Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 1 december?

av

Kort svar: Oscar har namnsdag 1 december.

I en vanlig svensk almanacka finns över 600 namn på årets 365 dagar. Många av dessa namns har sin placering efter de helgon som hade sina dagar i den kristna kalender som infördes i Sverige under medeltiden, t.ex. Erik (18 maj), Birgitta (7 oktober ), Mikael (29 september) Martin (11 november), Anna (9 december) och Nikolaus (6 december). Förutom helgonen fanns även apostladagar som gett namn åt vissa datum, t.ex. Mattias – 24 februari och Jakob – 25 juli.

Under 1700- och 1800-talet la man till olika kungliga namn på datum som passade. Namnet Gustav Adolf flyttades 1727 till 6 november för att hedra att kung Gustav II Adolfs stupade i slaget vid Lützen 1632. Ett halvsekel senare flyttade Gustav III sin namnsdag till 6 juni för att hedra minnet av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. 

Porträtt av kung Oscar med familjen omkring sig, från år 1857.

När Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk kronprins 1810 hade han redan en son tillsammans med sin hustru Désirée. Den unge Oscar var född i Paris 1799 och fick följa med sin föräldrar till Sverige och blev på köpet arvprins. När Jean Baptiste Bernadotte blev kung 1818, med namnet Karl XIV Johan, blev Oscar kronprins.

Som en hyllning till den nyvalde kronprinsens barn så infördes Oscar som namnsdag den 1 december och ersatte därmed det franska helgonet Eligius som tidigare varit namnsdag just 1 december. Dock var 1 december aldrig någon flaggdag vare sig när Oscar var kronprins eller när han senare blev kung som Oscar I, eftersom flaggdagar då ännu inte var en tradition i Sverige. Det var först i och med sonen Oscar II blev kung i slutet av 1800-talet som det kunde ses svenska flaggor just 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16

Litteratur:

af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001

Profilbild för Okänd

När demonstrerade man på 1 maj första gången i Sverige?

av

Kort svar: Första gången som det anordnades demonstrationer av den framväxande arbetarrörelsen den 1 maj var 1890.

Alltsedan medeltiden har 1 maj varit en dag som på olika sätt firats i Sverige, då som ”sommarens första dag”. Även när dagen avskaffades som helgdag 1772, i och med att alla apostladagar försvann, fortsatte ett folkligt firande när våren och ibland till och med sommaren hade kommit till Sverige.

Första maj demonstration, Stockholm 1899

På den andra internationalens möte i Paris 1889 bestämde att 1 maj från och med 1890 skulle vara ”the day for the international demonstration”. Även i Sverige genomförde arbetarrörelsen demonstrationer den 1 maj 1890. Så här beskrevs Stockholmsdemonstrationerna i SvD:

Demonstrationen den 1. maj gynnades af ett utomordentligt härligt väder. Vid halv två-tiden syntes stora skaror – af så väl i demonstrationen deltagande arbetare som ock hufvudsakligast skådelystne draga uppåt Östermalm till planen framför Cirkus, der samlingen skulle ega rum. De olika arbetarekorporationerna, 46 till antalet, ordnade sig under sina banér och kl. halv tre satte sig det långa tåget i rörelse utefter Artilleri-, Kommendörs- och Skeppargatorna, rundt Cirkusbyggnaden fram till Carlavägen och vidare ut till Ladugårdsgärdet, der två talarestolar voro uppresta, omkring hvilka ett rörligt folklif snart utvecklade sig.

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och den 23 mars 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här rapporterade SvD:

Första maj är nu likställd med helgdagar i vårt land. Efter långa debatter i båda kamrarna och inlägg av flera regeringsledamöter, bl.a. statsministern, fick regering majoritet för sitt förslag /../ Lagen träder i kraft den 1 januari 1939.

Så sedan 1939 är 1 maj en röd dag såsom den var även på medeltiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16

SvD 1890-05-02

SvD 1938-03-24

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Profilbild för Okänd

Vilket datum är Engelbrektsdagen?

av

Kort svar: Engelbrektsdagen infaller numera 27 april.

Engelbrekt Engelbrektsson levde under 1400-talet i en tid då Sverige var en del av Kalmarunionen. Det han är mest känd för historiskt är att han ledder ”Engelbrektsupproret” mot kung Erik av Pommern 1434-1436.

