Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Landet Narnia” kring jul och nyårshelgerna på svensk teve?

av

Kort svar: Olika filmade varianter av C. S. Lewis berätteser om Narnia har sänts vid en handfull tillfällen kring jul- och nyårshelgerna under 1980- och början på 1990-talet.

Kring jul- och nyårshelgen finns det många olika tevetraditioner som inte är lika starka som till exempel Kalle Anka eller Grevinnan och betjänten. Ett exempel är Trolltyg i Tomteskogen, ett annat är Tomten.

Landet Narnia: Häxan och lejonet är en tecknad TV-film från 1979 som bygger på C.S. Lewis barnbok Häxan och lejonet. Filmen dubbades 1980 till svenska och den dubbade versionen visades på TV2 under mellandagarna 1980. Därefter visades samma version trettonhelgen och en vecka senare 1982. Sista gången den teve-visades var på trettondagsafton 1989.

Hösten 1988 kom en ny version av Narnia: Häxan och lejonet i sex delar. Den visades första gången på svensk teve under julhelgen 1989 med första delen på självaste julafton. Under de följande två åren sändes två andra ej tecknade Narnia-filmer: Prins Caspian och skeppet Gryningen samt Silverstolen.

Narnia: Häxan och lejonet

Från januari till april 1997 sändes samtliga av dessa tre filmer i 18 avsnitt på SVT1

Sammanställning av tevevisningar i anslutning till jul- och nyårshelgen

  • Julen 1980: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 29 och 30 december 1980
  • Trettonhelgen 1982: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 5 och 12 januari 1982
  • Trettonhelgen 1989: Häxan och lejonet (från 1979) vid ett tillfälle 5 januari 1989
  • Julen 1989: Häxan och Lejonet (från 1988) i sex delar 24-29 december 1989)
  • Jul och nyår 1990: Prins Caspian och skeppet Gryningen (från 1989) i sex delar 28 december 1990-2 januari 1991)
  • Julen 1991: Silverstolen (från 1990) i sex delar 24-29 december)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2026-01-07

Källor

SvD 1980-12-29 + samtliga tevetablåer för julhelgerna 1981-2000

Profilbild för Okänd

Har Scooby-Doo sänts på julafton i svensk teve?

av

Kort svar: Scooby-Doo har teve-visats på julaftonsmorgon som del i andra program 1971, 1972, 1973, 1975, 1977 och 1978.

Pappan i familjen Svensson (spelad av Allan Svensson) beklagar sig i julavsnittet av Svensson, Svensson från 1994 att ”Scooby-Doo” inte sänds klockan nio på morgonen som han hoppats. Men har Scooby-Doo verkligen sänts på julafton i svensk teve?

Scooby-Doo skapades 1969 av av Joseph Barbera och William Hanna och teve-serien handlar om hunden Scooby-Doo och hans kompanjon Shaggy. Första gången som, vad jag har funnit, ett avsnitt av Scooby-Doo visats på svensk teve är i programmet ”Där är du – här är jag” som programleddes av Beppe Wolgers och som sändes just på julaftonsmorgon 1971 i TV1.

Scooby-Doo

Programmet återkom sedan julafton 1972 och 1973, återigen med Beppe Wolgers som programledare. Och både åren fanns Scooby-Doo med i programmet. Till julen 1974 hade TV1 bytt ut Beppe Wolgers som programledare och istället fick Jan Bergqvist uppdraget, men utan Scooby-Doo. Dock var hunden tillbaka 1975. Så här skrev SvD då:

Scooby-Doo – den tecknade hunden som vi några jular sett i TV – kommer åter på julafton. Kl. 9 på julaftonsmorgon finns han i den julsäck av program som Eva Rydberg och Lasse Kühler packar upp.

Julen 1976 är Scooby-Doo åter bortplockat. Dagens Nyheter rapporterar:

Inte blir det någon Scooby-Doo heller. Programmakarna har tittat på en hel del men inte funnits något de velat ha.

Sedan återkommer Scooby-Doo igen 1977 när Ville, Valle och Viktor har ansvar för julaftonsmorgonens program. Året därefter var Scooby-Doo ett inslag i julstök med Bengt och Staffan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-21

Källor
SvD 1971-12-24 
DN 1972-12-24 
DN 1973-12-24 
SvD 1974-12-13
SvD 1975-12-08 
SvD 1977-12-24
DN 1976-12-22  
SvD 1978-12-24 

Profilbild för Okänd

Hur många gånger var Ingvar Oldsberg programledare för uppesittarkväll?

av

Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)

Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992

Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .

Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.

