Vilket år ville SVT inte sända ”Tjuren Ferdinand” på julafton?

14 november , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: År 1982 ville SVT plocka bort ”Tjuren Ferdinand” från ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, men tittarstorm gjorde att man sände inslaget efter Kalle Anka på julafton.

Sedan 1960 har SVT varje år sänt Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton. Genom åren har olika inslag tagits bort och nya har tillkommit.

Elva år efter starten, 1971, var Tjuren Ferdinand med första gången. Kortfilmen om tjuren Ferdinand gjordes 1938 av Disneys produktionsbolag och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm.

År 1982 fick SVT för sig att det var dags att byta ut bl.a. Tjuren Ferdinand mot den Den fula ankungen och Musses husvagn.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-160957
Urklipp ur SvD 1982-12-08

I Svenska Dagbladet den 8 december 1982 säger SVT:

Vi har tagit bort tjuren Ferdinand från Kalle Anka-programmet på julafton därför att så många barn önskat en förändring. Aldrig hade vi kunnat ana denna enorm reaktion från hela vuxen-Sverige. /../ Vi råkade tydligen trampa på Svea Rikes heligaste tå när det blev Ferdinand.

Den 10 december skriver samma tidning:

Nu är det definitivt och tjurigt fastslaget att tjuren Ferdinand inte får gästa Kalle Anka på julafton. Folkstormen som rasta mot TV de senaste dagarna kommer från vuxna, säger man på TV1 och hävdar att Kalle Anka på julafton är ett barnprogram. Och att barnen önskat en förändring av programmet.

Fem dagar före julafton lämnar dock SVT nya besked:

TV kommer att visa den Oscarsbelönade filmsnutten om den fridsamma tjuren. TV gav således med sig efter den folkstorm som utbröt efter beslutet att slopa Ferdinand ur det klassiska Kalle Anka-programmet på julafton.

fullskarmsinfangning-2016-11-13-161215
Urklipp från SvD 1982-12-19

På självaste julafton 1982 kan man läsa följande:

Tjuren och julen är räddad. Trots att TV1 försökte tjudra tjuren Ferdinand så får ni alltså se honom /../ fast det blir i form av en extra-tjur, utanför det vanliga Kalle Anka-programmet. Efter det att Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich låtit sina spröda toner klinga i finalen så släpps Ferdinand loss i Svensk TV.

Tjuren Ferdinand visades alltså även på julafton 1982 men det gjorde efter det ordinarie programmet, när Benjamin Syrsa och Bengt Feldreich sjungit färdig ”Ser du stjärnan i det blå”. Året efter var inslaget med Ferdinand tillbaka och har varit en del av programmet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-14)

Källor: Svenska Dagbladet i december 1982. Artiklarna finns länkade i texten.

När börjar SVT:s julkalender 2016?

11 november , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första avsnittet av SVT:s julkalender 2016 – Selmas saga – sänds torsdag 1 december kl. 07.15

När julkalendern började sändas i teve 1960 började man med första avsnittet den 27 november eftersom det var första advent och kalendern kallades för adventskalendern. Sedan 70-talet heter programmet julkalendern i SVT och börjar sändas den 1 december (med undantag för Fem myror är fler än fyra elefanter 1977 och Klasses julkalender 1992).

img_20161028_110140

Så här beskrivs Selmas saga:

I Selmas Saga ska en luftskeppsexpedition söka svar på frågan som alla barn ställer sig i jultider: finns tomten? Vi följer åttaåriga Selma, som just har fått ett fruktansvärt besked – hennes fattiga familj ska vräkas från sitt hus. Förtvivlad flyr hon ut i vinternatten och där träffar hon den lustiga forskaren Efraim von Trippelhatt. Han arbetar med en vetenskaplig studie om jultomten och har byggt ett eget luftskepp för att bevisa för sina kollegor i Vetenskapsakademien om tomtens existens.

