Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Hur var luciatåget som anordnades av Stockholms Dagblad 1927?

av

Kort svar: Luciatåget som anordnades 1927 bestod av lucian, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar som tågade genom centrala Stockholm på kvällen.

Under medeltiden kom helgonet Lucia in i den svenska kalendern med kristendomen. Det medeltida firandet hade dock väldigt lite med helgonet att göra utan hörde snarare samman med att lussenatten var årets längsta natt och att det var ned luciadagen som julfastan inleddes.

Den första lucian med vit särk och ljus i håret är dokumenterad i mitten av 1700-talet. I västra Sverige blev det samtidigt en tradition att ”lussa” natten till 13 december. Då klädde man sig i gamla kläder och kom som ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” till byns lika gårdar för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Det är första under slutet av 1800-talet som vi kan belägga luciatåg med olika figurer. Dessa förekommer på många olika platser, men Skansen blir något av ett centrum för denna typ av luciafirande. Det är dock först 1927 då Stockholms Dagblad anordnar ett stort luciatåg genom huvudstaden som luciafirandet blir en offentlig tilldragelse för allmänheten.

Den konservativa tidningen Stockholms Dagblad drog i början av december 1927 igång ett upprop om att anordna en luciakarneval genom den av elektrisk belysning upplysta huvudstaden. Tidningen fick med sig gatuföreningar och handelsmän på tåget och 13 december 1927 var det dags för det första offentliga luciatåget genom huvudstadens gator.

Lucias väg enligt DN 1927-12-13

Luciatåget startade och avslutade på Gustav Adolfs torg. Innan tåget drog iväg vid åttatiden på kvällen så hade Katarina södra folkskolas gossorkester spelat inför ett fullpackat torg. När luciatåget väl avgick så var gatorna fyllda med folk. Först gick tåget via Fredsgatan och Drottninggatan för att svänga av på Kungsgatan. Framme vid Stureplan svängde man in på Biblioteksgatan och sedan tog man sig, via Norrmalmstorg, Hamngatan och Regeringsgatan, tillbaka till startpunkten.

Luciatåget bestod inte bara av lucian själv (som jag tyvärr inte har lyckats hitta namnet på) och hennes tärnor. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Stockholms Dagblads lucia 1927

Efter det genomförda tåget ska luciabruden och tärnorna, enligt tidningsuppgifter, ha besökt restauranger för att äta och dansa ”till förmån för Stockholms fattigas jul”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28

Källor:

Dagens Nyheter 1927-12-13

SvD 1927-12-14

Dagens Nyheter 1927-12-13

Profilbild för Okänd

Hur firade man lucia i Sverige under medeltiden?

av

Kort svar: Lucia har sin helgondag den 13 december. Under medeltiden firades lucia främst som årets mörkaste natt och som starten på julfastan.

Den historiska Lucia var en kvinna som levde i Syrakusa på Sicilien under slutet av 200-talet. Hon dog år 304 och blev helgon på grund av händelser i hennes liv. Hennes helgondag 13 december var alltså med i den första kristna kalendern som började användas när Sverige blev kristet under tidig medeltid.

Helgonet Lucia från Syrakusa

Under medeltiden var Luciadagen inte en allmän helgdag och hade bara festgraden simplex. Det är istället helgondagens anknytning till vintersolståndet som varit av betydelse. Vintersolståndet är årets längsta natt och infaller numera alltid den 21 eller 22 december. På grund av ett fel i den julianska kalendern flyttades dock vintersolståndet ungefär en dag vart hundrade år vilket gjorde att det under medeltid och tidigmodern tid hamnade i närheten av just 13 december.

Kring årets längsta natt fanns det naturligtvis en mängd föreställningar. Mycket onda krafter var i rörelse (liksom vid andra övergångstider – t.ex. valborgsmässoafton då vintern tog slut eller mickelsmäss när hösten började) och det fanns skäl för att vara försiktig. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Då [lussenatten] kunde djuren tala och många onda krafter ansågs vara i rörelse. Det var viktigt att inte mala, spinna, brygga eller utföra något annat känsligt arbete. Genom att köra in en kniv i stallväggen kunde stålet skydda gården mot mycket av det onda.

