Profilbild för Okänd

Vem gör rösten till Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Rösten till Karl-Bertil Jonsson i sagan med samma namn görs av Per Andrén.

En av flera mycket populära teve-program på julafton är Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julaftonförsta gången sänd i svensk teve 1975.

Sagan är ursprungligen skriven av Tage Danielsson i samband med boken Sagor för barn över 18 år 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

När det skulle göras film av texten var det Per Åhlin som fick i uppgift att animera och regissera filmen och Gunnar Svensson skrev musiken.

karl-bertil_jonsson_5661d3caddf2b31677a52123

Ett antal skådespelare anlitades för att göra röster till de olika karaktärerna. Den målbrottsgälla rösten till huvudperson Karl-Bertil Jonsson görs av Per Andrén. Att just han fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort. Numer arbetar han som reklamare.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-25)

Källa: ”Han är julens hjälte” P4 Kristianstad 2012-12-12

Profilbild för Okänd

Kan fjärde advent infalla på julafton?

Annons! Poddavsnitt om första advent – Svenska högtider och traditioner

Kort svar: Ja, fjärde advent kan infalla på julafton (om julafton infaller på en söndag).

Advent är den tid av förberedelser inför julen som börjar den första söndagen i advent (alltså söndagen mellan 27 november och 3 december). Adventstiden löper sedan fram till juldagen 25 december, som då alltså inte kan vara fjärde advent. Om juldagen infaller på en söndag så är fjärde advent söndagen dessförinnan (och första advent infaller 27 november).

Däremot kan det vara så att man tänder det fjärde ljuset i adventsljusstakenjulafton, om julafton infaller på en söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-12-23)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Varför säger man ”god jul” och inte ”glad jul”?

Kort svar: En förklaring kan vara att ”god” oftare används i fasta uttryck (ex. god dag, god kväll) och ”god jul” är så frekvent använd på t.ex. julkort och liknande.

Hälsningsfraser i samband med helger varierar mellan att antingen börja med ”god” som i ”god jul”, ”god fortsättning” och ”god helg” eller med ”glad” som i ”glad påsk” och ”glad midsommar”. Det vanligaste i samband med högtider är glad med undantagen ”god helg” och ”god jul”.

img_20141225_111520

Att vi säger ”god jul” och inte ”glad jul” finns det olika sätt att förklara. Siv Strömquist, docent i nordiska språk, skriver:

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt). Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Rent språkligt kan man givetvis säga både ”god jul” och ”glad jul” men eftersom hälsningen vid jul är så frekvent p.g.a. julkort, hälsningar på julklappar och ett allmänt tillönskande av ”god jul” i teve och radio är ”god jul” mer likt de fasta uttrycken ”god dag” och ”god natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källa: Julen är inte glad – den är god” SVT opinion 2015-12-22

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”Ris à la Malta”?

Kort svar: Det finns olika förklaringar men den troligaste är att rättens namn är en variant av ”à la Malte” som betyder ”tillagat med apelsin eller apelsinskal”.

Ris à la Malta är en efterrätt till julbordet som består av ”risgrynsgröt som blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, socker och ibland outspädd apelsinsaft”. Rätten finns belagd från slutet av 1800-talet men blev en julefterrätt under senare delen av förra seklet. Så här skriver Jens Linder i DN:

Som namn och vanlig julrätt är dock ris à la Malta ett nittonhundratalsfenomen med troligt ursprung i kontinentala risdesserter. Sannolikt gjordes rätten från början med apelsin som smaksättare och de många variationerna har tillkommit senare.

Att den heter ris à l Malta beror inte på att rätten kommer från ön Malta – däremot finns det faktiskt en koppling till landet. Inom gastronomin finns det ett begrepp – ”à la Malte” eller ”maltaise” –  för att tillaga något med apelsinsaft eller apelsinskal (zest). Les maltaises är en apelsinsort just från Malta därav kopplingen till ön.

Risalamande.jpg

Ris à la Malta betyder alltså ”ris med apelsinsaft”. Apelsinen i ris à la Malta är dock inte den ena citrusfrukten som är populär vid jul – även konsumtionen av clementiner ökar kraftigt i december månad.

