Etikettarkiv: julkalender

Profilbild för Okänd

Vad skulle ha varit julkalendern i SVT 1991 istället för Sunes jul?

av

Kort svar: Från början var det planerat för att ”Barna Hedenhös” skulle vara årets julkalender 1991. Men av olika skäl ställde man in inspelning och istället blev det ”Sunes jul”.

Sedan 1960 har det varje år i SVT sänts en adventskalender (eller julkalender sedan 1971). Det har varit stor variation i vad kalendrarna handlat om, men bara två kalendrar har sänts mer än en gång – Teskedsgumman och Trolltider.

Till december 1991 planerade man initialt för att göra om Bertil Almqvists böcker om barna Hedenhös från 1940- och 1950-talet till 25 femtonminutersavsnitt. Det fanns ett färdigt grovmanus av Per-Arne Åhlin sedan tidigare och Börje Ahlstedt var påtänkt för rollen som pappa Ben.

Barna Hedenhös

Men ”av olika anledningar” (som det står i en notis SvD) blev det aldrig av. En orsak lär ha varit att Ahlstedt samtidigt skulle spela Per Gynt på Dramaten och att han inte kunde kombinera dessa båda. Istället valde Kanal 1 Drama att ge uppdraget att skriva till Anders Jacobsson och Sören Olsson och de gjorde kalendern ”Sunes jul”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-15

Källor

”Barna Hedenhös till jul” SvD 1990-05-16

”Tjejtjusaren Sune i nästa julkalender” SvD 1990-12-29

Profilbild för Okänd

När började man sända julkalendern på teve med start 1 december?

av

Kort svar: Från och med julkalendern 1973 (Mumindalen) så startar programmet alltid 1 december oavsett om det är första advent eller inte (förutom två undantag efter 1973).

När adventskalendern började sändas i teve 1960 så startade programmet alltid första advent oavsett vilket datum första advent inföll på. Det innebar att Titteliture 1960 hade sitt premiäravsnitt 27 november eftersom första advent inföll just detta datum 1960 (med det blev 24 avsnitt ändå eftersom onsdagarna var teve-fria).

Tittelitur

Till december 1971 bytte man namn på adventskalendern till julkalendern eftersom man ville tona ner den kyrkliga kopplingen. Året därefter, 1973, började man också sända julkalendern med start 1 december. Det årets julkalender var Mumindalen och den sändes alltså i 24 avsnitt med start lördag 1 december, som då inte var första advent.

Efter 1973 har man med två undantag startat respektive års julkalender 1 december. De två undantagen är dels Fem myror är fler än fyra elefanter som startade 27 november för att man ville ha 28 luckor (lika många som det är bokstäver i alfabetet) och dels Klasses julkalender 1992 som hade premiär redan den 29 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:

Röster i radio och TV nr 49 1973

Profilbild för Okänd

Vilka julkalendrar har sänts i repris?

av

Kort svar: Många av de julkalendrar som visats på SVT har sänts i repris, men den ända två som faktiskt repriserats just som julkalendrar är ”Gumman som blev liten som en tesked” (1967 och 1976) samt ”Trolltider” (1979 och 1985).

Varje år sedan 1960 har det sänts en julkalender (fram till 1971 hette den adventskalender) på SVT. Innehåll och form har varit mycket olika mellan olika år och det är faktiskt bara två julkalendrar som har repriserats som julkalendrar.

Den första julkalendern att repriseras var Gumman som blev liten som en tesked. Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Teskedsgumman 1967

När programmen skulle repriseras 1967 uppstod ett problem. Från ledningens sida hade man bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio och TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

Till radions kalender, som var samma, spelade man in två nya avsnitt och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, la man till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Den andra julkalendern som repriserats som julkalender är Trolltider. Första gången som Maria och Camilla Gripe saga gick som julkalender var i december 1979 och sedan gick den, delvis av ekonomiska skäl, i repris i december 1985.

Trolltider 1985

Även Trolltider fick en ny papperskalender vid repriseringen. Papperskalendern som användes till julkalendern 1979 föreställde karaktärerna som förekom i teve-serie och tecknades av Måd Olsson-Wannefors. Kalendern 1985 tecknades av Bengt Arne Runnerström med motiv från en trollskog.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-03

Källor:

”Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976

SvD 1979-10-09

SvD 1985-12-01

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes Trolltider som julkalender i teve?

av

Kort svar: Trolltider var julkalender i teve första gången 1979 och sedan gick samma kalender i repris 1985.