Och det första avsnittet sänds 1 december i SVT1 och Barnkanalen kl. 07.15.

Källa: ”Julkalendrar i SVT” läst 2016-10-28

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-11)

Varför äter Långben popcorn i ”Musses husvagn” på julafton?

9 november , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att Långben kan äta popcorn i ”Musses husvagn” beror på att han kör en gaffel in i en lampsockel när han äter majs. Denna scen är dock bortklippt i den version som visas på svensk teve på julafton.

På julafton kl. 15.00 sänds sedan 1960 ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Vilka kortfilmer som visats mellan 15 och 16 har varierat genom åren – endast tre inslag har varit med hela vägen från början.

Ett av de nyare inslagen är Musses husvagn eller Musse Pigg på camping som den också kallas. Kortfilmen är från 1938 och heter i original Mickey’s Trailer. Musses husvagn kom med på julafton 1982 och har varit ett stående inslag sedan dess.

Dock är kortfilmen nerklippt (på samma sätt som I jultomtens verkstad är) i den version som visas på julafton. Detta leder till en märklig sekvens när Långben ena stunden sitter och äter majs för att sekunden senare ha en massa popcorn i näven. Anledningen till att Långben får popcorn från majsen är att han i en av de bortklippta scenerna kör i sin gaffel i en lampsockel och får en ordentlig elektrisk chock och majsen blir till popcorn.

Att SVT valt att klippa bort bl.a. denna scen beror på att man inte vill uppmuntra den typen av beteende.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

”Här är scenerna som SVT klippt bort i Kalle Anka på julafton” expressen.se

Hur dags börjar ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” på julafton?

9 november , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sänds mellan 15.05 och strax efter 16.00 på julafton den 24 december i SVT1.

Varje julafton bänkar sig mellan tre och fyra miljoner svenskar för att titta på några kortfilmer från Disney. Detta är en tradition som vi svenskar har hållit på med sedan premiären 1960.

Klipp från SvD den 24 december 1960.

Det första året så sändes programmet (som till en början gick under titeln God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.) kl. 16.00. Och fram till 1976 varierade starttiden, vissa år började programmet 14.40 och vissa år 14.25.

Mellan 1976 och 2020 startade programmet 15.00, men till julen 2021 bestämde SVT att flytta starttiden fem minuter framåt för att ge plats åt julvärden.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-09)

Källor: Robert Andersson, Stefan Diös (2000), Disneys julafton, Egmont Serieförlaget

När är första advent 2016?

7 november , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första söndagen i advent 2016 infaller redan söndagen den 27 november.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och infaller därmed på olika datum.

Foto: www.fotoakuten.se

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen är på en onsdag så är första söndagen i advent söndagen den 1 december, vilket alltså inte alltid är fallet.

Men när juldagen är på en söndag vilket är fallet år 2016 så infaller första söndagen i advent den 27 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-11-07)

När infaller muslimska högtider 2017?

20 oktober , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: De två stora högtiderna som alla världens muslimer firar – eid al-fitr och eid al-adha – infaller 2017 den 25 juni respektive den 1 september.

Den muslimska kalendern – som bestämmer när de muslimska högtiderna infaller – bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att gå från nymåne till nymåne (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

By Zied Nsir - Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28654874

Det finns en rad olika lokala fester och olika trosinriktningar inom islam har egna högtider som man firar. Men Jan Hjärpe skriver:

Det två stora muslimska högtider är id al-adha, offerhögtiden, och id al-fitr, fastebrytandets fest. Dessa fester firas av de flesta muslimer i världen och även mer sekulariserade muslimer brukar delta.

När är eid al-fitr?

Eid Al-Fitr är en fest i tre dagar som firas när månaden Ramadan är slut. Eid är det arabiska ordet för ”fest”, men kan även betyda ”återkommande”. Fitr är ungefär det arabiska ordet för ”fastebrytande” – alltså betyder eid al-Fitr ”fastebrytandets fest”.

