Etikettarkiv: 3 maj

Profilbild för Okänd

Vilken dag har Filippos och Jakob sin apostladag?

av

Kort svar: Filippos och Jakob har sin numera sin apostladag den 3 maj inom katolska kyrkan. Fram till mitten av 1900-talet var deras dag istället 1 maj.

Apostladagarna är de minnesdagar som finns i almanackan för kristendomens apostlar eller Jesus lärjungar som de också kallas. Det finns berättelser om apostlarna i Bibeln (bl.a. Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas, ex, Mattias 24 februari och Andreas 30 november.

Två av apostlarna som fått dela dag är Filippos och Jakob den yngre. Så här beskrivs de båda apostlarna:

Filippos kom från Betsaida i Galileen och var först lärjunge till Johannes döparen. Det var han som enligt Johannesevangeliet bad Jesus: ”Herre, visa oss Fadern” och fick svaret: ”Den som har sett mig har sett Fadern”. Jakob var den yngre av de båda apostlarna med samma namn, son till Alfaios. Han dog som martyr år 62.

Jakon den yngre ska alltså inte blandas samman med den andra Jakob, bror till Johannes Evangelisten, med apostladag 25 juli.

Filip och Jakob

På det som ofta firades som sommarens första dag, 1 maj, fick Filippos och Jakob dela på dagen. Så här skriver Gullan Gerward:

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

Trots att apostladagarna avskaffades som helgdag 1772 så fanns Filippos kvar i den svenska almanackan fram till 1901 då namnsdagen ersattes med Valborg. Samtidigt flyttade man Filip till 2 maj.

Almanacka 1877

I den katolska kyrkan firades Filippos och Jakobs apostladag 1 maj fram till 1955, då den flyttades till den 11 maj. Då la man istället Josefs dag 1 maj då det tydligare gick att koppla Josefs yrke som snickare till arbetarrörelsen. En senare revidering (1969) av kalendern flyttade Filippos och Jakob till 3 maj. I den anglikanska kyrkan har de båda aldrig flyttats från 1 maj.

Sedan 1901 har 1 maj i Sverige varit Valborgs namnsdag och senare röd dag som arbetarrörelsens dag. Filip har namnsdag 2 maj och Jakob 25 juli. Den 3 maj, som är Filippos och Jakobs dag i katolska kyrkan, har i Sverige haft olika namnsdagar under 1900- och 2000-talet. Fram till reformationen inföll också korsmässan som helgdag den 3 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-09

Källor: ”Årets dagar – Första maj” Nordiska museet

3 maj | Katolska kyrkan

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Profilbild för Okänd

Vilken helgdag inföll 3 maj?

av

Kort svar: Fram till 1571 inföll var 3 maj helgdag eftersom korsmässan (en av två) inföll detta datum.

Under den svenska medeltiden var uppemot en tredjedel av alla dagar på året helgdagar – apostladagar, helgondagar, Mariadagar och Kristusdagar. Därtill fanns ytterligare några helgdagar – bl.a. gångdagarna och korsmässorna.

Korsmässan firades vid två tillfällen (3 maj och 14 september). Den 3 maj handlade det om att fira en händelse som ska ha utspelat sig år 326 då kejsare Konstantins mor Helena ska ha hittat Jesus kors vid en utgrävning. Händelsen kallas för ”korsets återfinnande”.

Till korsmässan 3 maj fanns en rad minnesregler för jordbruket – särskilt i västra Sverige. n. En minnesregel från Halland säger: ”Den som inte är rädd för korsmässoveckan eller olsmässokrok [29 juli] behöver inte vara rädd under hela året”. Det man menade var att kulmen för foderbristen nåddes runt 3 maj, motsvarande hur bristen på föda i hushållet nåddes runt 29 juli.

I södra och mellersta Sverige räknade man med att svalorna skulle komma vid korsmässan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: uppslagsord: ”Korsets återfinnande” Nordisk familjebok (1911)

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vilka dagar är korsmässa i Sverige?

av

Kort svar: Korsmässa är historiskt två dagar i den svenska almanackan – 3 maj och 14 september.

Historiskt har betydligt fler dagar än numera varit helgdagar i Sverige. Under medeltiden var inte mindre än en tredjedel av årets dagar helgdagar. Genom åren har olika dagar blivit av med sin helgdagsstatus vid olika tillfällen – t.ex. avskaffades alla helgondagar 1571.

Två andra dagar som avskaffades 1571 var korsmässan den 3 maj respektive den 14 september. De två dagarna firades till minne av olika händelser kopplade till det kristna korset. Korsmässan den 3 maj handlar om en händelse som ska ha utspelat sig år 326 då kejsare Konstantins mor Helena ska ha hittat Jesus kors vid en utgrävning. Händelsen kallas för ”korsets återfinnande”.

Jesus på korset

Det andra datumet som hade ”korsmässa” som beteckning var 14 september. Till detta datum finns det två konkurrerande berättelser. Dels en historia om ett korstecken som kejsare Konstantin sett på himlen och dels en om invigningen av Heliga gravens kyrka år 336.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-

Källa: uppslagsord: ”Korsets upphöjelsefest” samt ”Korsets återfinnande” Nordisk familjebok (1911)