Kort svar: Det tidigaste belägget där man gör reklam för färdig våffelsmet i Sverige är från 1949.

Ordet ”våffla” finns belagt i Sverige sedan 1600-talet även om rätten troligtvis är betydligt äldre än så. För drygt ett och ett halvt sekel sedan började man knyta våffelätandet till jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) och därmed började också benämningen ”våffeldagen” dyka upp.

Våfflor var länge något av en lyxvara, inte på grund av dyra ägg eller dyrt mjöl, utan för att våffeljärnet sågs som dyrbart. Så här skriver Richard Tellström:

Det dyrbara var i stället själva våffeljärnet – ofta en både gjuten och smidd järnkonstruktion, och därmed förbehållen borgerskapet och de högre samhällsklassernas matkultur. Järn var en bristvara och våffeljärn var nog det mest onödiga en bonde kunde göra med järn.

För runt hundra år sedan så kom det elektriska järnet samtidigt som vispgrädden. En annan viktig förändring sker sedan under den svenska efterkrigstiden – den färdiga våffelsmeten gör entré.

Det äldsta belägget som jag funnit i tidningsdatabaserna där ett företag gör reklam för färdig våffelsmet är Vato-mat 1949. I sin annons skriver man:

De amerikanska husmödrarna, som vet att ordna det bekvämt för sig, använder i mycket stor utsträckning färdiga ”mixer” för våfflor, pannkakor, muffins, sockerkakor, småbröd o.dyl. I Sverige är Vato den första fabrik, som tagit upp denna tillverkning för att göra husmödrarnas arbete lättare. Köp till ”våffeldagen” Vato våfflor, som ger 8 härliga laggar för 95 öre!

Numera finns det ett stort utbud av olika former av våffelmix i butikerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-03-20

Källor och litteratur:

Hur kom våfflor att hänga ihop med jungfru Maria? | Externwebben 
SvD 1949-03-23