Etikettarkiv: julteve

Profilbild för Okänd

Hur många gånger var Ingvar Oldsberg programledare för uppesittarkväll?

av

Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)

Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992

Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .

Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.

Ingvar Oldsberg

Oldsberg skulle dock återkomma tjugo år senare på TV4 i deras Bingolotto. Till uppesittarkvällen 2013 kunde man läsa:

Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.

Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.

Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.

Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18

Källor
”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22
”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06

Profilbild för Okänd

Hur gick det till när ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” blev film 1975?

av

Kort svar: Under 1975 föreslog det då nyskapade TV2 att Tage Danielssons julsaga om Karl-Bertil Jonssons skulle bli teve-film. Brist på pengar och tid gjorde att det blev en animerad film snarare än en med skådespelare.

Bland de teve-program som blivit klassiker på julafton finns givetvis Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton med. Den har sänts varje jul på svensk teve sedan julafton 1975 och lockar över en miljon tittare.

Novellen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson efter att hans förlag Wahlström & Widstrand beställt den för att använda som julhälsning inför julen 1964. Senare infogades texten i Danielssons bok Sagan för barn över 18 år.

Sagan om Karl-Bertil Jonsson

Berättelsen handlar om den unge Karl-Bertil Jonsson som i Stockholm stjäl julklappar från rika personer för att ge till fattiga. När hans pappa Tyko kommer på honom får han på juldagen resa runt till alla han stulit från och be om ursäkt, men hans

förlåtelseresa formade sig mer och mer till en ren triumffärd. Vart han kom mottogs han som en hjälte, och de bestulna familjernas glädje över att hemstickade yllekoftor och formgivna brevpressar hamnat hos bättre behövande visste inga gränser. 

Under slutet av 1969 lanserades en ny teve-kanal i Sverige – TV2. När kanalen bara var några år gammal ville man göra någon form av julprogram som skulle kunna bli en klassiker likt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Så här beskrivs det hela i en text av Kalle Lind:

Tidigt 1975 föreslår TV2:s nöjesredaktion för Tage Danielsson att han ska göra film på sin gamla saga. Nöjeschefen Lasse Boberg har fått en öronmärkt påse julpengar för att väga upp den unga kanalens övriga utbud av dokumentärer och debattprogram.

Pengarna som avsattes för filmen räckte dock inte till att göra en spelfilm med vanliga skådespelare vilket lär har varit ursprungsplanen. Istället bestämde man sig för att göra en animerad film och uppdraget att teckna det hela blev samma person som hade gjort teckningarna till boken som gavs ut 1964 – Per Åhlin.

Tage Danielsson skrev manus till filmen tillsammans med Per Åhlin som sedan tecknade filmen under 1975. Uppdraget att göra röster till karaktärerna gick till Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Kortfilmen som är cirka 25 minuter hade premiär kl 19.05 på julafton 1975, men den fick ingen större medial uppmärksamhet och omnämndes bara i några få texter i tidningarna. Under de följande åren fick Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton mer och mer uppmärksamhet och räknas idag som en julaftonklassiker.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-29

Litteratur:

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Profilbild för Okänd

Vem är Tyko Jonsson?

av

Kort svar: Tyko Jonsson är en fiktiv karaktär i kortfilmen ”Sagen om Karl-Bertil Jonssons julafton” som sänds på julafton.

Tillsammans med Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Kan du vissla, Johanna? är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton det program på julafton som lockar flest tittare. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton var från början en saga som Tage Danielsson skrev julen 1964 på uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand som de kunde använda som julhälsning. Sagan infogades senare i Danielssons bok Sagor för barn över 18 år.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en berättelse om den unge Karl-Bertil Jonsson som i Stockholm stjäl julklappar från rika personer för att ge till fattiga. Förutom Karl-Bertil själv så är hans far Tyko Jonsson den drivande karaktären i berättelsen.

Tyko Jonsson bjuder på glögg.

I novellen som Danielsson skrev nämns Tyko Jonsson vid namn 13 gånger och det vi får reda på om honom är bl.a:

  • Han äger ett stort varuhus
  • Han har en årsinkomst på över 50 000 kronor
  • Han dricker glögg på julafton och kan inte köra Karl-Bertil
  • Han har en syster som heter Märta (som skickade en handmålad porslinstallrik till familjen Jonsson)
  • Han hör till dem som tror att alla som frivilligt ger bort nånting är kommunister.