Ingvar Oldsberg

Oldsberg skulle dock återkomma tjugo år senare på TV4 i deras Bingolotto. Till uppesittarkvällen 2013 kunde man läsa:

Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.

Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.

Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.

Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18

Källor
”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22
”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06

Profilbild för Okänd

Vilka personer har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll?

av

Kort svar: Lotta Engberg (11), Leif ”Loket” Olsson (5), Lasse Kronér (5), Rickard Olsson (5), Ingvar Oldsberg (4), Stefan Odelberg (3), Daniel Norberg (3), Jan Bylund (2), Gunde Svan (1)och Marie Serneholt (1) har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll.

En ”uppesittarkväll” på teve dan före dopparedan sändes första gången 1956 med med Henrik Dyfverman som programledare. Sedan dess har många olika programledare kommit och gått och det är inte ens alla år som SVT sänt någon uppesittarkväll.

När TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s första uppesittarkväll 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.

Uppesittarkväll 2019

Följande personer har varit programledare för ”Bingolottos uppesittarkväll”.

ÅrProgramledare
23 december 1993, kl. 21.00-23.15Leif ”Loket” Olsson
23 december 1994ingen uppesittarkväll
23 december 1995, kl. 18.30-23.00Leif ”Loket” Olsson
23 december 1996, kl. 18.30-23.00Leif ”Loket” Olsson
23 december 1997, kl. 19.30-23.00Leif ”Loket” Olsson
23 december 1998, kl. 20.00-23.30Leif ”Loket” Olsson
23 december 1999, kl. 20.00-23.30Lasse Kronér
23 december 2000, kl. 19.30-23.45Lasse Kronér
23 december 2001, kl. 19.30-23.10Lasse Kronér
23 december 2002, kl. 19.00-23.10Lasse Kronér
23 december 2003, kl. 19.00-23.15Lasse Kronér
23 december 2004, kl. 19.30-00.00Gunde Svan
23 december 2005, kl. 19.30-00.00Rickard Olsson
23 december 2006, kl. 19.35-00.05Rickard Olsson
23 december 2007, kl. 19.25-00.05Rickard Olsson
23 december 2008, kl. 19.30-00.10Lotta Engberg
23 december 2009, kl. 19.30-00.10Lotta Engberg
23 december 2010, kl. 19.30-00.00Lotta Engberg
23 december 2011, kl. 19.30-00.00Lotta Engberg och Jan Bylund
23 december 2012, kl. 19.30-00.00Jan Bylund
23 december 2013, kl. 19.30-00.05Marie Serneholt och Ingvar Oldsberg
23 december 2014, kl. 19.30-00.10Ingvar Oldsberg
23 december 2015, kl. 20.00-22.00Ingvar Oldsberg
23 december 2016, kl. 19.30-00.10Ingvar Oldsberg
23 december 2017, kl. 19.35-00.25Lotta Engberg
23 december 2018, kl. 19.30-00.05Rickard Olsson.
23 december 2019, kl. 19.30-00.10Rickard Olsson
23 december 2020, kl. 19.30-00.10Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2021, kl. 19.30-00.10Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2022, kl. 19.30-00.15Lotta Engberg och Stefan Odelberg
23 december 2023, kl. 19.30-00.15Lotta Engberg och Daniel Norberg
23 december 2024, kl. 19.30-00.20Lotta Engberg och Daniel Norberg
23 december 2025, kl. 19.30-00.10Lotta Engberg och Daniel Norberg (planerat)

Detta ger följande sammanställning:

  1. Lotta Engberg – 11 gånger (2008–2011, 2017, 2020–2025)
  2. Leif ”Loket” Olsson – 5 gånger (1993, 1995–1998)
  3. Lasse Kronér – 5 gånger (1999–2003)
  4. Rickard Olsson – 5 gånger (2005–2007, 2018–2019)
  5. Ingvar Oldsberg – 4 gånger (2013–2016)
  6. Stefan Odelberg – 3 gånger (2020–2022)
  7. Daniel Norberg – 3 gånger (2023–2025, 2025 planerat)
  8. Jan Bylund – 2 gånger (2011–2012)
  9. Gunde Svan – 1 gång (2004)
  10. Marie Serneholt – 1 gång (2013)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD och DN dagen före julafton 1990-2025

Profilbild för Okänd

Vad skulle ha varit julkalendern i SVT 1991 istället för Sunes jul?

av

Kort svar: Från början var det planerat för att ”Barna Hedenhös” skulle vara årets julkalender 1991. Men av olika skäl ställde man in inspelning och istället blev det ”Sunes jul”.