Engelbrekt Engelbrektsson

Enligt den medeltida Engelbrektskrönikan slogs Engelbrekt Engelbrektsson ihjäl den 27 april 1436 vilket gjorde att det var detta datum man under 1800-talet började användas för att fira det som man, under nationalismens framväxt, kallade ”en svensk frihetshjälte”. Senare medeltidshistoriker såsom Gottfrid Carlsson och Lars-Olof Larsson har dock med hjälp av andra källor slagit fast att det snarare var den 4 maj 1436 som Engelbrekt Engelbrektsson dog.

Men när man till den nya almanackan 1901 skulle bestämma dag för Engelbrekt att ha namnsdag förr valet vare sig på 27 april eller 4 maj utan istället fick 26 april bli den nya Engelbrektsdagen. Orsaken var troligen att 27 april sedan 1865 varit vikt för ”Teresia” som då infördes som namnsdag för att hylla prinsessan Teresia, maka till prins August (kungarna Karl XV:s och Oscar II:s bror).

Prinsessan Teresia dog 1914 och fyra år därefter valde man att byta plats på Engelbrekt och Teresia så att Engelbrekt fick sin namnsdag 27 april, vilket har varit datumet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-12

Källor:

Eskilstuna-Kuriren 1901-01-26

af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Vilken dag är romernas nationaldag?

av

Kort svar: Internationella Romadagen, romernas nationaldag, infaller 8 april.

Sverige har fem nationella minoritetsgrupper – samer, judar, tornedalingar, sverigefinnar och romer. För att räknas som en nationell minoritetsgrupp ska gruppen ha någon typ av kulturell, språklig eller religiös särart som skiljer sig från majoritetssamhället och man ska ha en lång historia i landet.

Romska flaggan

Romer har funnits i Sverige i åtminstone femhundra år, men gruppen är inte enhetlig. Så här skriver Kunskapsguiden:

Den romska befolkningen i Sverige är heterogen och består av olika grupper med inbördes kulturella och språkliga variationer. I Sverige finns cirka 50 000–100 000 romer men en mer precis uppskattning är svår att göra eftersom det saknas etniskt baserad statistik. 

Liksom många andra minoritetsgrupper har romerna en ”nationaldag”. Romernas dag, som kallas ”Internationella Romadagen” infaller 8 april. Dagen instiftades officiellt 1990 i Serock, Polen, där den fjärde romska världskongressen för International Romani Union (IRU) hölls. Att det blev just 8 april beror på att det första stora internationella mötet med romska representanter hölls då år 1971 i Chelsfield nära London.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31

Litteratur

Romer och romani chib – Kunskapsguiden

International Romani Day (April 8)

Profilbild för Okänd

Hur firades valborgsmässoafton i Sverige förr i tiden?

av

Kort svar: Valborgsmässoafton började firas i Sverige under medeltiden och var en stor festdag med bl.a. eldar och tåg genom stiftsstäderna.

Helgonet Valborg, som har sin helgondag 1 maj, har aldrig varit någon särskilt viktigt person i den svenska festkalendern. Däremot var det länge en helgdagsafton eftersom 1 maj var en helgdag som apostladag för Filippos och Jakob och som sommarhalvårets första dag då ”byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader”. Som helgdagsafton blev 30 april en populär dag att festa loss på.

Valborgsmässoeldar

En tradition som numera starkt förknippas med valborgsmässoafton är eldarna. Dessa kom troligen till Sverige via tyska influenser för flera hundra år sedan. Det första belägget för valborgsmässoeldar är från Sko socken i Uppland 1711 men seden är förmodligen betydligt äldre än så. I den tyska traditionen trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på just valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna. Påskeldarna i västra Sverige har samma ursprung med tron på häxor och Blåkulla.

Majbrasa under valborgsfirande. Upphov: Örebro Kuriren. Bild tagen 1966

Att elda i skiftet april/maj hänger också ihop med att våren då traditionellt ansågs vara kommen i vissa delar av landet. Det var också då som bönderna släppte ut sin boskap och man var därför tvungna att skydda boskapen från vilddjur genom att tända eldar.

Från början var valborgsmässoeldarna en av många årseldar och dessutom ett lokalt fenomen i Uppland och de östra delarna av Sverige. Men under efterkrigstiden spred sig traditionen över landet där olika folkrörelseorganisationer samt offentliga institutioner arrangerade valborgsmässoeldar och fester.

