Månadsarkiv: mars 2012

Profilbild för Okänd

Är skärtorsdagen 2026 en röd dag?

av

Kort svar: Nej, skärtorsdagen (infaller olika datum varje år) är inte en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är långfredagen, påskdagen och annandag påsk helgdag, men inte skärtorsdagen. Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på skärtorsdagen. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på skärtorsdagen – riksbanken tillämpar t.ex. fem timmars arbetsdag på skärtorsdagen och inom staten jobbar man “halv dag” dagen före en helgdag. Dessutom är Systembolaget öppet på skärtorsdagen (och påskafton eftersom det räknas som en lördag).

Vad gäller ledighet på skärtorsdagen finns det alltså inga generella regler. Om du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på skärtorsdagen regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Att man i Sverige firar skärtorsdagen beror på att för kristna är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla och fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-29)

Profilbild för Okänd

Vad heter veckan före respektive efter påsk?

av

Kort svar: Veckan före påsk kallas stilla veckan eller dymmelveckan. Veckan efter påsk kallas påskveckan.

Påsken är den viktigaste högtiden inom kristendomen och har en rad traditioner kopplade till olika dagar – ifrån fastlagen (fyrtiosex dagar före påsk) till pingst (femtio dagar efter påsk).

Veckan före påskdagen är särskild viktig då dagarna i denna vecka är kopplade till de olika skeendena under Jesus sista dagar enligt evangelierna – från intåget i Jerusalem (firas på palmsöndagen) till uppståndelse (firas på påskdagen). Från mitten av 1800-talet kallas denna vecka för stilla veckan eller dymmelveckan.

Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Veckan före påsk kallas idag också  för påskveckan och är en utomkyrklig benämning på veckan. Påskveckan är, enligt NE.se och Svenska kyrkan, veckan efter påsk – då man enligt kristen tradition firar att Jesus har återuppstått .Så här skriver Svenska kyrkan:

Gudstjänsten på annandag påsk har samma festprägel som på påskdagen. Det gäller även följande söndagar fram till Kristi himmelsfärds dag. Veckan efter påskdagen kallas för påskveckan.

Källa: NE.se (uppslagsord:påskveckan) och Svenska Kyrkan

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-27)

Profilbild för Okänd

Vad heter måndagen före påsk?

av

Kort svar: Måndagen före påsk brukar kallas ”blå måndag” eller ”svarta måndag”.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen i stilla veckan brukar ofta kallas för ”blå måndag” eller ”svarta måndag”. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Liksom de andra fastlagsdagarnas namn har blå måndag följt med till påskveckan. När den fyllde sin rätta funktion var blå måndag en arbetsfri dag för att alla skulle få tillfälle att äta upp sig inför den stundande fastans vedermödor.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före påskfastan – drygt fyrtio dagar före påsk. Namnet på dagarna i fastlagen är fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Måndagens namn har alltså – som Swahn skriver – följt med ifrån fastlagen till stilla veckan.

summer-3633866_1280.jpg

På blå måndagen fanns en rad traditioner. Arne Järtelius skriver:

På måndagen, även kallad ”blåmåndag” eller ”svarta måndag”, i dymmelveckan skulle man exempelvis på flera håll i Skåne äta nio sorters kål. Det skulle ge tillräckligt med krafter för att orka med det förestående hårda vårarbetet på gården. I Bohuslän skulle den svarta måndagen användas för att sota skorstenarna, så att de blev vita och fina.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-18)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se

Profilbild för Okänd

När är vårdagjämningen 2026?

av

Kort svar: Vårdagjämningen är inte en dag utan en exakt tidpunkt som varierar från år till år, men alltid kring 20 mars. Svensk tid infaller vårdagjämningen 2026 kl. 15:45 den 20 mars. 

Kring vårdagjämningen finns knutet en rad olika traditioner. Mest känd är kanske det iranska nyåret, men även Jungfru Marie bebådelsedag har sin plats i almanackan på grund av vårdagjämningen, liksom (förmodligen) förkristna vårblot.

För att förstå vad vårdagjämningen är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster. Vid tiden för vintersolståndet går solen upp sent och ner tidigt (på norra halvklotet). Vid tiden för sommarsolståndet råder det motsatta – solen går upp tidigt och ner sent.

Solen rör skenbart sig över himlavalvet –  i förhållande till övriga stjärnor – under ett år utefter en bana som kallas ekliptikan. Runt jorden går också den tänkta cirkel som kallas himmelsekvatorn.

AxialTiltObliquity

Vid de två punkter där ekliptikan och himmelsekvatorn skär varandra infaller dagjämningarna – höstdagjämningen när solen passerar himmelsekvatorn från norr till söder och vårdagjämningen när solen passerar från söder till norr.

Eftersom solen passerar himmelsekvatorn på våren vid en exakt tidpunkt är det den tidpunkten som är själva vårdagjämningen. Och eftersom det är vid en exakt tidpunkt så är det olika tider beroende på vilken tidszon du befinner dig.

Dock är det inte den astronomiska vårdagjämningen som avgör när påsken infaller, istället har man vald att bestämma att den kalendariska vårdagjämning som ska användas för att bestämma påskens datum alltid infaller 21 mars

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-13, uppdaterad 2021-01-06)

Profilbild för Okänd

Vilken dag firas det persiska nyåret 2026?

av

Kort svar: Det iranska nyåret (också kallat det persiska nyåret eller nowruz) infaller vid vårdagjämningen. År 2026 är nowruz kl. 15:45 den 20 mars svensk tid. 

Enligt den kristna kalendern (som bygger på den gamla julianska kalendern ifrån Romarriket) firas nyår vid skiftet december – januari. Att fira nyårsdagen den 1 januari är märkligt då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit. Mer naturligt hade varit att fira nyår när solen vänder och det blir ljusare (julen), när dag och natt är ungefär lika långa eller när solen står som högst (midsommar).

White house haft seen
By White House website, via Wikimedia Commons

En kalender som – till skillnad från den gregorianska – följer årets naturlig rytm bättre vad gäller nyår är den iranska.På samma sätt som den gregorianska är den iranska kalendern en solkalender. Så här skriver Lodén (s. 120)

Ett kännetecknande drag för persisk tideräkning är att den i likhet med den gamla egyptiska bygger på solåret. Månen är överhuvudtaget mycket sparsamt omtalad i litteraturen.

Dock har det iranska/persiska året tolv månader som är trettio eller trettioen dagar långa. Den första av dessa heter Feverdin och som Lodén skriver (s. 122)

Man har ett visst stöd för att 1 Fereverdin alltid bör sammanfalla med vårdagjämningen.

Vårdagjämningen är inte en speciell dag utan en exakt tidpunkt då solen solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut. Dag och natt är då ungefär (inte exakt) lika långa. Eftersom solen passerar himmelsekvatorn vid en exakt tidpunkt är vårdagjämningen vid olika tider beroende varpå jorden du befinner dig.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-03, uppdaterad 2023-03-03)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

samt Farsinet