Sedan 1960 har det varje år i SVT sänts en adventskalender (eller julkalender sedan 1971). Det har varit stor variation i vad kalendrarna handlat om, men bara två kalendrar har sänts mer än en gång – Teskedsgumman och Trolltider.

Till december 1991 planerade man initialt för att göra om Bertil Almqvists böcker om barna Hedenhös från 1940- och 1950-talet till 25 femtonminutersavsnitt. Det fanns ett färdigt grovmanus av Per-Arne Åhlin sedan tidigare och Börje Ahlstedt var påtänkt för rollen som pappa Ben.

Barna Hedenhös

Men ”av olika anledningar” (som det står i en notis SvD) blev det aldrig av. En orsak lär ha varit att Ahlstedt samtidigt skulle spela Per Gynt på Dramaten och att han inte kunde kombinera dessa båda. Istället valde Kanal 1 Drama att ge uppdraget att skriva till Anders Jacobsson och Sören Olsson och de gjorde kalendern ”Sunes jul”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-15

Källor

”Barna Hedenhös till jul” SvD 1990-05-16

”Tjejtjusaren Sune i nästa julkalender” SvD 1990-12-29

Profilbild för Okänd

När blev hyacinten en julblomma?

av

Kort svar: Hyacinten blev en julblomma i slutet av 1800-talet.

Konceptet med färska julblommor växer fram i Sverige med handelsträdgårdarna under slutet av 1800-talet. Numera är det till exempel mistel, julstjärna, amaryllis och hyacint som förekommer i svenska hem kring julhelgen.

Hyacint

Hyacintens historia som blomma beskrivs av Dick Harrison så här:

Hyacinten odlades inte i Väst- och Centraleuropa förrän på 1500-talet, och den tycks ha letat sig till Sverige först under påföljande sekel. När den väl börjat importeras till våra breddgrader blev den mycket populär och kunde påträffas såväl i 1700-talets botaniska trädgårdar som på den kommersiella marknaden

De olika blommorna dyker upp vid lite olika tidpunkter med hyacinten omnämns som en julblomma redan i slutet av 1800-talet. Det äldsta belägget jag funnit är från 1854 då Malmö Allehanda skriver ”hyacinten är således wärd sin plats bland julblommorna och skall säkert icke sakna afsättning”. Under de kommande årtiondens förekommer det annonser för olika sorters julblommor, bland annat hyacint veckorna före julhelgen.

Annons 1869

Ett annat exempel från sent 1800-talet är en firma i Lund som till julafton 1888 säljer ”blommande hyacinter, tulipaner och liljekonvaljer”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-12

Litteratur och källor:

Hur länge har vi haft hyacinter?

Malmö Allehand 1854-12-24

Profilbild för Okänd

När blev mistel en juldekoration i Sverige?

av

Kort svar: Misteln verkar ha blivit en juldekoration i Sverige i början av 1900-talet.

Misteln har under långa delar av historien varit en mytomspunnen växt, till exempel så användes den av keltiska druider. Under 1800-talet började man i Storbritannien använda misteln som en julprydnad. Den var grön året runt vilket gjorde den passande att pryda hemmet med under julveckorna, på samma sätt som med julgranen.

Berättelser om traditionen att kyssas under misteln går i svensk press att datera till sent 1800-tal. Och om man läser svenska tidningar från andra halvan av 1800-talet så var det en tämligen välkänd sed i Sverige. Dels skrivs det om misteln i reportage från engelskt julfirande och dels finns seden att kyssas under dem med i många översatta julberättelser som figurerar i pressen.

Julkort

Exakt när traditionen börjar att praktiseras till Sverige är inte helt enkelt att avgöra. Ett tidigt belägg jag funnit är från Stockholm julen 1906. Signaturen ”Dan” skriver:

Ungdomen har väl hört talas om den gamla trefliga engelska julseden som består i att man hänger upp en mistelkvist i takkronan och sedan passar på och kysser flickorna när de råka komma under misteln. Om vi skulle ta och införa den julseden äfven hos oss! Det är ju merendels en smula stelt i början af våra julkalas innan ungdomen har kommit i gång med lekarna. Med en sådan där mistelkvist skulle all stelhet vara som bortsopad. Alla skulle bli lifvade genast. Söderlunds unge bror gjorde ett försök med det förra julen på ett kalas hos Söderlunds.

