Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet i hemmet på Stjärnvägen 18. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.
Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:
Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.
Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.
Kort svar: Första gången som det gjorde några förändringar i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1967 då bl.a. ”Kalle Anka och nötkriget” togs bort.
Kalle Anka och nötkriget eller Kalle Anka som jultomte som den också kallas är en kortfilm från 1949. På engelska heter filmen Toy Tinker.
Handlingen är till en början inte helt olik Plutos julgran (som varit med i programmet sedan 1983 (samt åren 1967 och 1968). Kalle Anka hugger en julgran och Piff och Puff följer med granen in i huset. Därinne blir det sedan ett krig mellan Kalle Anka på ena sidan och Piff och Puff på den andra sidan.
Filmen är rejält våldsam och Kalle Anka framstår som en ganska osympatisk karaktär när man ser hur han behandlar de båda jordekorrarna. Så här står det i teve-tablån på julafton 1967:
Några mindre snälla avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11
Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Kort svar: Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.
Julen 1989 sände TV3 ett program som hade titeln Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan 9.00 på julaftonsmorgon, men Kanal 1 körde originalet (om man nu kan kalla ett så förändrat program för original) klockan 15.00 som vanligt.
Programmet som TV3 sände var inte det gamla From all of us to all of you från 1950-talet utan att uppdaterad version. TV3:s version innehöll vissa klipp som var samma som i Kanal 1 bl.a. Plutos julgran, Askungen och Lady och Lufsen men också andra filmer soom ex. Tre Caballeros, Peter Pan, Kalle Anka packar paket och Min lilla åsna.
Åren därefter (1990-1996) hade TV3 flyttat sitt program ännu närmare originalet och sände sin variant av Kalle Anka direkt före Kanal 1 nämligen kl. 14.00. Sista året som TV3 sände Kalle Anka (1996) la med t.o.m. programmet 14.10-15.10 och inkräktade för första gången på den ”heliga tiden” mellan 15.00 och 16.00 på julafton.
Sista gången som en annan kanal än ettan sände Kalle Anka var 1997 då Kanal 5 tog över stafettpinnen från TV3 och sände programmet kl. 14.00
Att TV3 slutade sända beror på att kanalen tillsammans med SVT och TV4 1998 tecknade ett gemensamt avtal med Disney. SVT fick bl.a. rättigheterna till det mesta av det tecknade (däribland Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, även om man just det året missade Robin Hood). TV3 och TV4 fick dela på långfilmerna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11
Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Korta och osammanhängande klipp från filmen Robin Hood kom med första gången på julafton 1974. Filmen hade haft svensk biopremiär i november samma år vilket givetvis är anledningen till att Disney ville ha med inslaget på julafton. Robin Hood har sedan varit med alla julaftnar förutom 1998. Så här skriver GP inför julafton 1998:
Robin Hood är inte med! Skälet är att SVT:s licens för filmsnutten ifråga helt enkelt löpt ut. Tydligen skedde detta redan för ett par år sedan, men det är först nu som SVT har observerat saken.
Istället visade man en snutt ur Simbas skatt, uppföljare till Lejonkungen. Avsaknaden av Robin Hood ledde bl.a. till att flera tittare ringde SVT och frågade vad som hade hänt. Året därefter var inslaget tillbaka och har varit så sedan dess.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11
Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…
Kort svar: Åren 1988, 1989 och 1990 var det Björne från Björnes magasin som var julvärd. Det första året tog Per Öhnell över på kvällen och 1989/1990 så var det tillsammans med Johan Sandström
På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Björne hade julvärdsrollen på eftermiddagen och på kvällen tog Per Öhnell över. Även 1989 och 1990 fick Björne agera julvärd med då var det tillsammans med Johan Sandström.
Därefter (1991) var dock Arne Weise tillbaka som julvärd. Egentligen var det tänkt att SVT skulle banda julvärden (Marianne Moll) det året. Men sedan SvD uppmärksammat SVT:s planer så blixtinkallades Weise för att, mot sin vilja troligen, ställa upp som julvärd.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11
Kort svar: Första gången som ”I jultomtens verkstad” sändes i färg på julafton var 1978.
Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg.
Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:
Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken.
Men även när resten av programmet började sändas i färg fortsatte av någon anledning Jultomtens verkstad att sändas i svart-vitt. Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-08)
Källa: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget
Kalle Anka och hans vänner önskar god jul börjar klockan 15.00 på julafton och håller på en dryg timme. Sedan 1996 följs Kalle Anka alltid av kortfilmen Kan du vissla Johanna?.
SvD 1994-12-24
Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:
Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.
Kortfilmen visades första gången i svensk TV redan 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-10)
Kortfilmen från 1938 bygger i sin tur på en barnbok från 1936 av Munro Leaf. Trädet som tjuren Ferdinand sitter under och ”luktar på blommorna” är en korkek. Det illustreras i Disney-versionen tydligt med att det är korkar i trädet.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-11-09)
Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson1964. Tidigare under året publicerades Danielssons bok Sagor för barn över 18 år. Där är Karl-Bertil-sagan inte med, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning. Så här beskriver Tage det hela:
Det var så att 1964, tror jag de var, gav jag ut en bok som hette ”Sagor för barn över 18 år”. Karl-Bertil ingår inte i den samlingen. Men min bokförläggare Per Gerdin, bad mig skriva en saga till. Han skulle ha den till sin julskrift.
Den som sedan skulle få i uppdrag att göra sagan för teve blev tecknaren Per Åhlin. Så här skriver Skånska Dagbladet:
Per Åhlin kom först i kontakt med sagan om Karl-Bertil Jonsson när han ombads att göra ett par illustrationer till den i samband med att den 1964 skulle skickas som en julhälsning från förlaget Wahlström & Widstrand.
De teckningar som Per Åhlin gjorde av sagan 1964 har väldigt få likheter med de teckningar som senare blev filmen på teve.
Tio år senare fick Tage Danielsson frågan från teve om han kunde göra en film av sagan. Den ursprungliga planen var en riktig film med skådespelare, något som inte blev av pga för höga kostnader. Istället gick frågan till Per Åhlin om han kunde animera en film.
När Per Åhlin skulle börja animera så var ljudet till filmen redan inspelade – bl.a. sången som sjungs på ölcafeét och andra klassiska repliker inlästa av t.ex. Per Andrén som gjorde rösten till Karl-Bertil. Så här kommenterade Per Åhlin själv detta.
I regel börjar man med att regissören gör storyboarden och har en idé om tempo och regi redan då, sedan spelar man in ljudet. Nu gjorde vi tvärtom, men det funkade det också
Filmen blev klar på nio månader och hade premiär på julafton 1975. I DN 1975 presenteras filmen så här:
Tage Danielsson läser men ibland kommer det alldeles levande röster.
En rolig detalj är att precis innan Karl-Bertil Jonssons julafton (som programmet heter i teve-form) sändes 19.05 den 24 december 1975 så visades Julnygammalt med Bosse Larsson, troligen samma program som familjen Jonsson tittar på under julafton i filmen.
Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25, uppdaterad 2020-12-29)
Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielssoni samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.
När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.
Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:
Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.
Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)
Högtider och traditioner 