Studentfirande och superi

Numera är har studentstäderna Uppsala och Lund en särskild roll i det offentliga valborgsmässofirandet. Där är 30 april årets stora festdag med studentaktiviteter och mycket fylla. Ursprunget till studentfirandet är ett medeltida firande i stiftsstäderna. Så här förklarar Nordiska museet

Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Med urbaniseringen på 1800-talet kom valborgsmässoafton i de växande storstäderna bli synonymt med ett grovt supande, särskilt bland arbetarna. Så här skriver Nordiska museet:

I dagstidningar från 1880-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31

Litteratur:

Valborgsmässoafton | Lär dig mer om högtider | Nordiska museet

Profilbild för Okänd

Hur länge har påsksmällare förekommit?

av

Kort svar: Begreppet påsksmällare har förekommit sedan åtminstone mitten av 1800-talet även om det då oftare handlade om pistolskott som sköt i samband med påsken.

Tills för inte så många år sedan var ”smällare” vanligt förekommande vid olika högtider. Smällare är liten pappers­hylsa med knall­pulver, som smäller när man kastar den på marke”. Till påsk fanns ”påsksmällare som Svensk Ordbok förklarar så här:

smällare som av­lossas på påsk­afton ur­sprungligen för att skrämma påsk­käringar och dylikt

I Svensk Ordbok daterar man ordet ”påsksmällare” till 1986, men en snabb sökning i tidningsdatabasen ger betydligt äldre belägg. Till exempel kan man i Mariestads Weockoblad 1859 läsa om en dräng som på Bärerbergs gästgivaregård skadat sin hand under ”påsksmällarne” som då utfördes med pistol. Några år senare annonseras det flitigt om påsksmällar och dessa nämns i samma mening som raketer, bomber, fontäner och fyrverkeri.

Smällare

SvD skriver påsken 1900 om hur påsksmällare ”fordomdags [var] en ganska god sedvänja” och man skriver vidare att om man inte hade ett skjutvapen tog man:

en portnyckel af det gamla hederliga slaget, som man kunde slå ihjäl en oxe med, borrade ett fänghål i nyckeln, proppade den full med krut och knallade på värre. Det var en stark och billig salut.

Under det fortsatta 1900-talet skrivs det flitigt om påsksmällare men oftast i anslutning till olika olyckor som inträffar i samband med påsksmällarna. Det hela går så långt att SvD 1943 meddelar att påsksmällar. även om det ses som ”en gammal sedvänja” är förbjudna eftersom ”detta okynne varje år medför olyckshändelser, ofta förlust av liv och hälsa”.

Detta förbud verkar dock inte ha påverkat bruket som är flitigt i många svenska städer under andra halvan av förra seklet. Från offentligt håll försöker man på olika håll reglera användandet av smällare, bl.a. genom krav på en säkerhetsstubin – vilket innebar att ett- och treöresmällarna försvann eftersom de inte hade plats.

Den slutgiltiga nådastöten för smällare i allmänhet och påsksmällare i synnerhet kom när riksdagen förbjöd smällare och samtidigt höjde åldersgränsen för att hantera fyrverkerier 2001.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Källor:

SvD 1943-04-17

SvD 2001-12-28

Knallskott har alltid roat | Hallands Nyheter

Profilbild för Okänd

Varför eldar man påskbrasor?

av

Kort svar: Påskbrasor användes dels för att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels för att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Historiskt har det förekommit årseldar i Sverige vid en rad högtider: midsommareldar, Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, valborgsmässoafton samt givetvis påskafton.

Påskbrasa i Uddevalla 1955. Arne Andersson/Bohusläns museum

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskefyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam skriver att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen:

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Att man eldade brasor just på påskhelgen går, precis som påsksmällare, tillbaka på den äldre tron på påskkärringar och deras häxsabbat på Blåkulla under påskhelgen:

Syftet [med påskeldarna] har varit att skrämma bort påskkäringarna, som denna dag [påskafton] antogs återvända från Blåkulla. Även påsksmällare kom väl till pass för detta ändamål.

Därtill fanns med stor sannolikhet även en praktisk orsak – på gårdarna fanns det vid vårens ankomst mycket sly och liknande som behövde röjas undan vilket gjorde att en stor påskeld passade sig bra.

På 2020-talet har påskeldarna minskat i popularitet även om de fortfarande förekommer i t.ex. Göteborgs skärgård där rena ”grankrig” utspelar sig.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Litteratur:

Därför har vi påskbrasor | slakthistoria.se

Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på skärstorsdagen?

av

Kort svar: Eftersom skärtorsdagen är en vanlig arbetsdag har Systembolaget ordinarie öppettider.

