Kort svar: Att julen i Sverige varar till tjugondag Knut (13 januari) beror på att den svenska kyrkan på 1600-talet ville förlänga julfirandet och därmed la de till en vecka.

Julen är den största högtiden i Sverige om man räknar omsättning i butiker. Alltså är det inget större fel i att vi firar av den ordentligt och håller på i åtminstone tjugo dagar – ända fram till 13 januari som i almanacka kallas ”tjugondedag jul” och Knut har namnsdag.

Idag är Knutdagen främst en dag då man kastar ut sitt julpynt och julgranen (om det inte gjorts tidigare). Något regelrätt firande – förutom möjligen enklare julgransplundringar på förskolor – hittar vi knappast. Så var det dock inte förr då tjugondag Knut firades i betydligt större omfattning. Så här skriver Ebbe Schön:

Förr var Knutdagen framför allt den dag då gillena avslutades, och då blev det ofta en hejdundrande fest.

Att avsluta julen på Knut den 13 januari är något som gör att Sverige och Finland skiljer sig från den övriga kristna världen. Där avslutas julen i och med trettonhelgen, medan den i Sverige och Finland fortsätter en vecka till.

Det var någon gången under slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet som man i svenska almanackor ändrade Knuts dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade då förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Frågan om varför julen förlängdes en vecka under 1600-talet kan ges olika svar. Så här skriver Ebbe Schön:

I slutet av 1600-talet ville den lutherska kyrkans män förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd, och då infördes den 13 januari som slutdatum.

Jan-Öjvind Swahn har en något annan ingång på varför julen varar i tjugo dagar i Sverige när övriga kristenheten nöjer sig med tretton.

En möjlighet /…/ är att man på så vis ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot – sin största fest under året. Men man har också velat göra tjugondagen till en sk oktav till trettondagen. I katolsk medeltid firade man nämligen icke sällan en sorts eftersläckning en vecka efter en stor helgdag.

Dessa två förklaringar är inte nödvändigtvis motsatta varandra utan sammanför tanken att julens förlängning helt enkelt berodde på att kyrkan ville stärka religionen ytterligare i det lutherska Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-10

Källor:

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Andra bloggar om: högtider, traditioner, tjugondag knut, tjugondedag jul, jul, knut