Dessutom var luciadagen den 13 december sista dagen innan den stundande julfastan. Så här beskrivs det av Historiska media:

Under medeltiden hade högtiden mer betydelse i relation till den kommande julfastan. Lucia inledde nämligen fastan som pågick fram till jul.

På grund av detta skapades traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit upp till sju frukostar under natten. Även ungdomar var ute under lussenatten.

Ungdomar klädde ut sig, ibland till det motsatta könet, för att i samlad trupp vandra runt i stugorna för att sjunga och tigga mat och dryck.

Medeltidens luciafirande har alltså väldigt lite med det moderna firandet att göra. Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia och under förra seklet etablerar sig den moderna luciatraditionen ordentligt via Stockholms Dagblad som anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm 1927.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28

Litteratur:

Lucia | Institutet för språk och folkminnen

Därför firar vi lucia som vi gör idag – Historiska Media

Profilbild för Okänd

Hur många adventssöndagar är det?

av

Kort svar: Under adventstiden infaller fyra söndagar – första till fjärde söndagen i advent.

Advent är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar ungefär fyra veckor innan juldagen. Första söndagen i advent infaller söndagen mellan 27 november och 3 december och sedan löper adventstiden på fram till och med julafton. Det är i och med första söndagen i advent som man ska sätta upp sitt adventspynt, t.ex. adventsstjärnor och adventsljusstakar.

Adventsljus

Under adventstiden infaller därmed fyra söndagar:

Som synes kan fjärde söndagen i advent infalla på julafton, men dock inte på juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-22

Profilbild för Okänd

Vad är skyltsöndag?

av

Kort svar: Historiskt var skyltsöndagen den söndag som låg närmast före julafton då butikerna julskyltade. Senare har skyltsöndag kommit att betyda den söndag då butiker börjar med julskyltning.

Julen är utan konkurrens den viktigaste högtiden för svensk handeln. Det ska köpas julklappar, julmat, julpynt och annat som hör julen till. Således pågår julhandeln nu i flera veckor, ibland till och med i flera månader före julhelgen.

Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag”. Ordet börjar användas i slutet av 1800-talet. De första skriftliga beläggen i tidningstext är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:

Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.

Men några veckor tidigare hade flera tidningar refererat till en ”Stockholmskorrespondent” som skriver:

Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.

Det var alltså redan 1891 som man beklagade sig över att skyltsöndagarna blivit för många. Skyltsöndagen flyttades sedan längre och längre bort från julhelgen. Undet 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.

Det skribenten syftade på var att antalet skyltsöndagar hade ökat från en till tre under det tidiga 1900-talet. Och så fortsatte det under så gott som hela första halvan av 1900-talet. Tre söndagar före julhelgen startade julskyltningen med den första skyltsöndagen.

År 1951 beslutade sig dock Stockholms köpmannaförbund att 1951 års ”stora skyltsöndag /../ blir redan den 2 december”, som då var första advent och fyra söndagar före jul. Under det fortsatta 1950-talet försöker vissa butiker ha skyltsöndag redan första advent medan andra (särskilt NK) håller hårt på traditionen att den ska vara tre söndagar före jul.

Skyltsöndag 1965 vid Domus varuhus i Luleå

Inför julen 1962 skriver SvD att ”för några år sedan var andra adventssöndagen skyltsöndag” och sedan beklagar man sig över att många affärsmän numera börjar julskylta redan vid domsöndagen (alltså helgen före första advent). Den här förskjutningen gör att NK flyttar sin skyltsöndag till första advent i början av 1960-talet.

Under de sista decennierna på 1900-talet tappar fenomenet skyltsöndag mer och mer av betydelse och numera är det endast ett fåtal butiker, däribland NK, som fortfarande har skyltsöndag och den brukar infalla i mitten av november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-19

Källor
Arboga Tidning 1891-12-05

Sundsvalls Tidning 1891-12-22

SvD 1913-12-08

SvD 1951-01-03

SvD 1962-11-25

Profilbild för Okänd

Vad heter sången som Karl-Bertil Jonsson sjunger på ölkaféet?

av

Kort svar: Julsången som Karl-Bertil Jonssons sjunger tillsammans med diversearbetarna på ölkaféet heter ”Julvisan” och är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson på julaftonskvällen är färdig med sin turné som tomte och lägger det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så börjar han sjunga en melodi som diversearbetarna på kaféet stämmer upp. Texten lyder:

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Det är givetvis Tage Danielsson som skrivit sagan men sången som sjungs är inte hans verk. Texten till ”Julvisan” som den egentligen heter är istället skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. 