Så enligt skribenten skulle alltså att kyssas under misteln vid julkalas åtminstone ha provats på kring julen 1905. Det är också nu, i början av 1900-talet, som det börjar dyka upp annonser och artiklar om misteln som juldekoration tillsammans med andra julblommor. Som till exempel nedanstående bild i SvD 1911:

Notis i SvD 1911-12-24

Misteln var sedan ett populärt motiv på julkort under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-10

Källor:

Västernorrlands allehanda 1906-12-27

SvD 1911-12-24

Profilbild för Okänd

Hur länge har ”julmustens dag” uppmärksammats?

av

Kort svar: Även om julmust har funnits i över hundra år, har julmustens dag bara funnits sedan 2025.

Julmust är utan konkurrens den populäraste drycken under julhelgen. Den lanserades i början av förra seklet som ett alkoholfritt alternativ till julöl och har blivit så populär eftersom dess smak passar väldigt bra ihop med den svenska julmaten och även påskmaten.

Under hösten 2025 lanserade intresseorganisationen Sveriges bryggerier 24 november som ”julmustens dag”. Att man valde just detta datum beror enligt egen utsago på att det är ”exakt en månad kvar till julafton” då och att man med att det då är exakt en månad kvar till julafton och att ”julmustsäsongen därmed drar igång på riktigt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-18

Källa:

 julmustensdag.se 

Profilbild för Okänd

Varför är ”julmustens dag” 24 november?

av

Kort svar: Sveriges bryggerier valde att ha ”julmustens dag” 24 november eftersom det då är exakt en månad kvar till julafton.

Julmust har varit en populär dryck till jul under hundra år. Från början lanserades den som ett alkoholfritt alternativ till julöl och såldes under december månad. Men genom årtiondena har julmustsäsongen flyttats längre och längre från själva julhelgen och numera kan man hitta julmust i butiker redan i september.

Sveriges bryggerier valde 2025 att lansera ”julmustens dag” som ”en ny årlig högtid som hyllar en av Sveriges mest älskade drycker”. Att man valde just 24 november motiverar man med:

Lanseringen den 24 november markerar också att det är precis en månad kvar till julafton – och att julmustsäsongen därmed drar igång på riktigt.

Datumet är alltså valt för att det just 24 november är exakt en månad kvar till julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-12

Källa:

Julmusten får egen dag – nu blir 24 november startskottet för julen | Sveriges Bryggerier

Profilbild för Okänd

När började julmust att säljas i Sverige?

av

Kort svar: Det som blev julmust på 1920-talet började som alkoholfri julölsextrakt hos företaget AB Roberts i Örebro på 1910-talet.

Historiskt har den viktigaste drycken vid svenska julbord varit julölen. Att dricka öl till jul är en tradition som kan beläggas åtminstone tusen år tillbaka i tiden. Numera är dock julmust minst lika populärt att dricka på julafton

Under slutet av 1800-talet började den framväxande nykterhetsrörelsen att uppmärksamma svenskars allt stora alkoholkonsumtion. En metod för att stävja supandet var att ta fram alternativ till alkoholen – läskedrycker som liknande champagne och öl lanserades.

Harry Roberts, son till grundaren av AB Roberts, var både nykterist och frikyrklig. Han studerade kemi i Tyskland och ville efter dessa ta fram alkoholfria maltdrycksalternativ. Resultatet blev bland annat alkoholfritt münchneröl, münchnermumma och julöl.

Det alkoholfria julölsextraktet lanserades av Roberts i börkan av 1910-talet och det skulle blandas med kolsyrat vatten och socker av läskfabrikanterna. Resultatet blev en mörk skummande och söt dryck, inte helt olik julöl men utan jäsning och därför utan alkohol.

Annons för julöl-extrakt

Det är dock först i början på 1920-talet som drycken börjar kallas för och saluföras som julmust. Det är i alla fall från detta år som annonser för julmust kan hittas kring jul i svenska tidningar. Så här beskrivs drycken i en annons från 1924:

Mörk, fyllig och skummande – så ser Jul-must ut när den serveras i glas eller sejdel. Ja, säkert är att i många Göteborgshem skall det i år drickas Jul-must. Ty den typiska malt- och humlesmaken som passar så bra till Julmaten, den finner ni verkligen i Jul-must, som dock ej innehåller skadlig alkoholm

Alltsedan 1920-talet har julmusten varit den dominerande alkoholfria drycken till jul. Dess popularitet är, precis som det förklaras i annonsens från 1924, att den typiska malt- och humlesmaken passar bra till julmat.

Under de senaste årtiondens har julmusten börjat säljas tidigare och tidigare och år 2025 lanserade Sveriges bryggerier ”julmustens dag” 24 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-05

Källor:

GP 1924-12-08

Julmust – om tomten själv får välja