Ytterligare en sak som komplicerar datumet är att olika församlingar kan fira på olika dagar. Så här skriver International Buisness Time (min översättning):

Men för icke-muslimer, kan firandet verkar egendomligt på ett sätt: Alla muslimer världen över firar inte högtiden på samma dag. I år [2015, min anmärkning] , startar Eid på fredagen för en del muslimer , medan andra kommer fasta ytterligare en dag och fira Eid på lördagen.

Eid al-Fitr 2017 beräknas starta 25 juni, men detta kan som sagt ändras beroende på månen.

När är eid al-adha?

Eid al-adha är den andra av två muslimska högtider som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. År 2017 beräknas detta vara den 1 september.

6887392973_0520eb6fef_b

När är profetens födelsedag?

Den populäraste högtider efter de både eid-festerna är troligen profeten Muhammeds födelsedag (Mawlid eller Maulid). Så här skriver Hjärpe:

Firandet av Muhammeds födelsedag i en större och mer festlig omfattning tros ha sitt ursprung i Egypten under det ismailitisk-shiitiska fatimidiska kalifatet (969-1171) och att bruket under de följande århundraden kom att spridas i större delen av den muslimska världen.

År 2017 tros profetens födelsedag infall den 1 december.

När är Ashura?

Den mindre av de två stora inriktningarna – shia – firar också ashura. Ashura är en av de viktigaste högtiderna för shiamuslimer och det man högtidlighåller är minnet av imam Husayns martyrdöd vid Karbala år 680. Ashura infaller den tionde dagen i månaden muharam, men man inleder högtiden redan den förste i månaden. Varje kväll samlas man för särskilda böner och sorgesånger.

Ashura 2017 beräknas infall den 1 oktober.

Förslag på att förändra kalendern

Att muslimer runt om i världen firar högtider på olika datum är naturligtvis ett problem. Därför bestämdes på International Hijri Calendar Unity Congress i Istanbul att man ska arbeta för en enhetlig kalender.

In today’s world individuals, state, public and private organizations need a standard calendar that is accepted by all those concerned to be able to make future plans. It is not realistic in a global world to use a calendar that differs from country to country and even from region to region and to expect plans to be made according to this calendar. Thus it is an absolute necessity that a systematic calendar is prepared that helps Muslims plan their social and religious lives and keeps in mind their sensitivities.

P.S. Eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgången så startar firandet på kvällen innan nämnda datum D.S.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-20, uppdaterad 2017-08-26)

Källor:

”Islamic calender”

Hjärpe, Jan (2013) 99 frågor om islam : och något färre svar Leopard Förlag

När är halloween 2016 i Sverige?

13 oktober , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Halloween betyder ”alla helgons afton” och firas dagen före allhelgonadagen – alltså den 31 oktober. I Sverige är det lite mer komplicerat eftersom alla helgons dag inte är samma dag som allhelgonadagen.

Halloween betyder, översatt till svenska, alla helgons afton (alltså kvällen före alla helgons dag) och firas bl.a. i USA den 31 oktober. Historiskt har alla helgons dag infallit den 1 november och gör så i de flesta länder. I Sverige har dagen varit en helgdag sedan kristendomens införande på 1100-talet.

Halloweenpumpa

I Sverige är det sedan 1953 lördagen i allhelgonaveckan (alltså lördagen mellan 31 oktober till 6 november) som är den röda dagen och kallas alla helgons dag, 1 november har namnet allhelgonadagen men är inte röd dag. Och här finns källan till förvirring för när svensk halloween faktiskt infaller.

Halloween infaller traditionellt 31 oktober (på kvällen innan allhelgonadagen)
Alla helgons dag i Sverige (sedan 1953) är rörlig och infaller alltid på en lördag.