Källa: Risrätt” på dn.se 2002-12-20

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Profilbild för Okänd

När kan man säga ”god helg”?

Kort svar: Uttrycket ”god helg” är en hälsning som används främst i samband med högtider i december månad (jul och nyår). 

Ordet ”helg” är en benämning på ”en period med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök” enligt uppslagsverket NE. Det kan gälla t.ex. perioden från det att man slutar jobbet på en fredag till söndags kvällen, men också dagar som är röda i almanackan (”helgdagar”), t.ex. julafton till annandag juljulhelgen.

800px-GOD_HELG_2008-001.jpg

Att hälsa varandra ”god helg” är vanligt förekommande dels i vardagligt tal men också på t.ex. helgkort av olika slag. Att säga ”god helg” gör man främst i samband med årsbundna högtider och då främst jul och nyår.

När jag gått igenom SvD:s tidningsarkiv efter frasen ”god helg” är det slående att den främst förekommer i december månad. Med enstaka undantag för midsommar och påsk är det just kring jul och nyår som frasen ”god helg” finns med.

Det äldsta belägget i SvD för frasen ”god helg” är februari 1886 då man under rubriken Julafton i Vatikanen skriver:

Man önskar hvarann en god helg, man träffas efter en längre frånvaro.

Runt julen 1913 finns det i samma tidning uppmaningar hur man bör använda välgörenhetsmärken med underrubriken: ”Några anvisningar för den korresponderande allmänheten”:

Möjligheterna äro – som här ofvan synes – många att med användande av af Nationalföreningens konstnärliga och vackra julmärken önska närmare och fjärmare vänner ”1913 God Helg 1914”.

Att önska någon ”god helg” istället för ”God Jul” eller ”Gott nytt år” är alltså ingen nymodighet utan det finns belägg åtminstone dryga hundra år bakåt i tiden, men då är det främst kopplat till jul- och nyårshelgen. Som t.ex. annonsen från Gevalia från 1973:

Fullskärmsinfångning 2016-11-016.jpg
Annons i SvD 1973-12-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källor: Nationalencyklopedin, uppslagsord: ”helg”

SvD:s arkiv + länkade artiklar.

Profilbild för Okänd

Vilket år ville SVT inte sända ”Tjuren Ferdinand” på julafton?

Kort svar: År 1982 ville SVT plocka bort ”Tjuren Ferdinand” från ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, men tittarstorm gjorde att man sände inslaget efter Kalle Anka på julafton.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

Bildresultat för Tjuren Ferdinand

Elva år efter starten, 1971, var Tjuren Ferdinand med första gången. Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

År 1982 fick SVT för sig att det var dags att byta ut bl.a. Tjuren Ferdinand mot deDen fula ankungen och Musses husvagn.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-160957
Urklipp ur SvD 1982-12-08

I Svenska Dagbladet den 8 december 1982 säger SVT:

Vi har tagit bort tjuren Ferdinand från Kalle Anka-programmet på julafton därför att så många barn önskat en förändring. Aldrig hade vi kunnat ana denna enorm reaktion från hela vuxen-Sverige. /../ Vi råkade tydligen trampa på Svea Rikes heligaste tå när det blev Ferdinand.

Den 10 december skriver samma tidning:

Nu är det definitivt och tjurigt fastslaget att tjuren Ferdinand inte får gästa Kalle Anka på julafton. Folkstormen som rasta mot TV de senaste dagarna kommer från vuxna, säger man på TV1 och hävdar att Kalle Anka på julafton är ett barnprogram. Och att barnen önskat en förändring av programmet.

Fem dagar före julafton lämnar dock SVT nya besked:

TV kommer att visa den Oscarsbelönade filmsnutten om den fridsamma tjuren. TV gav således med sig efter den folkstorm som utbröt efter beslutet att slopa Ferdinand ur det klassiska Kalle Anka-programmet på julafton.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-161215
Urklipp från SvD 1982-12-19

fullskarmsinfangning-2016-11-13-164652

självaste julafton 1982 kan man läsa följande:

Tjuren och julen är räddad. Trots att TV1 försökte tjudra tjuren Ferdinand så får ni alltså se honom /../ fast det blir i form av en extra-tjur, utanför det vanliga Kalle Anka-programmet. Efter det att Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich låtit sina spröda toner klinga i finalen så släpps Ferdinand loss i Svensk TV.