Sedan december 1960 har det på svensk teve varje år sänts en julkalender som räknar ner inför julafton. De flesta år har kalendern haft 24 luckor, men vissa år, som t.ex. Teskedsgumman (1967), Fem myror är fler än fyra elefanter (1977) och Klasses julkalender (1992), har det varit fler beroende på att kalendern startat första advent.

En av de mest populära julkalendrarna genom åren, som i sin samtid också var ifrågasatt, är Trolltider. Manus till Trolltider skrevs av Maria och Camilla Gripe och den hade premiär lördag 1 december 1979 kl. 17.30 i TV2. Därefter sändes kalendern samma tid varje kväll fram till och med julafton (på vardagarna även kl. 19.00 ”för dem som inte hinner hem till 17.30”).

Julkalendern 1979

Papperskalendern som användes till julkalendern 1979 föreställde karaktärerna som förekom i teve-serien. Motivet på kalendern tecknades av Måd Olsson-Wannefors.

Till december 1985 bestämdes sig TV2 för att sända Trolltider i repris. Orsaken till beslutet var, enligt TV2:s barnchef Helena Sandblad, ekonomi – att producera en helt nyskapad julkalender skulle bli för dyrt. Så därför sändes Trolltider på nytt i december 1985.

Det som var nytt 1985 var dels papperskalendern som detta år tecknades av Bengt Arne Runnerström med motiv från en trollskog och dels att man i anslutning till lucköppningen, som gick under namnet Trollkalendern, hade bjudit in folklivsforskaren Ebbbe Schön att berätta om ”gamla tiders tro på tomtar och troll och andra väsen”. Det senare väckte en storm av protester från landets pastorer som ansåg att den ”uppmanar till vidskepelse”

Julkalendern 1985

Trolltider blev därmed den andra julkalendern att repriseras i teve. Tidigare hade Gumman som blev liten som en tesked visats vid två tillfällen (1967 och 1976) också då med två olika papperskalendrar.

I december 2023 sändes en ”reboot” av Trolltider med delvis samma karaktärer men ny historia – Trolltider – legenden om Bergatrollet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-12-01

Källor:

SvD 1979-10-09

SvD 1985-12-01

Profilbild för Okänd

Hur många luckor hade adventskalendern i teve 1960?

av

Kort svar: Den första adventskalendern i teve 1960, Titteliture, hade inte mindre än 28 luckor eftersom det första avsnittet sändes första advent 27 november.

Adventskalendrar har funnits i Sverige sedan 1930-talet. Sedan började radio (1957) respektive teve (1960) sända egna adventskalendrar som därefter har varit en återkommande årlig tradition. Den första teve-kalendern hette Titteliture.

Titteliture från 1960

1960 års adventskalender sände sitt första avsnitt den första söndagen i advent 1960 (som då var 27 november). Klockan halv sex sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset.

De första åren så sändes Adventskalendern inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria. Men eftersom Titteliture började 27 november blev det ändå tjugofyra avsnitt. Själva papperskalendern som man hade till programmet hade dock 28 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13

Källor: 
Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd 
Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

Profilbild för Okänd

Hur många luckor hade ”Teskedsgumman” när den gick som julkalender?

av

Kort svar: När ”Gumman som blev liten som en tesked” gick som julkalender 1967 hade den 22 avsnitt och därmed 22 luckor i kalendern. Men när den repriserades 1976 var det 24 avsnitt respektive luckor.

Sedan 1960 har det varit en återkommande tradition att svensk teve visar en julkalender under december månad. Sedan 1973 börjar julkalendern alltid den 1 december, men innan dess var det alltid på första advent, som ju kan variera från 27 november till 3 december, adventskalender startade.

En av två julkalendrar som repriserats är Gumman som blev liten som en tesked (den andra är Trolltider). Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Kalendern 1967

När Teskedsgumman skulle repriseras knappt tio år senare uppstod ett problem. Förutom att man bytt namn till ”Julkalendern” så hade teve också bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio & TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

För radions kalender, som var densamma, hade man istället valt att spela in två nya avsnitt med bl.a. Birgitta Andersson. Och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, hade man lagt till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Julkalendern 1976

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: ”Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976

Profilbild för Okänd

Hur många luckor hade Klasses julkalender 1992?

av

Kort svar: Klasses julkalender, som var teves julkalender 1992, hade inte mindre 26 luckor eftersom kalendern började redan den 29 november.

En årligt återkommande tradition sedan 1960 är teves julkalender (som hette adventskalender fram till 1971). Varje år är det ett nytt tema, med nya manusförfattare och nya skådespelare. De allra flesta år börjar julkalendern den 1 december och har ett nytt avsnitt och en ny lucka fram till och med julafton 24 december.

