Profilbild för Okänd

Vad är ”persmässa”?

Kort svar: Persmässa är en äldre benämning på Petrus och Paulus-dagen 29 juni.

Under den katolska medeltiden var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst fanns en handfull Mariadagar, ett dussintal apostladagar och flertalet helgondagar. Apostladagarna var dagar till minne av Jesus lärjungar.

Två av dessa apostlar var Petrus respektive Paulus. Petrus var en av de ursprungliga tolv apostlarna och efter Jesus död gjorde han flera missionsresor i bland annat Mindre Asien och Antiokia. Petrus uppmärksammades i Sverige med Peter Katt (22 februari) och Petri fäng (1 augusti).

Paulus var samtida med Petrus men var från början en som förföljde kristna. På vägen till Damaskus, dit han var på väg för att övervaka just kristna mötte han Jesus i en uppenbarelse och omvändes till kristendomen. Minnet av denna händelse har firats som Pauli omvändelse (25 januari)

Apostlarna Petrus och Paulus

Inom den västkristna kyrkan har man också valt 29 juni som dag för både Petrus och Paulus. Datumet är av fornkristet ursprung och valet av datum har förklarats antingen som deras dödsdag eller för att det var detta datum som deras reliker flyttades till ett relikskrin.

I svensk tradition har datumet 29 juni fått benämningen ”persmässa” och förklaras i SAOB enligt följande:

kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; även om marknad på eller nära denna dag 

Så här skriver Topelius (s. 88) om 29 juni:

Under katolsk tid var den (29 juni) en av kyrkans största festdagar, med både vaka och fasta. I synnerhet firades den i Strängnäs, och i den gamla Sörmlandslagen talades om tunga böter för den som då störde den allmänna friden och freden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-06-27

Källor:

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

SAOB ”persmässa” (1952)

Profilbild för Okänd

Vad är ”halvsnödagen”?

Kort svar: ”Halvsnödagen” är troligen en nutida benämning på främst 25 januari då halva mängden snö för vintern ska ha fallit.

Under förkristen tid delade man i norra Europa in året i två halvor. En som varade mellan Tiburtius (14 april) och Calixtus (14 oktober) samt en halva som varade tvärtom. Vinterhalvåret började alltså 14 oktober och slutade 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 januari. Så här skriver Ebbe Schön i boken Folktrons år:

På Snorres tid ansågs midvinternatten /../ infalla mellan den 13 och 14 januari.

Andra traditioner berättar om t.ex. Henriksdagen (19 januari)Pauli omvändelse (25 januari) och kyndelsmässodagen (2 februari) som den dag då halva vintern har gått. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:

I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.) den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.

Under 2010-talet har Paulusdagen 25 januari börjat att kallas för ”halvsnödagen”.

Bild
Från TV4 2019-01-25

Till exempel så skriver Lena Mellander Fogelberg 2013 i boken 365 dagar:

25 januari
Halvsnödagen
Enligt folktron ska hälften av vinterns snö ha fallit fram till denna dag

Föreställningen att halva vintern var gången den 25 januari har förekommit längre tillbaka, särskilt i norra Sverige. Däremot är begreppet ”halvsnödagen” (så vitt jag kan belägga) inte äldre än tidigt 2010-tal. Sökningar i KB:s tidningsdatabas ger inga belägg tidigare än 2013. Ett av de äldsta beläggen är faktiskt en post på Twitter:

Året dessförinnan (2011) postade signaturen Sara en post om Temadagar på sin blogg där halvsnödagen nämns, vilket kan vara det tidigaste belägget för ordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-25

Källor:

Bondens år (1978) av Sigfrid Svensson

Folktrons år (1996) av Ebbe Schön

365 – Hela årets traditioner, folktro och nya tema dagar (2013) av Lena Mellander Fogelberg