Kort svar: Staffansvisan eller ”Staffan var en stalledräng” är en äldre svenska visa som troligen har sina rötter tillbaka i medeltiden, vilket gör det omöjligt att belägga vem som skrivit texten.
Förutom ”Luciasången” som finns i lite olika textvarianter så är troligen ”Staffansvisan” den mest frekvent förekommande sången i svenska luciatåg. Sången finns också den i lite olika textvarianter, men i Svenska folkvisor lyder första strofen:
Staffan var en stalledräng,
Vi tackom nu så gerna.
Han vatna’ sina
fålar fem.
Allt för den ljusa stjernan.
Ingen dager synes än,
Stjernorna på himmelen, de blänka
Enligt legenden var Staffan Stalledräng (eller Stefanos) den första kristna martyren och han var en av ledarna för urförsamlingen. Som straff för att han predikat om Jesus som Kristus dömdes han till döden och stenades. I flera delar av nordvästra Europa (bl.a. England, Danmark och Sverige) utvecklades under medeltiden nya legender om St Stefanos och i Sverige fick han namnet Staffan och han är i de nya legenderna stalledräng åt kung Herodes.
Visan om Staffan Stalledräng som vattnar sina fålar går att hitta tillbaka i den svenska medeltiden men skrevs inte ner förrän på 1700-talet. Eftersom visan är så gammal kan vi inte belägga någon ursprunglig författare. Visan om Staffan och upptåg kring detta, såsom staffansridning, var då knutet till annandag jul eftersom det var Stefanos helgondag.
Staffansridningen höll sig på sina håll i Sverige kvar ännu på 1800-talet. Visan sjöngs både i samband med vattningen av hästarna på annandagens morgon och i samband med att man därtill red omkring från gård till gård i byarna
Visan levde också vidare i ”stjärnsjungningsseden” där stjärngossar kring trettonhelgen med en för ändamålet tillverkad stjärna gick runt bland gårdarna och sjöng många olika visor. Det är sedan under det tidiga 1900-talet då luciatågen blir populära som Staffansvisan införs i luciarepertoaren.
Våra dagars städade sed att sjunga ”Stalledrängsvisan” i samband med luciatåg och vid jul kan väl närmast ses som en blek återspegling av vissa inslag i dessa gamla seder. De strutformiga huvudbonaderna och stjärnan som brukar medföras är vanligen vad som påminner om de gamla kringvandrande stjärngossarna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-29
Litteratur:
Sveriges medeltida ballader 2 sida 33 faksimil | Litteraturbanken
Högtider och traditioner 