Vissa julkalendrar har dock haft fler luckor. När Fem myror är fler än fyra elefanter blev julkalender 1977 så gjorde man ett avsnitt per bokstav i alfabetet och fick därmed gör 28 luckor. När Klasse Möllberg skulle gör julkalendern 1992 så sändes det första programmet redan söndagen 29 november, som var första advent detta år. Med ett program 29 och ett 30 november plus de tjugofyra avsnitt som sändes i december så blev det totalt tjugosex luckor i 1992 år julkalender.

Utsnitt av Klasses julkalender 1992, med bl.a. lucka 29 och lucka 30.

Klasses julkalender var halvtimmeslånga direktsända avsnitt med tävlingar, där tittarna kunde ringa in och tävla.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-29

Källa: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Profilbild för Okänd

Hur många luckor hade julkalendern på tv 1977?

av

Kort svar: När ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var julkalender på teve 1977 innehöll den 28 luckor eftersom varje bokstav i alfabetet var en lucka.

Sedan 1960 har svensk teve varje år sänt en adventskalender, från 1971 fick den dock namnet julkalender. När det var dags för 1977 så fick Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus i uppdrag att göra det årets julkalender. Men det var sent som trion fick uppdraget.

Mitt under produktionen av den tredje säsongen av trions succéprogram Fem myror är fler än fyra elefanter under december 1976 blev man tvungna att avbryta eftersom Remaeus överansträngt ena benet. Produktionen återupptogs först vid midsommar. Då kläckte TV2:s barnredaktion idén att ta de redan inspelade inslagen och sedan komplettera med ytterligare några. Så här skrev Svenska Dagbladet:

Då dök idén att göra om och komplettera ”Fem myror är fler än fyra elefanter” till 28 kalenderprogram och varje dag presentera en av bokstäverna i alfabetet. Och så fick det bli. I varje program har alltså en bokstav ”huvudrollen” och i slutet av programmen – som är halvtimmeslånga öppnar Magnus, Brasse och Eva ”dagens bokstavslucka”, i den kalender som väl nu hänger i de flesta hem-

För att lyckas klämma in 28 luckor fick man börja 1977 års julkalender redan den 27 november, alltså första advent. Så mellan 17.30 och 18.05 söndagen den 27 november 1977 sändes det första avsnittet av det årets julkalender.

Sedan sändes 28 avsnitt fram till och med julafton då det hela avslutades med bokstaven ”F”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källa: ”Trion som lyckats igen” SvD 1977-11-27

Profilbild för Okänd

När sändes den första adventskalendern i radio?

av

Kort svar: 1957 sändes den första adventskalendern i svensk radio.

En adventskalender (eller julkalender som det också kallas) är en målning med 24 luckor där man öppnar en varje dag från 1 december till och med julafton. Den första adventskalendern i Sverige började säljas inför december månad 1934 och det var Svenska flickors scoutförbund som sålde den.

Radio började sändas redan på 1920-talet i Sverige, men första gången som det sändes en adventskalender i svensk radio var 1957. Söndagen den 1 december (som också råkade vara första advent) klockan fem i åtta sändes ett program i radio med namnet ”Fem i åtta öppnar vi barnens adventskalender”. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Radio 1 december 1960

Den fysiska kalender som användes 1957 hade inte luckor utan istället var det papperslappar med figurer som man skulle klistra ovanpå dagens datum från 1 december till och med julafton. Kalendern fanns med i tidningen Röster i Radio & TV och varje vecka kom sju nya figurer som man kunde klistra på

Första kalender 1957

Därefter har radion sänt en kalender varje år och fram till 1972 var det samma kalender som på teve ibland dock under olika namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källa: ”Sveriges Radios julkalender 50 år”

Profilbild för Okänd

Vem gjorde den första svenska adventskalendern?

av

Kort svar: Den första svenska adventskalendern (eller julkalendern) ritades av Aina Stenberg Masolle 1934.

En adventskalender eller (julkalender som det egentligen heter) är en teckning eller bild med 24 eller något fler luckor som man öppnar under dagarna fram till och med julafton. Troligen kom idén med en adventskalender från Tyskland där Gerhard Lang runt 1920 skapade den första moderna julkalendern.

Till Sverige kom kalendern första gången 1934. Det var Henny Strömman som blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund och då såg hon en möjlig inkomstkälla. Hon gav uppdraget till konstnären Aina Stenberg Masolle att rita en bild som skulle användas. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender”

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25