Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Kom de tre vise männen till Jesus i stallet?

av

Kort svar: Nej, de tre vise männen besökte aldrig Jesus i något stall utan kom förmodligen till Jesus ett bra tag efter hans födelse.

En vanlig gestaltning av den kristna julberättelsen är den man kan se i julkrubban där Josef och Maria, i ett stall, står böjda över Jesusbarnet i en krubba med dels herdar och deras djur (ofta oxe och åsna) och dels de tre vise männen som betraktare. Men hur, med verkligheten överensstämmande, är den här gestaltningen egentligen?

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Det som finns skrivet om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad).  De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män” och vars namn är okända) finns bara med i följande passage i Matteusevangeliet (enligt den senaste svenska bibelöversättningen):

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid

kom några österländska stjärntydare till Jerusalem

och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett

hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

/…/

Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg,

och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem,

tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.

När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje.

De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans

mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor

och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

Det handlar alltså inte om mer än ett par meningar information om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Från detta stycke text har det senare utvecklats en rik flora legender och gestaltningar – t.ex. julkrubban där de tre vise männen samtidigt som herdarna kommer till Jesus i stallet med sina gåvor.

Men om man läser texten i Matteus så finns det inga referenser till något stall eller någon krubba, detta förekommer bara i Lukasevangeliet. Istället står det att ”de gick in i huset”. Dessutom är den resa som de österländska stjärntydarna genomfört – först från Babylonien till Jerusalem och sedan från Jerusalem till Betlehem  – så pass lång att de förmodligen kom till Betlehem flera veckor, kanske månader, efter själva födelsen.

Det rimliga är alltså, om man ska använda Nya Testamentets texter som källa, att anta att de tre vise männen inte är samtida med herdarna och själva födseln utan att de dyker upp senare. I kristen tradition firar man deras ankomst på trettondagen snarare än på själva juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-27)

Källor:

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Lodén, Kerstin ”Stjärnan över Betlehem” Populär Astronomi nr4/2001

”De heliga tre kungarna – ”De tre vise männen” katoliknu.se

Profilbild för Okänd

Var Jesus familj på flykt och i så fall varför?

av

Kort svar: Ja. Josef, Maria och Jesus tvingades fly till Egypten efter Jesus födelse eftersom kung Herodes skulle dödat barnet annars.

En central i julfirandet är berättelsen om Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad). En del som finns med i Matteus men inte i Lukas är berättelsen om flykten till Egypten:

När de [de vise männen] hade gett sig av visade sig Herrens ängel i en dröm för Josef och sade: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig, ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det.” Josef steg upp och tog om natten med sig barnet och hans mor och begav sig till Egypten, och där stannade han tills Herodes hade dött (Matt 2:13-15)

Här ska det påpekas att berättelsen om hur Maria tvingas föda Jesus i ett stall eftersom det inte finns plats på härbärget inte har med flykten att göra – berättelsen om födelsen i krubban är med i Lukas inte Matteus.

Flight_into_Egypt_(12_Sinai)

Ordet som används av Herrens ängel när hen förklarar vad Josef ska göra är det grekiska verbet ”φεύγω” och det betyder  just ”att fly”.

Varför flydde Josef, Maria och Jesus?

Anledningen till att familjen flydde från Betlehem till Egypten berättas också i ovanstående textstycke. Herrens ängel säger till Josef: ”ty Herodes kommer att söka efter barnet för att döda det”. Att Herodes ville döda Jesus ska enligt Matteus bero på att han av de österländska stjärntydarna (eller de tre vise männen) fått veta att en Messias fötts i Betlehem. Herodes sa åt stjärntydarna att åka till Betlehem och återrapportera, men det gjorde de inte.

