Profilbild för Okänd

Varför är FN-dagen 24 oktober?

Kort svar: FN-dagen firas 24 oktober eftersom det var detta datum som organisationen grundades i och med att FN-stadgan godkänts av tillräckligt många medlemmar.

I en svensk almanacka finns numera flertalet temadagar som inte är historiskt kopplade till vare sig helgon, apostlar eller Jesus. En del av dem är tämligen okända medan andra röner större uppmärksamhet när de infaller. En temadag som tillhör den senare kategorin är FN-dagen 24 oktober. Den uppmärksammas inte sällan i skolor och är dessutom sedan 1982 flaggdag i Sverige.

FN-flaggan

Att 24 oktober är FN-dag beror på att det var på detta datum 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar och en majoritet av övriga medlemsstater ratificerat FN-stadgan. Så här skriver SvD 25 oktober 1945:

Det amerikanska utrikesdepartementet har idag mottagit Sovjetunionens, Ukrainas och Vitryssland ratificering av Förenta nationernas stadga. Polens ratificering har ingått till Washington tidigare på dagen. I och med mottagandet av dessa ratificeringar har Förenta nationerna blivit verklighet.

Att datumet 24 oktober skulle firas som ”FN-dagen” var ett beslut som generalförsamlingen tog redan i slutet av oktober 1947. När dagen skulle firas första gången året därefter så skriver SvD bl.a.:

I vårt land har ärkebiskopen uppmanat prästerskapet att i sina förkunnelser uppmärksamma dagens betydelse. I en del skolor har man gjort hela veckan före till en debattvecka. /../ I Folkets hus och på offentliga platser kommer man färggranna FN-affischer att påminna den enskilde om hans världsmedborgarskap.

År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:

shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.

Någon helgdag blev FN-dagen aldrig i Sverige men väl en flaggdag sedan 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12

Källor:

SvD 1945-10-25

SvD 1948-10-20

Profilbild för Okänd

Vilken dag var ”flyttdag” förr?

Kort svar: Från början av 1800-talet var det 24 oktober som räknades som flyttdag.

Numera flyttar en genomsnittlig svensk elva gånger under hela sitt liv. Om vi backar två hundra år i den svenska historien var det inte ovanligt att vissa grupper, t.ex. pigor, drängar, statare och smeder flyttade så gott som varje år. Det berodde inte sällan på att man bytte arbetsgivare, men kunde också bero på byta av bostad.

Det svenska samhället var betydligt mer reglerat förr. För att resa inom Sverige var man fram till 1860 tvungen att ha ett inrikespass och flyttandet var organiserat kring en specifik dag. Så här skriver radioprogrammet Släktband:

Den som skulle flytta måste göra det på en särskild dag, den så kallade fardagen. Från 1700-talets början och långt in på 1900-talet fylldes gator och vägar av flyttlass på kärror och vagnar denna dag.

Fram till 1700-talets början låg fardagen eller flyttdagen på olika datum. Men från 1723 bestämde man att fardagen skulle vara densamma över hela landet. Det innebar att alla kontrakt, såväl för arrendatorer,  för anställningar som för hyra av lägenhet skrev med samma slutdatum.

”Oktoberflyttningen i Upsala livlig även i år”, Uppsala 1940

Mickelmäss (29 september) var länge flyttdag, men då den avskaffades som helgdag 1772 flyttade man först fardagen till närmaste söndag och från 1819 till den 24 oktober.

Det var verka vara en udda dag, men i själva verket hade man en vecka på sig att genomföra flytten. Det var en slags semester utan lön, så den dagen brukade med tiden kallas för ”slankveckan”

Stockholm hade dock, troligen p.g.a. sin stora befolkning, två flyttdagar. Dels den som övriga landet hade och dels den 24 april på våren.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-25)

Litteratur:

Flytt varje år” sverigesradio.se (2011-11-21)

Vinterbröllop – en gammal svensk tradition” scb.se (2017-07-13)