Sedan december 2008 har också ”Ugly Christmas Sweater Day” uppmärksammats. Den vanligaste dagen för detta evenemang är den tredje fredagen i december. Till julen 2012 startas webbsidan http://www.nationaluglychristmassweaterday.org och där låter man meddela att:
National Ugly Christmas Sweater Day on Friday, December 21, 2012! National Ugly Christmas Sweater Day is about proudly sporting your favorite ugly Christmas sweater for the entire day…regardless of circumstances.
I Sverige har jultröjans dag uppmärksammats sedan åtminstone 2015. Den tredje fredagen i december detta år finns det inlägg på sociala medier och notiser i enstaka tidningar om dagen
Bild från Facebook
Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget 2024 så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-15
Kort svar: De äldsta beläggen för en julbock i Sverige är från 1600-talet.
En av många olika figurer i den svenska jultraditionen är julbocken. Julbockens rötter går att söka tillbaka till medeltiden även om det är först under 1600-talet som han gör sin verkliga entré. Som julklappsutdelare kan vi spåra hans rötter till 1800-talet, men idag är julbocken enbart kvar som ett prydnadsföremål.
Rötterna till dagens julbock kan spåras till medeltiden då han var en figur som hängde samman med helgonet Sankt Nikolaus som delade ut gåvor på sin dag, 6 december. Så här skriver religionshistorikern Tommy Kuusela:
Nikolaus tänktes dela ut gåvor på sin dag och hade i sitt sällskap en till bock utstyrd person. Denna bockfigur höll han bunden i ett rep. Denna bock var en symbol för Djävulen.
Med reformationen försvann inte bara en rad helgdagar utan också de helgon som firades och därmed var Nikolaus ute ur bilden, men bocken fick vara kvar. För under 1600-talet förekom bocken som en figur i de ungdomsupptåg som gick från gård till gård för att samla in pengar, dels till behövande och dels till sig själva i syfte att ha fest. Den här typen av ungdomsupptåg med en bock i följet kunde förekomma vid flera tillfällen runt jul: under lussenatten och Tomasmäss till tjugondedag Knut, men vanligast var troligen annandag jul.
Julbockens utseende kunde variera. Så här skriver Tommy Kuusela:
Julbocken kunde se ut på många olika sätt. Ofta var det en eller flera personer som täckta av ett djurskinn styr en stång eller kvast på vilken är fäst ett get- eller bockhuvud med en rörlig käft. /../ Oavsett hur maskeringen gick till var det viktigt att den skulle få horn. Det kunde vara allt från verkliga djurhorn till sådana som var snidade av trä, korvar, yxor, potatishackor, grenar och slevar som fick fungera som bockhorn.
Att man använde julbocken på detta sätt ledde till förbud för julbocken i en rad städer. I december 1786 gjorde borgmästaren i Kungälv en skrivelse där han starkt ifrågasatte traditionen med julbock. Samma sak skedde i Stockholm 1721 och i Karlskrona 1754.
Men trots försöken att på laglig väg försöka stoppa julbocken så levde traditionen vidare åtminstone in på 1800-talet. Under detta sekel får julbocken också rollen som julklappsutdelare. Första gången vi har belägg för att julbocken slänger in julklappar i ett hus är på en herrgård i Alingsås 1807.
Som julklappsutdelare konkurrerades dock julbocken ut av jultomten kring förra sekelskiftet och idag lever julbocken kvar enbart som halmprydnad.
Familj med julbock
Traditionen med bocken som halmprydnad går också tillbaka till 1600-talet:
Troligen var det redan under 1600-talet som bocken fick stå modell för halmflätning och för pepparkaks- och vetebullsutformning. Bocken kunde även tillverkas av trä som under julnatten ställdes framför en stuga.
Sedan 1966 har också Gävle haft en mycket stor julbock i halm som vid flera tillfällen brunnit ner.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-12-10
Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.
Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.
Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.
Ur filmen Bridget Jones dagbok (2001)
Det dröjer ytterligare något årtionden innan den fula jultröjor kommer till Sverige. Upsala Nya Tidning skriver om jultröjan i ett reportage från USA 2004:
Varje år tar hon fram sin växande kollektion av tröjor med julmotiv; hon har 18 stycken vid det här laget och varje år köper hon en ny. Från och med första december, och varje dag fram till nyårsafton, klär hon sig i ett färgglatt plagg med applicerade eller tryckta mönster av tomtar, renar, snögubbar eller julgranar.
I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och samma år skriver Fokus:
Ju fulare desto bättre, är det som gäller för julens trendplagg.
En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.
Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17, uppdaterad 2023-12-15
Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.
Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:
En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.
När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.
En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:
Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.
Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06
Högtider och traditioner 