Tjuren Ferdinand visades alltså även på julafton 1982 men det gjorde efter det ordinarie programmet, när Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich sjungit färdig ”Ser du stjärnan i det blå”. Året efter var inslaget med Ferdinand tillbaka och har varit en del av programmet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-14)

Källor: Svenska Dagbladet i december 1982. Artiklarna finns länkade i texten.

Profilbild för Okänd

Varför äter Långben popcorn i ”Musses husvagn” på julafton?

Kort svar: Att Långben kan äta popcorn i ”Musses husvagn” beror på att han kör en gaffel in i en lampsockel när han äter majs. Denna scen är dock bortklippt i den version som visas på svensk teve på julafton.

julafton kl. 15.00 sänds sedan 1960 ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Vilka kortfilmer som visats mellan 15 och 16 har varierat genom åren – endast tre inslag har varit med hela vägen från början.

Ett av de nyare inslagen är Musses husvagn eller Musse Pigg på camping som den också kallas. Kortfilmen är från 1938 och heter i original Mickey’s Trailer. Musses husvagn kom med på julafton 1982 och har varit ett stående inslag sedan dess.

Dock är kortfilmen nerklippt (på samma sätt som I jultomtens verkstad är) i den version som visas på julafton. Detta leder till en märklig sekvens när Långben ena stunden sitter och äter majs för att sekunden senare ha en massa popcorn i näven. Anledningen till att Långben får popcorn från majsen är att han i en av de bortklippta scenerna kör i sin gaffel i en lampsockel och får en ordentlig elektrisk chock och majsen blir till popcorn.

mickeys-trailer

Att SVT valt att klippa bort bl.a. denna scen beror på att man inte vill uppmuntra den typen av beteende.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

Här är scenerna som SVT klippt bort i Kalle Anka på julafton” expressen.se

Profilbild för Okänd

Var Jesus familj på flykt och i så fall varför?

Kort svar: Ja. Josef, Maria och Jesus tvingades fly till Egypten efter Jesus födelse eftersom kung Herodes skulle dödat barnet annars.

En central i julfirandet är berättelsen om Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad). En del som finns med i Matteus men inte i Lukas är berättelsen om flykten till Egypten:

När de [de vise männen] hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade dött (Matt 2:13-15)

Här ska det påpekas att berättelsen om hur Maria tvingas föda Jesus i ett stall eftersom det inte finns plats på härbärget inte har med flykten att göra – berättelsen om födelsen i krubban är med i Lukas inte Matteus.

Flight_into_Egypt_(12_Sinai)

Ordet som används av Herrens ängel när hen förklarar vad Josef ska göra är det grekiska verbet ”φεύγω” och det betyder  just ”att fly”.

Varför flydde Josef, Maria och Jesus?

Anledningen till att familjen flydde från Betlehem till Egypten berättas också i ovanstående textstycke. Herrens ängel säger till Josef: ”ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det”. Att Herodes ville döda Jesus ska enligt Matteus bero på att han av de österländska stjärntydarna (eller de tre vise männen) fått veta att en Messias fötts i Betlehem. Herodes sa åt stjärntydarna att åka till Betlehem och återrapportera, men det gjorde de inte.

När Herodes insåg att han blivit lurad och missat chansen att döda Jesus så hade han, enligt berättelsen, istället ihjäl alla gossebarn under två år. Dock är det troliga att så gott som allt av det som beskrivs om Jesus födelse (såväl i Lukas som i Matteus) är senare tillägg som inte är historiskt korrekta. Så här skriver Brown (citerad i Abruzzi) (min översättning):

Mattues berättelse om Jesus födelse innehåller ett antal extraordinära eller mirakulösa händelser som, om de var historiskt korrekta, borde ha lämnat några spår i judiska arkiv eller någon annanstans i Nya testamentet (ex. massakern på alla gossebarn i Betlehem)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: 

Abruzzi, William S. (2014) ”The birth of Jesus: A Critical Analysis of the Infancy Narratives

 

Profilbild för Okänd

I vilken stad utspelar sig Lady och Lufsen?