När Herodes insåg att han blivit lurad och missat chansen att döda Jesus så hade han, enligt berättelsen, istället ihjäl alla gossebarn under två år. Dock är det troliga att så gott som allt av det som beskrivs om Jesus födelse (såväl i Lukas som i Matteus) är senare tillägg som inte är historiskt korrekta. Så här skriver Brown (citerad i Abruzzi) (min översättning):

Mattues berättelse om Jesus födelse innehåller ett antal extraordinära eller mirakulösa händelser som, om de var historiskt korrekta, borde ha lämnat några spår i judiska arkiv eller någon annanstans i Nya testamentet (ex. massakern på alla gossebarn i Betlehem)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: 

Abruzzi, William S. (2014) ”The birth of Jesus: A Critical Analysis of the Infancy Narratives”

 

Profilbild för Okänd

Varför är 2016 ett skottår?

av

Kort svar: Att 2016 är skottår beror på att det är jämnt delbart med fyra (och inte är sekelskiftesår).

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Fullskärmsinfångning 2015-12-26 111108

År 45 fvt introducerades den julianska kalendern som hade skottår vart fjärde år (vilket gör att ett genomsnittligt år är 365,25 dagar). Att romarna införde skottår beror på att den tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen 365,2422 dagar och genom skottåren kunde man får det kalendariska och astronomiska året i fas – nästan i alla fall.

Problemet var fortfarande att på 128 år försköts kalendern ett dygn i förhållande till solen – vilket i slutändan gjorde att t.ex. påskens datum flyttades runt. När kyrkoledare träffade i vid det första konciliet i Nicaea år 325 hade felet växt till närmare tre dygn. Eftersom påskens placering i kalendern skulle ha sin utgångspunkt i vårdagjämningen kunde man inte längre använda det datum som gällt tidigare (25 mars – se jungfru Marie bebådelsedag) utan utgick istället ifrån 21 mars som vårdagjämningspunkt.

Förskjutningen blev problematisk bl.a. eftersom påskfirandet utgår ifrån den kalenderiska vårdagjämningen. Men den astronomiska vårdagjämningen hade  på 1500-talet hamnar närmare mitten av mars. Så här skriver Lodén:

Det dröjde dock inte särskilt länge innan felaktigheterna upptäcktes, och det kan väcka en viss förvåning att det tog så mycket längre tid innan någon reform kom till stånd. (s. 126)

Den reform som genomfördes utlystes av påven Gregorius XIII skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). Således är år 2016 ett skottår med 366 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

I vilken stad utspelar sig Lady och Lufsen?

av

Det Kort svar: Lady och Lufsen utspelar sig i en obestämd stad i USA – delvis inspirerad av Walt Disneys hemstad Marceline i mellanvästern.

Ett av endast tre inslag i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som visats varje julafton sedan premiären 1960 är restaurangscenen i Lady och Lufsen. Dock var parkscenen (efter måltiden) bortklippt mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Men i vilken stad utspelar sig egentligen filmen Lady och Lufsen. En del tror att det är i Italien eftersom krögarna Tony och Joe är italienare. Men så är det inte. De föreställer italienska immigranter till USA.

12909527393_b0c336c399

Filmen hade premiär i USA 1955 och det nämns inte exakt i vilken stad det är tänkt att handlingen ska utspela sig. Dock inspirerades Walt Disney av sin egen uppväxt under början av 1900-talet (då filmen ska utspela sig) i staden Marceline i Missouri.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-26)

Källor: ”Lady and the tramp” animatedviews.com

Profilbild för Okänd

Är juldagen (25 december) helgdag?

av

Kort svar: Ja, juldagen 25 december är röd dag i Sverige.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Det svenska julfirandet rymmer en rad dagar och fram till slutet av 1700-talet hade vi också en tredjedag och fjärdedag jul då folk var lediga. Dock är julafton (24 december) faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Profilbild för Okänd

Föddes Jesus i Betlehem?

av

Kort svar: Enligt Bibelns berättelser (bl.a. julevangeliet) föddes Jesus i Betlehem. Bibelkritiska forskare menar snarare att Jesus föddes i Nazaret.

En av flera anledningar till att vi firar jul är det kristna högtidlighållandet av Jesus födelse. Berättelsen om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet.

Huruvida Jesus har funnits (som historisk person) eller inte lär vi aldrig få något otvetydigt svar på och de källor som finns kring födelsen bör man ur ett historiekritiskt perspektiv ta med en stor nypa salt – eftersom de inte är skrivna som historiska redogörelser utan som religiös propaganda. Men om vi för sakens skull utgår från att Jesus har funnits så kan vi fråga oss i vilken stad han föddes.

