Etikettarkiv: majstång

Profilbild för Okänd

Vilken betydelse har midsommarstången?

av

Kort svar: Midsommarstången har historiskt symboliserat god sådd och växtlighet. Numera symboliserar den själva högtiden och till viss del även landet Sverige. Den har dock aldrig varit en fruktbarhetssymbol.

Midsommarstången har kommit att bli en central symbol inte bara för högtiden utan också för Sverige som land. För även om det finns majstänger även i andra länder i Europa så är stången så som den ser ut och används i Sverige unik. Det är bara i Sverige och i Finland (som ju var en del av Sverige till 1809) som de förekommer.

Förmodligen kom majstänger till Sverige via tyska köpmän redan under medeltiden, men då var bruket knutet till 1 maj. Sveriges något bistrare klimat är troligen det som gjort att traditionen med lövad stång flyttade knappa två månader – till midsommarhelgen. Säkra belägg där midsommarstänger förekommer är från 1600-talet och Erik Dahlbergs Suecia Antiqua.

Midsommarstång. Foto: Guillaume Baviere

Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Mai Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligen även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Det finns inte heller några belägg för att midsommarstången ursprungligen skulle haft någon koppling till fruktbarhet eller fallossymbolik. Etnologen Jonas Engman skriver,

Synen på midsommarstången och majstången som en fallos hänger samman med Freud och psykoanalys. Freud överbetonade sexuell symbolik, i alla fall som det såg ut i bondesamhället. Vi har inga som helst bevis på att människor associerade denna idag så älskade stång med sexualitet.

Troligare är i så fall att stången i det äldre bondesamhället symboliserat ”god sådd och växtlighet”. Genom att pynta en stång med löv från naturen gör man en koppling till just den spirande växtligheten som finns i slutet av juni när midsommar infaller.

Numera, när bara ett fåtal svenskar arbetar inom jordbruket, har midsommarstången fått en delvis annan betydelse. Dels symboliserar den självklart själva högtiden, på samma sätt som jultomten är en symbol för julen eller påskharen är en symbol för påsken och dels är midsommarstången numera till viss del en symbol för Sverige som land. Midsommarstången så som vi reser den i Sverige är så gott som unik för just Sverige och Finland.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2025-05-15)

Litteratur:

Fossenius, Mai (1951) Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk studie Lund:Gleerup

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Engman, Jonas  ”Midsommarstången är ingen fallossymbol” – SVT Debatt 2012-06-24

Profilbild för Okänd

Varför heter det majstång när midsommar firas i slutet av juni?

av

Kort svar: Ordet majstång har egentligen ingenting med månaden maj direkt att göra, utan kommer av verbet ”maja” som betyder ”att löva” eller ”att klä med gröna kvistar”. En majstång är alltså en stång klädd med gröna löv.

Verbet ”maja” betyder enligt Svenska Akademins ordbok att ”pryda (ngt) med gröna kvistar” och det är därför den stång de flesta svenskar dansar kring på midsommarafton ibland kallas majstång (även om midsommarstång nog är vanligare).

Så här skriver Ebbe Schön om ordet majstång:

Ordet majstång syftar inte i första hand på månaden maj utan har samband med ett plattyskt verb som betyder ”smycka med grönt”

Att det just är ett tyskt ord som är ursprunget till ordet ”majstång” hänger samman med att seden att klä stänger i grönt förmodligen kom till Sverige just från Tyskland – via tyska köpmän i slutet av medeltiden.

Midsommarstång 2006

Eftersom första maj i stora delar av Europa haft karaktären nyårsdag var det en dag till vilken många olika festligheter knöts. Mai Fossenius skriver:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När sedan tyska köpmän tog med sig seden att klä  stänger i grönt till Sverige var det troligtvis så att det svenska klimatet gjorde det svårt att hålla fast vid första maj som dag. Helt enkelt eftersom det i stora delar av Sverige är osäkert om det finns tillräckligt med gröna blad då.

Istället har seden att maja stänger knutits till en festdag då det garanterat finns gröna blad – midsommar (tidigare alltid 24 juni – numer fredag mellan 19 och 25 juni).

