Etikettarkiv: 1 maj

Profilbild för Okänd

Vilken dag är den första sommardagen?

av

Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).

Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.

P1060411

Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Tiburtiusdagen – 14 april

Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)

I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.

Valborg – 1 maj

En senare indelning, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, av året i två delar lägger vinterhalvåret från 1 november till sista april (valborgsmässoafton).

I  keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

Med den uppdelningen blir Valborgsdagen (1 maj) vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Gerward:

Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.

Urbanus – 25 maj

Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):

Urban, Vilhelmina och Beda,
de tre skola sommaren leda

Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.

Kristi himmelsfärdsdagen – 30 april till 3 juni

Även Kristi himmelsfärdsdagen, som infaller mellan 30 april och 3 juni beroende på när påsken infaller, har i vissa trakter räknats som första sommardagen. Från Kristi himmelsfärdsdagen kunde man som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-29, uppdaterad 2022-05-25)

Källor:

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Profilbild för Okänd

Vilket år blev 1 maj en allmän helgdag i Sverige?

av

Kort svar: Första gången som första maj var allmän helgdag i Sverige under modern tid var den 1 maj 1939.

Första maj har varit en dag som firats i Europa på olika sätt åtminstone sedan 700-talet. Traditionellt har 1 maj räknats som sommarens första dag och har på så vis firats på olika sätt så även i Sverige – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

Som apostladag var 1 maj helgdag fram till 1772 då den avskaffades i och med den helgdagsreduktion som Gustav III genomförde. Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att man valde just 1 maj som datum har av många tolkats som en hyllning till Haymarket 1886, men den kopplingen går det inte att finna något stöd för i de historiska källorna.

Demonstrationståget den 1 maj 1903, av Ekebergs stenhuggare.

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och den 23 mars 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här rapporterade SvD:

Första maj är nu likställd med helgdagar i vårt land. Efter långa debatter i båda kamrarna och inlägg av flera regeringsledamöter, bl.a. statsministern, fick regering majoritet för sitt förslag /../ Lagen träder i kraft den 1 januari 1939.

När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-12, uppdaterad 2023-04-20)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Lorents, Yngve, red (1938) Nordisk familjeboks årskrönika 1938  Stockholm:Klara

Sommarström, Johan-Mathias ”Blodig massaker bakom arbetarnas dag” sverigesradio.se (2009-04-30)

”Första maj” Nordiska museet

Nordisk familjeboks månadskrönika (1938)

SvD 1938-03-24

”May Day” marxist.org

Profilbild för Okänd

Varför inföll Kristi himmelsfärdsdag och första maj på samma dag 2008?

av

Kort svar: 2008 var påsken väldigt tidig och därför inföll också Kristi himmelsfärdsdag väldigt tidigt, nämligen 1 maj.

För den som jobbar vanliga kontorstider är årets (2008) lediga dagar färre än vanligt eftersom Kristi himmelsfärdsdag infaller samma dag som första maj (alltså 1 maj). Det betyder att två lediga dagar blir till en. Men varför är det så och hur ofta inträffar det?

snip_20180510154401

Kristi himmelsfärdsdag är knuten till den kristna påsken och är således en rörlig helgdag. Det som firas är att Jesus fyrtio dagar efter sin uppståndelse ”lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras [lärjungarnas] åsyn” (Apg 1:9). Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 15 april kan Kristi himmelfärdsdag infalla tidigast 30 april och senast 3 juni. I år är påsken (nästan) rekordtidig och infaller redan 23 mars, vilket gör att Kristi himmelsfärdsdag infaller 1 maj.

Första maj infaller (såklart) alltid 1 maj och har varit en röd dag i Sverige sedan 1939. Redan långt tidigare hade 1 maj dock varit en ledig dag fri från arbete och fri från kyrkobesök eftersom inga egentliga kristna traditioner knutits till dagen. I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen använda dagen för att demonstrera och föra fram sina krav på t.ex. åtta timmars arbetsdag. Krav höjs då och då för att avskaffa första majs helgstatus, men ännu så länge har inga seriösa försök gjorts.

Att Kristi himmelsfärdsdag och första maj infaller på samma datum är extremt ovanligt (eller i falla lika ovanligt som att påsken är så tidig som den är i år) och inträffar bara någon enstaka gång vart hundrade år ungefär – senaste gången var 1913 (och då var inte 1 maj en röd dag). Nästa gång första maj och Kristi himmelsfärdsdag är på samma datum är först år 2160 och då lär ingen av oss vara med.

Profilbild för Okänd

Är 1 maj en socialistisk dag?

av

Kort svar: Ja och nej. Den 1 maj har firats sedan 700-talet som en högtidsdag, långt före socialismens genombrott. Sedan slutet av 1800-talet har 1 maj uppmärksammats främst av arbetarrörelsen och vänstern, även om det sedan 1939 är en allmän helgdag för alla svenskar.