Till julen 1975 fick Danielsson önskemål från teve att göra en kortfilm som kunde bli en ny julaftonstradition. Från början var tanken att det skulle vara riktiga skådespelare, men tidsnöd gjorde att det istället blev tecknaren Per Åhlin som fick visualisera sagan. Då hade han tidigare gjort två teckningar till bokutgåvan 1964, dels en av Karl-Bertil och dels en av Tyko som inte alls såg ut som de senare skulle göra.

Tyko Jonsson 1964

När filmen hade premiär på julafton 1975 på TV2 var det Toivo Pawlo som fick göra rösten till Tyko Jonsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-29

Litteratur:

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Profilbild för Okänd

Varför sändes midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka och inte från Peterskyrkan?

av

Kort svar: Att SVT sände midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka berodde på att man ville visa på midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och att det var särskilt lämpligt att göra en ny grej i samband med just millennieskiftet.

En midnattsmässa är en gudstjänst som hålls i anslutning till midnatt, den mest frekvent förekommande är midnattsmässan i anslutning till julfirandet. Sedan 1958 har SVT sänt midnattsmässa sent på julaftonskvällen.

Under de första årtionden så var det olika kyrkor i olika länder som anordnade den midnattsmässa som SVT sände. Ett år kunde det vara från Bergskirche i Västtyskland och ett annat år från St Bénédict-sur-Loire i Frankrike. Men från och med julen 1981 så blev det påvens midnattsmässa i Peterskyrkan i Rom som svenska teve-tittare kunde titta på och så har det varit varje jul förutom ett år.

Det finns nämligen ett undantag från regeln att midnattsmässan på julafton ska sändas från Peterskyrkan i Rom. Det förra seklets sista midnattsmässa sändes nämligen från Linköpings domkyrka vilket ledde till ”kraftiga reaktioner”.

Från SvD:s tablå

Att sända midnattsmässan 1999 från Linköping var en idé som kom från producenten Johannes Söderberg som också bodde i Linköping. Enligt en artikel i SvD ville han

visa upp midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och tyckte det var särskilt lämpligt i samband med millennieskiftet. Han ville också uppmärksamma ett unikt samarbete kring en julkrubba mellan Linköpings stift och kommun.

Beslutet fattades av chefen för SVT:s för religions- och livsåskådningavdelning Bengt Bergius som i sin tur menade att det var fint att man stod nollställda inför framtiden. Bergius menade också några dagar efter julafton att mässan från Linköping setts av 2,1 procent mot 0,9 för midnattsmässan från Rom året innan.

Men experimentet med midnattsmässa från en luthersk kyrka i Sverige blev kortvarigt. Redan på det nya seklets första år var man tillbaka i Rom.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

”Stark reaktion mot bruten mässtradition” SvD 1999-12-28

Profilbild för Okänd

Vilken dag har man midnattsmässa i kyrkan?

av

Kort svar: Midnattsmässa är en gudstjänst som hålls kring midnatt och syftar nästan alltid på den mässa som genomförs med början en stund innan midnatt på julaftonskvällen. Teve-sändningen börjar runt 21.30 sedan ett antal år tillbaka.

Att kristna firar jul hänger samman med berättelsen om Jesus födelse. En viktig tradition inom den svensk kristenhet historiskt har varit att besöka kyrkan på juldagens morgon – alltså julotta. Från senare delen av förra seklet har dock julottetraditionen utmanats av midnattsmässor.

Nationalencyklopedin definierar en midnattsmässa som ”nattvardsgudstjänst vid midnatt, särskilt på julnatten /../ men även på påsknatten”. Själva gudstjänsten inleds vanligen en kort stund före eller några timmar före midnatt. Den första radiosända midnattsmässan i Sverige kunde höras 1945 och började då precis vid midnatt. När den första midnattsmässan sändes i svensk teve 1958 började sändningen 23.55 och pågick fram till 01.15.

