Dagens adventsljusstakar (alltså de som inte är elektriska) har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2014-11-24)
Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.
Men när juldagen är på en torsdag så infaller första söndagen i advent den 30 november. vilket är fallet år 2014.
Likt många andra svenska traditioner är adventsstjärnan från början en import från Tyskland. I slutet av 1800-talet kom en lärare på ett herrnhutinternat i Kleinwelka i Sachsen på idén att tillsammans med sina elever göra en stjärna av papp som man kunde sätta en glödlampa inuti. Stjärnan skulle hängas i fönstret och lysa under adventstiden.
Adventsstjärnor
Handelsmannen Pieter Verbeck såg stjärnorna och insåg det kommersiellt gångbara i att börja producera dem för försäljning. Succén var omedelbar och Verbecks son utvecklade efter första världskriget stjärnan på så vis att spetsarna hängde ihop och kunde fällas samman så att den inte tog någon plats.
Till Sverige kom de första adventsstjärnorna via tyskar och svenskar med bekanta i Tyskland strax före första världskriget. På 1930-talet började pappersgrossister ta in stjärnorna för att sälja i affärer vilket blev både omständligt och dyrt. Under brinnande världskrig började Erling Persson (grundare av H&M) tillverka billiga sjuuddiga stjärnor för försäljning, vilket blev en snabb succé.
Under de första åren efter andra världskriget ökade försäljning och användningen av adventsstjärnor kraftigt. Swahn skriver:
Inte minst från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent, och den här billiga juldekorationen blev så brett folklig att man i lite fisförnäma kretsar, som höll på de gamla traditionerna, föraktfullt talade om ”proletärstjärnor”.
Trots att adventsstjärnor dalade i popularitet under andra hälften av 1900-talet är det många svenska hem som fortfarande pryder sin fönster med dem under advent. Numer är de dock sällan svensktillverkade utan massproducerade i Asien. Så här skriver Nordiska Museet:
Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-01)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Kort svar: De flesta adventskalendrar har 24 luckor (en för varje dag från 1 till 24 december). Viss kalendrar börjar redan första advent och då har kalendern fler luckor.
Första gången som en kalender inför jul konstruerades var i slutet av 1800-talet och det var mamman till Gerhard Lang som gav honom en kaka varje dag i december fram till julafton. När Lang blev större och affärsman mindes han mammans konstruktion och skapade runt 1920 den första adventskalendern bestående av två papper, ett med bilder att klippa ut och ett att klistra upp dem på. Det blev en omedelbar succé och snart så gjordes kalendern om för att likna dem vi känner idag.
Bilden är tagen av Annicka Linnnea (www.annickalinnea.se)
En julkalender som fram tills för bara några år sedan fortfarande började första advent (om den infaller före 1 december) är Bamses julkalender. De år när första advent var 27, 28, 29 eller 30 november så hade Bamses julkalender fler än 24 luckor. Dessutom så har Bamses julkalender också en lucka på juldagen (25 december). Så vissa år kunde Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-21, uppdaterad 2021-11-28)
Källor: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004) Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm,
Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker
Kort svar: Svensken Oskar Andersson från Göteborg tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake.
Historien om den elektriska adventsljusstaken börjar i Sverige på 1930-talet. Lars Berge gör i SvD en träffande beskrivning av vilka förutsättningar som krävdes för att ljusstaken skulle tas fram:
Tänk mörker, moderniseringsiver och ett på gränsen till hysteriskt säkerhetstänkande. Naturligtvis är den elektriska adventsljusstaken en svensk uppfinning.
Och det hela tog sin början på Philips i Göteborg, som på 1930-talet började tillverka elektrisk julgransbelysning. Elektrisk julgransbelysning hade funnits sedan slutet av 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som folk i allmänhet fick råd och det därmed fanns något intresse från företagens sida att massproducera. Dock var många av de elektriska julgransbelysningarna av så pass tveksam kvalitet att de kom i retur till Philips.
Som lagerbiträde på Philips i Göteborg jobbade 1934 den då tjugofemårige Oscar Andersson från Landala. Andersson var en uppfinningsrik ung herre som bad om att få ta med sig kasserad julgransbelysning hem.
En elektrisk adventsljusstake
Till julen 1934 köpte Andersson en vanlig sjuarmad adventsljusstake i trä för två kronor på Grand Bazar. Ljusstaken som han tog hem var avsedd för stearinljus, men för den tekniskt begåvade Andersson var detta inga problem. Han placerade sju av de elektriska ljusen i adventsljusstaken och satte den i fönstret.
Några jular senare gick Andersson med sin uppfinning till försäljningschefen Werner Simonsson på Philips som genast tände på idén och försökte få huvudkontoret i Stockholm med på tåget. De var inte lika övertygade utan menade att svenskarna ville ha levande ljus.
Men Simonsson gav sig inte och 1939 lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:
Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl. Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp. Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka
Dock fick inte Oscar Andersson ett omedelbart erkännande för sin uppfinning. Under flera årtionden var det istället Werner Simonsson som tog på sig äran. Det var först när Andersson svärson Hans Ahlquist under 1990-talet började gräva i saken som det kunde fastläggas att det var Oscar Andersson som uppfunnit den första elektriska adventsljusstaken.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-20), uppdaterad 2024-11-13
”Barna Hedenhös uppfinner julen” bjuder på ett komiskt och spännande äventyr om världar som krockar. Det är en varm saga om vikten i att vara tillsammans och bry sig om varandra. Inte minst om det ska bli en riktigt mysig jul.
Och det första avsnittet sänds 1 december (som i år också är första advent i SVT1 och Barnkanalen kl. 08.45.
Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2013 söndagen den 1 december.
Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infalla på olika datum.
Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2013) är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.
Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2012 söndagen den 2 december.
Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.
Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2012) är på en tisdag så är första söndagen i advent söndagen den 2 december.
Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender sänds torsdag 1 december kl. 07.15 (och repris 18.15).
När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den första advent (som ju kan vara mellan 27 november och 3 december). Sedan 70-talet har dock julkalendern i SVT istället börjat 1 december (med undantag för Klasses julkalender 1992).
SVT:s julkalender 2011 heter Tjuvarnas jul och är en julsaga i Charles Dickens anda. Historien utspelar sig i Stockholm, i det förra seklet, där julen står för dörren. Stadens barn längtar efter julklappar, det stora varuhuset längtar efter att tjäna pengar – och stans tjuvliga längtar efter att stjäla!
Högtider och traditioner 