ett fel i den julianska kalendern flyttades dock vintersolståndet ungefär en dag vart hundrade år vilket gjorde att det under medeltid och tidigmodern tid hamnade i närheten av just 13 december.
Kring årets längsta natt fanns det naturligtvis en mängd föreställningar. Mycket onda krafter var i rörelse (liksom vid andra övergångstider – t.ex. valborgsmässoafton då vintern tog slut eller mickelsmäss när hösten började) och det fanns skäl för att vara försiktig. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Då [lussenatten] kunde djuren tala och många onda krafter ansågs vara i rörelse. Det var viktigt att inte mala, spinna, brygga eller utföra något annat känsligt arbete. Genom att köra in en kniv i stallväggen kunde stålet skydda gården mot mycket av det onda.
Dessutom var luciadagen den 13 december sista dagen innan den stundande julfastan. Så här beskrivs det av Historiska media:
Under medeltiden hade högtiden mer betydelse i relation till den kommande julfastan. Lucia inledde nämligen fastan som pågick fram till jul.
På grund av detta skapades traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit upp till sju frukostar under natten. Även ungdomar var ute under lussenatten.
Ungdomar klädde ut sig, ibland till det motsatta könet, för att i samlad trupp vandra runt i stugorna för att sjunga och tigga mat och dryck.
Medeltidens luciafirande har alltså väldigt lite med det moderna firandet att göra. Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764.
Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia och under förra seklet etablerar sig den moderna luciatraditionen ordentligt via Stockholms Dagblad som anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm 1927.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28
Litteratur:
Högtider och traditioner 