Skrivet av Mattias Axelsson (2010-06-23)

Källor:

Fossenius, Mai (1951) Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk studie Lund:Gleerup

Ebbe Schön (1996) Svenska högtider Semic

Läs även andra bloggar om , , ,, , 

Profilbild för Okänd

Varför dansar vi kring en midsommarstång?

av

Kort svar: Midsommarstången kom förmodligen till Sverige från Tyskland på 1400-talet, men då förknippad främst med första maj. Sveriges klimat gjorde att stången passade bättre vid midsommar. Stången är alltså inte en forntida fallosymbol.

Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.

Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:

Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets försrra hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.

Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.

800px-Midsommar_Pershyttan

När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.

Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:

Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.

Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.

Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det förekommit många olika, lokala variationer.

Det är först det senaste århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-15)

Källor:

Källor: Fossenius, Mai (1951) Majgren, Majträd, Majstång: en etnologisk-kulturhistorisk  

 

Profilbild för Okänd

Är midsommarstången en uråldrig och hednisk fallossymbol?

av

Kort svar: Nej, midsommarstången är inte en forntida fallossymbol. Förmodligen kom den till Sverige via tyska köpmän på 1400-talet. Formen som kan liknas vid en upp och nedvänd fallos spreds först under förra seklet.

Kring midsommar i allmänhet och midsommarstången i synnerhet finns det en mängd föreställningar som är direkt felaktiga. Den allra vanligaste är att midsommarstången skulle vara en hednisk fallossymbol. Vilket den alltså inte är.

Midsommarstång 2006
Midsommarstång

Vad vi vet är att midsommarstången eller majstången som den också kallas kom till Sverige från Tyskland för dryga sju sekel sedan. Så här skriver Mai Fossenius:

Även om majstångstraditionen med stor sannolikhet introducerades i Sverige med den våg av tyska kulturimpulser som sköljde över landet under företrädesvis 1300-talet och 1400-talets första hälft, äro några som helst säkra belägg för bruket i fråga icke kända förrän vid 1600-talets mitt.

Att använda löv och träd för att pynta vid festliga tillfällen är en mycket gammal tradition. Ett sådant tillfälle var första maj. Fossenius igen:

Troligtvis har det gamla romerska bruket att dekorera med trädgrönt vid det nya årets början också anknutits till 1 maj i och med att dagen alltmer fick karaktär av ingress till ett nytt tidsavsnitt, och just i Västeuropa kunna vi räkna med speciellt traditionsbevarade förutsättningar efter Romarrikets fall.

När tyska köpmän under medeltiden verkade i Sverige tog de naturligtvis med sig traditionen att klä grönt vid festliga tillfällen. Att vi i Sverige snarare knutit traditionen till midsommar torde ha med vårt bistrare klimat att göra. Vid maj månads början var det helt enkelt inte säkert att löv fanns att tillgå.

När midsommarstången kom var det först i de större städerna som den vann framgång. Och så sent som i början av 1900-talet var stången ännu inte spridd över hela Sverige. Även i vissa socknar i Dalarna, som idag är att betrakta som ett centrum för midsommarfirande i Sverige, var midsommarstången okänd.

Under 1700-talet var det vanligt att midsommarstängerna satt upp året runt och Linné skrev den 7 mars 1753:

Majstänger med blad utsirade, stodo vid alla gårdar dem de dansa kring midsommarnatt.

Eftersom midsommarstängerna är av relativt sent datum är det knappast troligt att de har ett förkristet ursprung. Vårt midsommarfirande har få beröringspunkter med någon äldre förkristen fest. Som Fossenius skriver:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligen även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Sedan slutet av 1600-talet förekom olika former av förbud mot midsommarstänger eftersom det ansågs ge upphov till olika former av anstötligt beteende. I vissa kyrkor fanns det dock små bärbara midsommarstänger. På Gotland togs stängerna ut ur kyrkan under midsommar och kläddes om och sattes därefter tillbaka.

Midsommarstångens utseende har inte alltid varit som den ser ut idag – ett kors med en cirkel på varje arm. Istället har det många olika, lokala variationer.

Det är först förra århundradet som vi fått en midsommarstång som med viss fantasi kan liknas vid en upp och ned vänd fallos. Tolkningen att midsommarstången skulle vara någon form av fruktbarhetssymbol är alltså ytterst tveksam. Etnologen Jonas Engman skriver:

Midsommarstången har funnits med oss länge – men någon fallossymbol är det knappast frågan om, varken nu eller förr!

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-18)

Källor: Fossenius, Mai (1951) Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk studie Lund:Gleerup

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Engman, Jonas  ”Midsommarstången är ingen fallossymbol” – SVT Debatt 2012-06-24