Hos många finns det felaktiga föreställningen att symboler, ord och liknande kan ha en betydelse i sig. Man menar att det går att finna den ”verkliga betydelsen” hos ett ord eller en symbol.

Så är dock inte fallet. Ett tydligt exempel är hakkorset som betyder helt olika saker beroende på om det sitter på en skinnskalle i Sverige eller på en buss i Dehli.

På samma sätt är det med högtider och helgdagar. Motiven till varför vi firar en helgdag varierar mellan olika delar av landet, mellan olika samhällsklasser och mellan olika individer. Därför kan vi inte säga att en helgdag har en betydelse eller att första maj är en socialistisk dag.

Första maj har varit en festdag långt innan industrialismen och socialismen. Redan på 700-talet i det gamla Frankerriket firades första maj. Seden var då att kungen i samband med det stora vårtinget mönstrade de trupper som skulle dra i fält.

Från Frankrike spred sig festligheterna vid första maj till grannländerna och på 1000-talet kom den till England, ungefär samtidigt till Belgien och i Tyskland togs idén upp av Hansaförbundet.

Även i Sverige har första maj funnits med länge. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

I Sverige passade ett firande vid första maj väl ihop med firandet kring Uppsala där ting och köpestämma hölls kring valborg. Första maj räknades nästan som en nyårsdag då det i vårtid var dags att sadla om och ta nya tag. Ekonomin summerade, nya förtroendemän valdes och man planerade för framtiden. Ofta utfördes inget arbete och eftersom man inte heller gick i kyrkan så blev första maj en helt fri dag.

Första maj var alltså en högtidsdag då man var ledig långt innan arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet började använda dagen för att föra fram sina krav. På socialistkonferensen i Paris 1889 beslutades att socialister över hela världen skulle använda första maj till att demonstrera för 8 timmars arbetsdag.

I Sverige genomfördes den första organiserade första maj-demonstrationen 1890 på flera platser i Sverige.

dscf0069.jpg
Demonstration på 1 maj i Göteborg (Foto: Högtider)

År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag. Eftersom dagen redan tidigare varit en ledig dag i praktiken bekräftade riksdagen bara faktum men  1 maj 1939 var första året då första maj var en helgdag på riktigt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2007-05-03)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag (s. 67-70)

Nordiska Museet – 1 maj

Profilbild för Okänd

Vem var Valborg och vad har hon med valborgsmässoafton att göra?

av

Kort svar: Valborg är ett av många katolska helgon. Hennes helogondag är 1 maj eftersom hennes reliker flyttades detta datum på 800-talet. Eftersom Valborgs dag inföll i skiftet mellan vinter och sommar kom en hel rad traditioner (ex. eldar och häxor) knytas till kvällen innan  – alltså 30 april (valborgsmässoafton)

Enligt legenden föddes Valborg i Devonshire i sydvästra England runt år 710 som dotter till den västsaxiske kungen St. Richard och hans hustru Winna.

År 748 sändes Valborg till Tyskland på uppmaning av Bonifatius för att bistå i missionen. Enligt traditionen stillade hon en storm till havs genom bön, vilket bidrog till hennes ryktbarhet som mirakelgörare. Hon blev så småningom abbedissa i Heidenheim, där hon först ledde ett nunnekloster och senare också ett munkkloster efter sin bror Winibalds död. Valborg dog den 25 februari 777 och begravdes intill sin bror.

År 870 flyttades hennes reliker till Eichstätt i Bayern, vilket gav upphov till firandet av hennes minne den 1 maj, datumet då relikerna flyttades. Hennes namnsdag är också 1 maj i Sverige, Norge och Finland. I Sverige var det först 1901 som Valborg fördes in i almanackan och 1993 lades även Maj till som namn.

Från början var 1 maj en av elva apostladagar då minnet av apostlarna Filippus och Jakob högtidlighölls. I Norge är Filip kvar som extranamn på 1 maj, medan vi i Sverige flyttat honom till den andra och de katolska länderna till 3 maj. Så här skriver Nordiska museet:

Valborg är en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.

Walpurgisnacht var den dag då häxorna flög till till djävulen, enligt gammal tysk folktro. För att skrämma häxorna tände man eldar. Seden att tända eldar importerades sedan till trakterna kring Uppsala. I Sverige infaller ju som bekant häxsabbaten vid påskfirandet och därför har vi även påskeldar, även om de varit vanligare förr och då framförallt i västra Sverige.Helgonet

Helgonet Valborg har idag ingen betydelse för själva firandet, vare sig på hennes dag (1 maj) eller på hennes afton (30 april).

Skrivet av Mattias Axelsson 2007-04-30 (uppdaterad 2025-04-13)

Källor:  Casanova, Gertrude. ”St. Walburga.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 15. New York: Robert Appleton Company, 1912. 28 Apr. 2020

Nordiska museet: ”Valborgsmässoafton”