Systembolaget har sedan förra seklets mitt haft en bärande roll i den svensk alkoholpolitiken. Skillnaden mot andra europeiska länder blir tydligast kring de stora helgerna då det dricks stora mängder av julöl och påsköl. Det man då måste hålla reda på är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Skärtorsdagen är dock en vanlig arbetsdag (alltså inte en röd dag) vilket gör att Systembolaget har ordinarie öppettider. Men långfredagen är röd dag och då är Systembolaget inte öppet.

Skylt från Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-28

Källa:

Systembolagets öppettider

Profilbild för Okänd

Varför är sverigefinnarnas dag 24 februari?

av

Kort svar: Att sverigefinnarnas dag uppmärksammas 24 februari beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag.

Sverigefinnar är en av de fem nationella minoriteter i Sverige – de övriga är samer, tornedalingar, judar och romer. Sverigefinnar är finnar (alltså människor som har finska som förstaspråk och identifierar sig med den finska kulturen) som är bosatta i Sverige. Genom århundraden har migrationen från Finland till Sverige varit riklig, oftast som ett resultat av bättre tillgång på arbetstillfällen i Sverige.

Numera är sverigefinnar en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen dag – 24 februari. Att man 2011 valde just detta datum beror på att folklivsforskaren Carl Axel Gottlund föddes just 24 februari 1796.

Carl Axel Gottlund

Carl Axel Gottlund är en av de viktigaste personerna när det gäller insamling av material kring skogsfinnar under 1800-talet. Så här beskrivs han på Sverigefinländarnas Arkiv

[Han] var en finländsk folklivsforskare och kulturpolitiker som hade en brinnande passion för det finska språket och litteraturen. Hans forskning om skogsfinnar utgör en viktig källa till det vi vet om skogsfinnarnas historia idag. 

Valet av datum gjordes av Sverigefinländarnas delegation 2010 och första gången som dagen uppmärksammades var 24 februari 2011, men då både som ”sverigefinnarnas” och ”sverigefinländarnas” dag.

Annons DN 2011-02-15

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-02-01

Litteratur:

Vem var Carl Axel Gottlund? – Sverigefinländarnas Arkiv

Profilbild för Okänd

Vilken dag är sverigefinnarnas dag?

av

Kort svar: Sverigefinnarnas dag infaller 24 februari.

Sverigefinnar är en av Sverige fem nationella minoriteter, de övriga är samer, tornedalingar, judar och romer. Gruppen ”sverigefinnar” är finnar som har finska som förstaspråk och identifierar sig med den finska kulturen men som är bosatta i Sverige.

Begreppet ”finne” ska inte sammanblandas med finländare som syftar på alla som bor och/eller är medborgare i Finland. De flesta finnar är dock också finländare och de flesta finländare är finnar. Så här skriver Umeå kommun om gruppen sverigefinnar:

Man avgör själv om man räknar sig som sverigefinne. De flesta sverigefinnar är själva födda i Finland, eller har en förälder, mor- eller farförälder som är född i Finland. Det som förenar sverigefinnar är framför allt språket och kulturen.

Finländare och finnar har en lång historia i Sverige. Från medeltiden fram till freden i Fredrikshamn 1809 var Finland en integrerad del av det svenska riket och de var inget ovanligt att finnar flyttade inom riket för att arbeta i skogen eller i gruvorna. Flera platser dit finnar flyttade kallas fortfarande för finnskogar eller finnmarker.

Svedjebruk

Men de sverigefinnar som idag är bosatta i Sverige är huvudsakligen barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under efterkrigstiden. Under ”rekordåren” efter andra världskriget växte den svenska industrin explosionsartat och i fabrikerna var de brist på personal.

Samtidigt var Finland hårt drabbat av de tre krig som landet deltagit i (Finska vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget) under andra världskriget. Resultatet blev en stor våg av finska arbetskraftsmigration.

Numera är sverigefinnar en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen dag. Sverigefinnarnas dag infaller den 24 februari. Valet av dag förklaras så här:

Att den 24 februari valts för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Han levde mellan åren 1796 och 1875 och var finländsk folklorist och författare.

Sverigefinnarnas dag har uppmärksammats sedan 2011 och två år senare togs den 24 februari in Akademialmanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-30

Litteratur:

Sverigefinnarnas historia

 Sverigefinnar har en lång historia – Umeå kommun