Kort svar: Ida infördes som namnsdag i den svenska namnlängden 1901 eftersom dagen tidigare hetat korsmäss och sången ”Kors på Idas grav” var populär kring sekelskiftet.
En av de största förändringarna av den svenska namnlängden gjorde 1901 då man strök mer än 150 gamla namn, ändrade på 28 och införde 177 nya namn. Vid förändringen ökade antalet kvinnonamn från 79 till 134 men de utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.
Ett nytt namn som infördes 1901 var Ida, som har tyskt ursprung och är belagt sedan mitten av 1300-talet. Namnet hade en storhetsperiod i slutet av 1800-talet och namnlängdskommittén ansåg därför att namnet skulle in i den nya namnlängden.
Det datum som namnlängdskommittén valde blev 14 september. På detta datum kunde man fram till 1901 läsa ”korsmässa” i almanackorna. Och bakgrunden därtill är troligen antingen ett korstecken som kejsare Konstantin sett på himlen eller invigningen av Heliga gravens kyrka år 336.
Att det blev korsmässan som fick lämna plats åt namnet Ida förklaras i samtida press enligt följande:
Vi skola nu nämna ett fall, der blott och bart fyndigheten skapat det nya namnet. [..] När jag hör korsmessa, tänker jag på den gamla visan ”Mossbleupen hydda, kors på Idas graf”. Som sagdt, jag har det. [Dagen] skola het [..] Ida
”Kors på Idas grav” är en svensk visa från 1800-talet, med text av Charlotte Berger (1784-1852) och musik av Johan Göran Berger (1778-1856). Och kopplingen mellan kors och Ida blev det som gjorde att Ida landade på 14 september.
Sedan 2018 delar Ida namnsdag med Ronja ”eftersom båda namnen blivit populära genom Astrid Lindgrens böcker”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-09-14
Källor
Högtider och traditioner 