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-17

Källa:

Zacharias Topelius, Läsning för barn

Profilbild för Okänd

Vad blev ”årets julklapp” 1989?

av

Kort svar: Till julen 1989 valde Handelns Utredningsinstitut videokameran som årets julklapp.

Konceptet ”årets julklapp” lanserades till julen 1988 av Svensk Handels bolag Handelns Utredningsinstitut. Första året blev det en bakmaskin. Till julen 1989, alltså året därefter, blev det istället videokameran som fick äran att tituleras ”årets julklapp”.

Kriterierna för ”årets julklapp” är, enligt Handelns Utredningsinstitut själva, att den ska representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Eftersom utnämningen sker flera veckor innan jul så vet man inte om produkten verkligen kommer att sälja. Bakmaskinen beskrivs t.ex. som lite av en flopp där ”fjolårets bakmaskinslager ännu inte [är] slutsålda och priserna sjunkit till hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa:

SvD 1989-12-22

Profilbild för Okänd

När började man med ”årets julklapp”?

av

Kort svar: Första gången som Handelns Utredningsinstitut utsåg årets julklapp var 1988 då det blev bakmaskinen.

Julklappar har på olika sätt och med olika utdelare funnits i Sverige i flera hundra år. Men det är först under efterkrigstiden som det stora kommersiella genombrottet kommer i och med de ekonomiska förbättringarna som sker i Sverige.

Bakmaskin

Till julen 1988 lanserade organisationen Handelns Utredningsinstitut en idé som fortfarande finns med som en tradition flera decennier senare – ”årets julklapp”. Kriterierna för ”årets julklapp” var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Så här skrev Dagens Nyheter:

Bakmaskinen blir enligt en prognos ”årets julklapp”. 50 000 apparater har beställts, och handlarna räknar med att samtliga ska gå åt.

Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut varje år lanserat en ny ”årets julklapp” som på något sätt ska spegla sin samtid, ex. ljudboken 2006, internet-paketet 1996 och CD-spelaren 1991.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa: Dagens Nyheter / 1988-12-03

Profilbild för Okänd

När började man med julklappspapper i Sverige?

av

Kort svar: Julklappspapper har funnits i Sverige sedan julen 1922.

Ordet ”julklapp” har sitt namn utifrån en äldre tradition att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in den skämtsamma gåvan genom fönstret. Under 1900-talet blev julklapparna fler och dyrare och kom att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Att slå in paketen i julklappspapper är ett bruk som det går att datera ganska exakt till julen 1922. Så här står det i SvD 14 december 1922:

Svenska nationalförsamlingen mot tuberkulos har i år skaffat sig ett nytt vapen i sin kamp mot folksjukdomen. Den säljer något, som den kallar Julklappspapperet, avsett att använda som omslag kring julklappar.

Bakgrunden till idén var att Beda Hallberg inför julen 1922 besökte Oslo där hon la märke till ett mönstrat julpapper, med röda tomtar och röda julfåglar. Det norska julpappret hade i sin tur kommit till landet från USA. Beda Hallberg insåg snabbt att detta var en idé som även skulle slå i Sverige så hon tog den genast med sig hem.

Omslagspapper med juldekor och texten ”God Helg”.

Vid försäljningen i Sverige kostade julklappspapperet 10 öre för ett ark och en hel krona för en rulle om fem meter. Det nya mönstrade julklappspapperet som Beda Hallberg tagit med sig från Norge slog snabbt ut det tråkigare bruna omslagspapper som man använt tidigare.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-15

Källor:

SvD 1922-12-14

Profilbild för Okänd

Vad var ”Medan vi väntar på klapparna”?

av

Kort svar: ”Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.

Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.

Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.

Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.

Notis från teve-tablån

Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:

De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.

Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.

Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Källa:

SvD:s radio och teve-tablåer 1948-1964

DN 1960-12-24

Profilbild för Okänd

Har Bengt Feldreich varit julvärd i svensk teve?

av

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att Bengt Feldreich varit julvärd.

Under slutet av 1950-talet fick teven sitt genombrott i Sverige. Redan tidigt blev julafton en dag då särskilda program fick en särskild betydelse, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.

Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)