Kort svar: Årets julkalender på SVT (En hederlig jul med Knyckertz) börjar den 1 december.
Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.
De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.
Julkalendern har sänts varje år och årets kalender 2021 heter En hederlig jul med Knyckertz. Det första avsnittet sänds den 1 december på SVT och kommer även att finnas på SVT Play.
Kort svar: Julkalendern i SVT börjar sändas tisdag 1 december kl. 07.15.
Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.
De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.
Julkalendern 2020 kommer att heta Mirakel och utgångspunkten för historien är att ”två flickor byter kropp – och färdas 100 år genom en tunnel i tiden.”
Det första avsnittet sänds tisdag den 1 december kl. 07.15.
Årets julkalender har det vitsiga namnet ”Storm på Lugna gatan” och handlar om en familj från stan som flyttar till byn Järnkroken och försöker lära känna sina nya och väldigt olika grannar. Som till exempel familjen Strong, som älskar ny teknik, och familjen Miller-Karlsson-Blomberg som föredrar yoga.
Kort svar: Från 1960 till och med 1970 hette programmet ”Adventskalendern”. Men 1971 bytte SVT namn till ”julkalendern”.
Adventskalender introducerades i Sverige 1934 av konstnären Aina Stenberg Mas-Olle på uppdrag av Sveriges Flickors Scoutförbund. När den uppmärksammades i SvD samma år kallades den julkalender, men sedan blev det att den kallades för adventskalender.
Det finns uppgifter – bl.a. i Nationalencyklopedin och hos Jan-Öjvind Swahn – att det var året därefter (1972) som man bytte namn på tv-programmet, men tv-tablåer från 1971 visar att man redan 1971 hade bytt namn.
Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-04-05)
I Selmas Saga ska en luftskeppsexpedition söka svar på frågan som alla barn ställer sig i jultider: finns tomten? Vi följer åttaåriga Selma, som just har fått ett fruktansvärt besked – hennes fattiga familj ska vräkas från sitt hus. Förtvivlad flyr hon ut i vinternatten och där träffar hon den lustiga forskaren Efraim von Trippelhatt. Han arbetar med en vetenskaplig studie om jultomten och har byggt ett eget luftskepp för att bevisa för sina kollegor i Vetenskapsakademien om tomtens existens.
Och det första avsnittet sänds 1 december i SVT1 och Barnkanalen kl. 07.15.
Kort svar: Den första adventskalendern i Sverige gavs ut till december 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund.
Enligt många var första gången som en kalender inför jul konstruerades i slutet av 1800-talet i Tyskland. Moderna till pojken Gerhard Lang gav sin son en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på.
Till Sverige kom adventskalendern 1934. Henny Strömman ska enligt Jan-Öyvind Swahn varit den som introducerade adventskalendern i Sverige. Hon hade bekantat sig med den tyska varianten och när hon blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund såg hon en inkomstkälla. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:
Sveriges flickors scoutförbund har hittat på en lite rolig julnyhet för småttingar, nämligen ovan avbildade ”julkalender”, som är tecknad av Aina Stenberg Masolle. Kalendern börja 1 december och håller på till och med julafton. Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.
SvD 1934-11-25
Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.
Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.
Kort svar: De flesta adventskalendrar har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.
Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.
Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)
En julkalender som fram tills för bara några år sedan fortfarande började första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent var 27, 28, 29 eller 30 november så hade Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kunde Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21, uppdaterad 2021-11-28)
Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004) Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm,
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.
Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.
Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender sänds torsdag 1 december kl. 07.15 (och repris 18.15).
När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).
SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!
De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 28 luckor (27 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december.
Även om advent ju är ett kyrkligt begrepp blev dessa TV-kalendern med tiden allt mer profana, och ibland väckte deras religiöst sett kontroversiella innehåll våldsamma publikprotester. Som ett led i en avdramatisering av kalendrarnas förhållande till det kyrkliga bytte TV 1972 ut programtiteln [Swahn har dock fel år, 1971 bytte man namn, min anm,]
Högtider och traditioner 