Det Kort svar: Lady och Lufsen utspelar sig i en obestämd stad i USA – delvis inspirerad av Walt Disneys hemstad Marceline i mellanvästern.

Ett av endast tre inslag i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som visats varje julafton sedan premiären 1960 är restaurangscenen i Lady och Lufsen. Dock var parkscenen (efter måltiden) bortklippt mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Men i vilken stad utspelar sig egentligen filmen Lady och Lufsen. En del tror att det är i Italien eftersom krögarna Tony och Joe är italienare. Men så är det inte. De föreställer italienska immigranter till USA.

12909527393_b0c336c399

Filmen hade premiär i USA 1955 och det nämns inte exakt i vilken stad det är tänkt att handlingen ska utspela sig. Dock inspirerades Walt Disney av sin egen uppväxt under början av 1900-talet (då filmen ska utspela sig) i staden Marceline i Missouri.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: Lady and the tramp” animatedviews.com

Profilbild för Okänd

Föddes Jesus i Betlehem?

Kort svar: Enligt Bibelns berättelser (bl.a. julevangeliet) föddes Jesus i Betlehem. Bibelkritiska forskare menar snarare att Jesus föddes i Nazaret.

En av flera anledningar till att vi firar jul är det kristna högtidlighållandet av Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet.

Huruvida Jesus har funnits (som historisk person) eller inte lär vi aldrig få något otvetydigt svar på och de källor som finns kring födelsen bör man ur ett historiekritiskt perspektiv ta med en stor nypa salt – eftersom de inte är skrivna som historiska redogörelser utan som religiös propaganda. Men om vi för sakens skull utgår från att Jesus har funnits så kan vi fråga oss i vilken stad han föddes.

100_0519

I Lukas står det följande:

Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, /../ Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son,

Och i Matteus står det:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem /../ [Herodes] frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten”

Det som åsyftas i Matteus är en judisk idé om att en kommande Messias med nödvändighet måste födas i Betlehem eftersom det var den stad som förknippades med kung David.

somliga forskare [har] tänkt sig att vi här har att göra med ett så kallat theologoumenon, det vill säga en teologiskt motiverad historieskrivning. Man har hävdat att samtida föreställningar om den kommande Messias närmast krävde att Jesus, om han skulle identifieras med Messias, skulle kopplas till kung David. (Zetterholm, 2006)

Vad som gör Betlehem tveksam som födelsestad är andra benämningar i Nya Testamentet. Förutom i födelseberättelserna så hänvisas det aldrig till att Jesus skulle vara född i Betlehem. Snarare talar mycket för att han föddes i Nazareth eftersom han kallas ”Jesus från Nazareth” eller ”nasaré” genomgående i övriga texter.

Vad gäller den skattskrivning som omnämns i Lukas (och som är skälet till att Josef drar med en havande Maria på en lång färd på åsna) är det också tveksamt huruvida romarna administrerade en skattskrivning enligt principen ”Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.”

Det normala var att romarna registrerade befolkningen där den bodde och där följaktligen den egendom fanns som skulle beskattas. (Zetterholm, 2006)

Att Josef och Maria inte hittar någonstans att bo när de kommer fram tyder också på att Josef (trots att Betlehem skulle vara hans stad) inte hade några vänner eller släktingar där.

Det är möjligt att en ursprunglig tradition förlade Jesus födelse just till Nasaret men att senare förväntningar på att Messias, Davids son, skulle födas i Davids stad Betlehem, gav upphov till föreställningen om Betlehem som den plats där Jesus föddes. (Zetterholm, 2006)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-23)

Källor:

Wibeck, Sören ”Sanningen om Jesus” i Allt om Historia 12/2007,

Wibeck, Sören (2007) Jesus : jude, rebell, gud Historiska Media

Zetterholm, Magnus ”Ett barn är fött – men var och när?” svd.se 2006-12-24