Skärmdump från SVT

Fram till 2008 började teve-sändingen från midnattsmässan strax före midnatt, men mellan 2009 och 2013 hade starttiden flyttats fram till 22.00. Därefter börjar midnattsmässan på teve kl 21.30, förutom ett undantag från 2021 då mässan sändes från Linköpings domkyrkan med start kl. 21.30.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Källor:

TV-tablåer i SvD julafton 1955-2024

Profilbild för Okänd

Varför ändrade SVT starttiden för Kalle Anka till 15.05?

av

Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul har sänts på julafton i svensk teve sedan 1960. Det första programmet sändes kl. 16.00 och kommande år varierade både starttiden och programmets namn något.

Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärd Tareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.

Tareq Taylor 2021

Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:

Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt

Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Källa:

Kalle Anka på julafton i SVT – tid ändras från 15:00

Profilbild för Okänd

När sändes ”Kan du vissla Johanna?” på julafton första gången?

av

Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.

Olika teve-program spelar en viktig roll i det svenska julfirandet. Populärast bland dessa program är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

En annan teve-tradition i Sverige är kortfilmen Kan du vissla Johanna? som sänds direkt efter Kalle Ankas jul. Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.

SvD 1994-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Profilbild för Okänd

När sändes ”Trolltyg i Tomteskogen” i svensk teve första gången?

av

Kort svar: Första gången som ”Trolltyg i Tomteskogen” sändes i svensk teve var söndag 27 december 1981 kl. 15.40.

Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul. Dock har den aldrig sänts regelbundet i bemärkelsen att den har sänts på samma dag eller tid återkommande.

Scen från Trolltyg i Tomteskogen

Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981, söndag 27 december kl. 15.40. Sen sändes filmen i repris två dagar senare – tisdag 29 december klockan 19.00.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22

Källor:

SvD 1981-12-27

SvD 1981-12-29

Profilbild för Okänd

Vilka år har ”Trolltyg i Tomteskogen” sänts kring jul?

av

Kort svar: Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.

Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.

Scen från Trolltyg i Tomteskogen

Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981 – först söndag 27 december kl. 15.40 och sen i repris tisdag 29 december klockan 19.00. Därefter återkom Trolltyg i Tomteskogen vid olika juldagar de kommande åren:

  • 1982 – Annandag jul – 26 december kl. 17.00
  • 1984 – Trettondagsafton – 5 januari kl. 18.30
  • 1985 – Nyårsdag – 1 januari kl. 16.30
  • 1987 – 2 januari kl. 19.10
  • 1987 – 15 december kl. 17.15
  • 1989 – Annandag jul – 26 december kl. 17.00
  • 2010 – Julafton – 24 december kl. 13.05
  • 2010 – Annandag jul – 26 december kl. 12.10
  • 2011 – Juldagen – 25 december – kl. 16.10
  • 2012 – Juldagen – 25 december kl. 15.10

Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:

  • 3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
  • 2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
  • 1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22

Källor:

SvD 1981-12-27

SvD 1981-12-29

SvD 1982-12-24

SvD 1984-01-05

SvD 1984-12-31

SvD 1987-01-02

SvD 1987-12-15

SvD 1989-12-24

SvD 2010-12-24

SvD 2010-12-24

SvD 2011-12-24

SvD 2012-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka Disneyfigurer sjunger en julsång utanför huset i slutet av Plutos julgran?

av

Kort svar: Utanför Musses hus sjunger Jan Långben, Kalle Anka och Mimmi Pigg en julsång i kortfilmen Plutos julgran.

Det mest sedda programmet på julafton är utan konkurrens Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds 15.05. Det består av ett antal korta klipp, dels ifrån Disneys långfilmer och dels ifrån den långa rad av kortfilmer som Disney producerat.

Ett av de nyaste inslagen är Plutos julgran (Pluto’s Christmas Tree  i original) som varit med sedan 1983 (sändes också 1967 och 1968). Kortfilmen handlar om hur Musse Pigg och Pluto hugger en gran som Piff och Puff redan bor i.

Efter att Pluto bråkade med Piff och Puff i julgranen så avslutas det hela med Kalle Anka, Mimmi Pigg och Jan Långben sjunger Deck the halls utanför fönstret. Detta är alltså en av tre inslag där Kalle Anka medverkar.

Scen från ”Plutos julgran”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)