Kort svar: Fettisdagen var förr den sista dagen på fastlagsfesten då man ofta åt fet mat som fläsk och bröd bakat på vitt mjöl.

Numera är fettisdagen så gott som uteslutande förknippat med semlor. Men historiskt har dagen varit avslutningen på en tre dagar lång fastlagsfest som fungerade som en förberedelse inför fastan som började på askonsdagen. Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen etablerade sig under den tidiga medeltiden.

Som fastlagens avslutningsdag firades fettisdagen lite extra mycket. Man åt fet mat som till exempel fläsk och bröd bakat på vitt mjöl. Förutom maten förekom festliga upptåg i form av karnevaler, som för övrigt betyder ”farväl kött”. Aktiviteter på dessa karnevaler kunde bland annat vara bruket att ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut.

En annan tradition var att ”åka långt lin”. Det innebar att man tog skidor eller kälke och åkte utför backen och ju längre du åkte desto bättre skulle det gå för dig. Ju längre du kom desto högre skulle linet till skörden växa.

De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-02-05

Litteratur:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2025-02-05)