Årets alla helgons dag (2016) är så sent som 5 november vilket innebär att svenska ”alla helgons afton” egentligen är fredagen den 4 november. Därför kommer det återigen bli en diskussion om vilken dag vi egentligen ska fira halloween i Sverige och det tråkiga svaret (eftersom halloween är en relativt oetablerad högtid i Sverige) är att man egentligen kan fira svensk halloween (och därmed gå ”bus eller godis”) lite när som i allhelgonaveckan, men den ”riktiga halloween” är 31 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-10-13)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

När är Eid al-adha i Sverige 2016?

9 september , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Eid al-adha infaller 2016 måndag 12 till tisdag 13 september.

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Religious_calendar,_Camp_5,_Guantanamo

Det som komplicerar saken ytterligare är att i de flesta muslimska samhällen börjar en månad först när månen faktiskt är synlig vilket gör att det inte går att förutse med exakthet vilket datum en viss högtid infaller.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Tidigare beräkningar trodde att nymånen skulle vara synlig 1 september och att eid al-adha skulle börja 11 september. Men som International Business Time skriver så var månen inte synlig i Saudiarabien förrän 2 september vilket innebär att eid al-adha infaller 2016 den 12-13 september.

I Indien och Pakistan använder man sig istället när månen syns lokalt, vilket innebär att eid al-adha i Indien och Pakistan är 13-14 september.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor: ”Why is Eid al-Adha 2016 not on September 11?” aljazeera.com 2016-09-08

Vilken dag är den första höstdagen?

11 augusti , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Meteorologiskt är den första höstdagen då det varaktigt är mellan 0 och 10 plusgrader. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Bartolomeus (24 augusti) och Mickelsmäss (29 september).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen som är knuten till dygnsmedeltemperaturen (”sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader”) och då brukar hösten komma till Kiruna 16 augusti, till Stockholm 29 september och till Malmö 12 oktober.

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Bartolomeusdagen (24 augusti)

En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.

Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas.

Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen (den första var Kristi himmelsfärdsdagen), vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.

Mickelsmäss (29 september)

Ett vanligt sätt att dela in ett år är att dela det i fyra kvartal om tretton veckor var. Förr kallades en sådan period om tretton veckor för en räppa. Varje räppa började med en räppadag och dessa var juldagen (25 december), Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni) samt den helige Mikaels dag (29 september).

Den helige Mikaels dag infaller 29 september (sedan 1772 firas dagen dock närmast följande söndag) och markerade i det gamla bondesamhället sommarens slut. Dagen har i folkmun kallats mickelsmäss eller kärrmäss (en förvanskning av ordet kyrkomässa) och var länge en av årets största högtider.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Varför är midsommarafton alltid på olika datum?

22 juni , 2016 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att midsommarafton (och därmed midsommardagen) infaller på olika datum beror på att den sedan 1953 alltid infaller på en fredag.

Midsommar är, tillsammans med jul, den i särklass viktigaste högtiden i Sverige. När dagarna är som mörkast (kring vintersolståndet) är det verkligen mörkt, men när dagarna är som ljusast (kring sommarsolståndet) blir det nästan inte mörkt överhuvudtaget. Därför kan vi anta att midsommar firats på något sätt långt tillbaka i tiden.

Den här skillnaden mellan mörker och ljus är särskilt tydlig i Sverige och övriga Norden eftersom det ligger så långt norrut. Vårt klimat möjliggör jordbruk på samma breddgrader som ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Av den anledningen har de högtider som knutits till vintersolståndet (jul) och till sommarsolståndet (midsommar) blivit särskilt viktiga i norra Europa.

Den ”riktiga midsommardagen” är 24 juni då det är den dagen som kallats Johannes döparens dag sedan tidig kristendom. Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på att det i Bibeln berättas att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten.

År 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar, däribland midsommardagen. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.

Således infaller midsommarafton alltid på en fredag sedan 1953 – därför är den också på olika datum varje år.