100_0519

I Lukas står det följande:

Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, /../ Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son,

Och i Matteus står det:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem /../ [Herodes] frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten”

Det som åsyftas i Matteus är en judisk idé om att en kommande Messias med nödvändighet måste födas i Betlehem eftersom det var den stad som förknippades med kung David.

somliga forskare [har] tänkt sig att vi här har att göra med ett så kallat theologoumenon, det vill säga en teologiskt motiverad historieskrivning. Man har hävdat att samtida föreställningar om den kommande Messias närmast krävde att Jesus, om han skulle identifieras med Messias, skulle kopplas till kung David. (Zetterholm, 2006)

Vad som gör Betlehem tveksam som födelsestad är andra benämningar i Nya Testamentet. Förutom i födelseberättelserna så hänvisas det aldrig till att Jesus skulle vara född i Betlehem. Snarare talar mycket för att han föddes i Nazareth eftersom han kallas ”Jesus från Nazareth” eller ”nasaré” genomgående i övriga texter.

Vad gäller den skattskrivning som omnämns i Lukas (och som är skälet till att Josef drar med en havande Maria på en lång färd på åsna) är det också tveksamt huruvida romarna administrerade en skattskrivning enligt principen ”Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.”

Det normala var att romarna registrerade befolkningen där den bodde och där följaktligen den egendom fanns som skulle beskattas. (Zetterholm, 2006)

Att Josef och Maria inte hittar någonstans att bo när de kommer fram tyder också på att Josef (trots att Betlehem skulle vara hans stad) inte hade några vänner eller släktingar där.

Det är möjligt att en ursprunglig tradition förlade Jesus födelse just till Nasaret men att senare förväntningar på att Messias, Davids son, skulle födas i Davids stad Betlehem, gav upphov till föreställningen om Betlehem som den plats där Jesus föddes. (Zetterholm, 2006)

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-23)

Källor:

Wibeck, Sören ”Sanningen om Jesus” i Allt om Historia 12/2007,

Wibeck, Sören (2007) Jesus : jude, rebell, gud Historiska Media

Zetterholm, Magnus ”Ett barn är fött – men var och när?” svd.se 2006-12-24

Profilbild för Okänd

Varför äter vi clementiner vid jul?

av

Kort svar: Att vi äter clementiner vid jul beror på att de tidigare bara importerades under vintermånaderna då de var i säsong i Sydeuropa.

En genomsnittsnorsk äter under december månad tre kilo clementiner och även i Sverige är den lilla orange citrusfrukten en favorit kring julkring jul. En annan citrusfrukt som är populär är apelsin som används t.ex. i ris à la Malta.

Den första clementinen såg dagens ljus i slutet av 1800-talet i Algeriet då den franske prästen Clément Rodier korsade medelhavsmandarin och apelsin. Han gav den 1902 namnet clementin.

800px-Clementines_whole,_peeled,_half_and_sectioned

Clementinerna som vi äter i Sverige odlas i första hand i Marocko och i Spanien och är i säsong ifrån november till mars. Således är det ganska naturligt att frukten har kommit att förknippas med december månad:

Anledningen till att vi förknippar clementiner med jul är en kvarleva från när uteslutande importerade clementiner under vintern när det var säsong i Sydeuropa. I dag importerar vi från hela världen.

Källor: ”Skillnaden mellan clementin, mandarin och satsumas – en gång för alla” metro.se 2014-12-10

Nationalencyklopedin, ”clementin” (hämtad 2015-12-13)

Profilbild för Okänd

Hur många renar drar jultomtens släde?

av

Kort svar: I den dikt som först presenterade jultomtens renar så var de åtta stycken. Därefter har Rudolf med röda mulen tillkommit – så idag är det ofta nio stycken.

Att jultomten är en storvuxen, bullrig, rödklädd man som kommer med julklappar på julaftonsnatten o em släde dragen av ett gäng renar är något som först berättades om i dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är Clement Clarke Moore:

I dikten från 1823 skriver Moore:

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;

Därefter har namnen på de två sista renarna ändrats till Donner och Blitzen. Som ett exempel kan nämnas kortfilmen I jultomtens verkstad från 1932 (som ingår i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul). Där heter de två sista renarna just Donner och Blitzen.

Bild från Jultomtens verkstad.

Några år efter I jultomtens verkstad (1939) fick en copywriter på företaget Montgomery Ward vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder. I boken lanserade Ward en nionde ren – Rudolf med röda mulen.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-02)

Källa: Summary of Night Before Christmas authorship

”Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Profilbild för Okänd

Vem bestämmer vad som blir ”årets julklapp”?

av

Kort svar: Det är Handelns Utredningsinstitut som varje år (sedan 1988) lanserar ”årets julklapp”.

Traditionen att ge varandra julklappar kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Numera köps julklappar som delas ut på julaftonens kväll för miljarder varje år.

IMG_20141220_153855

Sedan 1988 (då valet föll på bakmaskinen) har ”årets julklapp” presenterats varje år. Det handlar dock inte om den julklapp som folk handlar och ger bort mest, utan det är branschorganisationen Handelns Utredningsinstitut som i november varje år presenterar detta.

Enligt HUI själva handlar det om att bidra ”till att öka julstämningen i en annars ganska grå och tråkig novembermånad”. Förmodligen handlar det också om att öka försäljningen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-12-23)

Källa: ”Årets julklapp” hui.se (läst 2015-11-22)

Profilbild för Okänd

Vilka personer har varit julvärd i SVT på julafton?

av

Kort svar: Under 1960- och 1970-talet var det olika julvärdar från år till år. När Arne Weise 1980 tog över var han julvärd fram till 2002 (med undantag för ett par år). Sedan 2003 har det varit en ny julvärd varje år.

Television infördes i Sverige efter ett riksdagsbeslut 1956 och året därefter kom sändningar igång på allvar. Sändningarna från VM i fotboll 1958 sägs ha varit det som gav teven det stora genombrottet i Sverige.

Redan tidigt blev teve-sändningarna på julafton viktiga. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul började sändas 1960 med Bengt Feldreich som ciceron och sångare på Ser du stjärnan i det blå?. Enligt vissa källor ska Bengt Feldreich ha varit julvärd under det sena 1950- och det tidiga 1960-talet. Men det saknas samtida källor för det påståendet.

Fullskärmsinfångning 2015-11-22 122622

Bild: Skärmdump från oppetakriv.se

Under 1960-talet och 1970-talet varierade det från år till år vem som var julvärd – t.ex. Beppe Wolgers 1968 och Jeanette von Heidenstam 1978, 1979 och 1980 (sista året ihop med Weise). Men sedan 1980 till och med 2002 var det Weise som agerade värd på julafton. Under tre år (1988, 1989 och 1990) var det dock inte Weise utan Björne som skötte uppgiften, vilket bl.a. innebär att tända ljuset före Kalle Anka.

När Arne Weise bestämde sig för att sluta instiftades en ny tradition som innebar att det varje år kom en ny julvärd.

Sedan 2003 har följande personer agerat värd på julafton: 

  • 2003 – Lotta Bromé 
  • 2004 – Ernst Kirchsteiger
  • 2005 – Blossom Tainton Lindquist
  • 2006 – Ingvar Oldsberg
  • 2007 – Anne Lundberg
  • 2008 – Lasse Kronér
  • 2009 – Lisbeth Åkerman
  • 2010 – André Pops
  • 2011 – Kalle Moraeus
  • 2012 – Sarah Dawn Finer
  • 2013 – Petra Mede
  • 2014 – Henrik Dorsin
  • 2015 – Gina Dirawi
  • 2016 – Sanna Nielsen
  • 2017 – Erik Haag/Lotta Lundgren
  • 2018 – Kattis Ahlström
  • 2019 – Marianne Mörck
  • 2020 – Lars Lerin
  • 2021 – Tareq Taylor
  • 2022 – Babben Larsson
  • 2023 – David Batra
  • 2024 – Mark Levengood
  • 2025 – Siw Malmkvist (TBA)

Skrivet av: Mattias Axelsson (2015-11-22, uppdaterad 2020-11-21)

Källor: länkarna finns i Vilka år var Arne Weise julvärd i teve?