Kort svar: Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

När Sverige under medeltiden var katolskt fanns det betydligt fler helgdagar än vad det finns idag. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal (det varierade något mellan olika stift) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. En av dessa lärjungar var Jakob (Sebadaios son) som var den förste lärjungen att dö martyrdöden. Hans dödsdag anses infalla den 25 juli och därmed är detta också hans helgdag.

Liksom många andra apostla- och helgondagar finns det minnesregler knutna till vädret för Jakobsdagen. Ofta har Jakobsdagen förknippats med regn. ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med just regnväder. Så här skriver Sigfrid Svensson (s. 110)

Även har denna dags väderlek ansetts vara ett förebud för den närmaste tiden, så att en varm Jakobsdag betyder en varm eftersommar och tvärtom.

Vad gäller regnet är Jakobsdagen också den sista dagen i (eller ibland kallad den närmaste dagen direkt efter) fruntimmersveckan. Ordet fruntimmersveckan finns belagd i skrift sedan slutet av 1800-talet och är sex dagar (19-24) i slutet av juli som alla har kvinnonamn. Tillsammans med Jakob 25 juli brukar veckan allmänt anses som regnrik.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-10)

Källor: SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag