Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilket datum är internationella kvinnodagen?

av

Kort svar: Internationella kvinnodagen är 8 mars.

Internationella kvinnodagen är en dag som likt mors dag och fars dag tillkommit (inga jämförelser i övrigt) under 1900-talet. Dagen började uppmärksammas på olika dagar (oftast i februari och mars) under 1900-talets första år. Främst var det socialistiska grupper och partier som krävde kvinnlig rösträtt och ett stopp för slavlöner och barnarbete.

Ordentlig fart fick internationella kvinnodagen åren strax innan första världskriget – 1913 och 1914. Att det blev just den 8 mars kan bero på att 8 mars var lördag respektive söndag dessa två år. Sedan dess har internationella kvinnodagen uppmärksammats 8 mars.

Internationella kvinnodagen var fram till slutet av 1960-talet en dag som främst firades i de kommunistiska länderna och av en del vänsterrörelser i Europa och USA.  Under den andra vågen av feminism under 1960- och 70-talet växte en ny medvetenhet om internationella kvinnodagen fram.

tumblr_lhqrb5GCGA1qbdppso1_500

Den 8 mars 1967 uppmärksammade en grupp feminister på University of Illinois, Chicago dagen och 1971 hölls demonstrationer den 8 mars i Boston och New York.

 

När FN firade Internationella kvinnoåret 1975 uppmärksammade man just 8 mars som en internationell kvinnodag och 1977 antog man en resolution att medlemsstaterna skulle uppmärksamma:

en dag för kvinnors rättigheter och internationell fred, vilken dag som helst på året i enlighet med ländernas historiska och nationella traditioner.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-03-08)

Källor:

International Women’s day. UN.org (8 mars 2008)

J. Boxer, Marilyn  ”International Women’s Day” in International Encyclopdia of Revolution and Protest, ed. Immanuel Ness (Blackwell Publishers, 2009), pp. 1750-1752.

Nelson, Jinty International Women’s Day: A Centenary to Celebrate – History Workshop Online 2011-03-08

Profilbild för Okänd

Varför är 2017 inte ett skottår?

av

Kort svar: År 2017 är inte ett skottår eftersom året inte är jämnt delbart med fyra.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår.

Grundprincipen har dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

  1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår)
  2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Det var när den gregorianska kalendern infördes från 1500-talet och framåt som dessa två extra regler började tillämpas. De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg
Kalander från 1582 som visar oktober månad.

Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året. Sverige bytte till den gregorianska kalendern (den nya stilen) den 1 mars 1753. Det gjordes genom att man tog bort elva dagar i februari 1753 för att kalendern på så vis skulle hamna i fas med den gregorianska.

Sedan dess har Sverige följt principerna som förklaras ovan – det betyder att 2017 inte är ett skottår eftersom det inte är jämnt delbart med fyra.

Profilbild för Okänd

När är påsken 2017?

av

Kort svar: Påskafton 2017 är lördagen den 15 april och påskdagen söndag 16 april.

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan. Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars. År 2017 är den ecklesiastiska fullmånen tisdagen 11 april och söndagen närmast därefter (16 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-14)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2017?

av

Kort svar: Fettisdagen (även kallad semmeldagen) 2017 infaller tisdagen den 28 februari.

Semlor börjar numer säljas redan i december men för den som vill hålla på traditionerna äter man inte den första semlan förrän på fettisdagen.

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.

Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.


Foto: http://www.fotoakuten.se

Påskdagen är den söndag som infaller närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen) – påskdagen 2017 är söndag 16 april. Fettisdagen blir därför den tisdag som infaller fyrtiosex dagar före påskdagen. Och år 2016 är det 28 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2017-02-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka har namnsdag på trettondagen?

av

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som ”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027
Januari 1877

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Profilbild för Okänd

Vilken film visas på teve i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Den svartvita långfilm som Tyko Johnsson somnar till i ”Karl-Bertil Jonssons julafton” heter ”Lilla Helgonet”.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet, t.ex. ett hakkors på bilen (även om en hel rad anakronistiska inslag finns).

En detalj är den film som Karl-Bertils far – Tyko Johnsson – somnar till och som Karl-Bertil redan ”läst i tidningarna” hur den slutade. Filmen heter Lilla helgonet från 1944. Handlingen kretsar kring sångläraren Celestin som jobbar på ett nunnekloster men lever ett dubbelliv och på kvällarna komponerar han en operett under täcknamnet Floridor.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214931
TV i Karl-Bertil

Lilla helgonet är från början en operett komponerad i Frankrike 1883 av Florimond Hervé och den hade faktiskt premiär i Sverige, på Djurgårdsteatern, samma år.

Den svenska filmen från 1944 är regisserad av Weyler Hildebrand och i huvudrollerna ser vi bl.a.  Marguerite Viby, Åke Söderblom och Thor Modéen. Filmen kan ev. klassas som pilsnerfilm.

fullskarmsinfangning-2016-10-02-214953
TV i Karl-Bertil

Det är för övrigt Thor Modén som yttrar den klassiska repliken: ”Jo jo, det skulle smaka det – i ett nunnekloster!”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-12)

Källa: Svensk Filmdatabas

Profilbild för Okänd

När är andra söndagen i advent?

av

Kort svar: Andra söndagen i advent är den söndag som infaller mellan 4 och 10 december. År 2021 är det 5 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Det är de fyra söndagarna som kallas första, andra, tredje, respektive fjärde advent. Fjärde advent kan inte infalla på juldagen utan som senast på julafton, detta i sin tur reglerar vilket datum första, andra och tredje advent infaller.

Om julafton infaller på en lördag (som 2016) så kommer adventssöndagarna vara tidigt – första advent 2016 inföll redan den 27 november. Andra söndagen i advent är således sju dagar efter första söndagen i advent och det är då man tänder det andra ljuset i adventsljusstaken.

2. Advent

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-12-03)

Profilbild för Okänd

Varför säger man ”god jul” och inte ”glad jul”?

av

Kort svar: En förklaring kan vara att ”god” oftare används i fasta uttryck (ex. god dag, god kväll) och ”god jul” är så frekvent använd på t.ex. julkort och liknande.

Hälsningsfraser i samband med helger varierar mellan att antingen börja med ”god” som i ”god jul”, ”god fortsättning” och ”god helg” eller med ”glad” som i ”glad påsk” och ”glad midsommar”. Det vanligaste i samband med högtider är glad med undantagen ”god helg” och ”god jul”.

img_20141225_111520

Att vi säger ”god jul” och inte ”glad jul” finns det olika sätt att förklara. Siv Strömquist, docent i nordiska språk, skriver:

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt). Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Rent språkligt kan man givetvis säga både ”god jul” och ”glad jul” men eftersom hälsningen vid jul är så frekvent p.g.a. julkort, hälsningar på julklappar och ett allmänt tillönskande av ”god jul” i teve och radio är ”god jul” mer likt de fasta uttrycken ”god dag” och ”god natt”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källa: ”Julen är inte glad – den är god” SVT opinion 2015-12-22

Denna text är ett samarbete med GodHelg.se

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”Ris à la Malta”?

av

Kort svar: Det finns olika förklaringar men den troligaste är att rättens namn är en variant av ”à la Malte” som betyder ”tillagat med apelsin eller apelsinskal”.

Ris à la Malta är en efterrätt till julbordet som består av ”risgrynsgröt som blandats med vispad grädde och smaksatts med vanilj, socker och ibland outspädd apelsinsaft”. Rätten finns belagd från slutet av 1800-talet men blev en julefterrätt under senare delen av förra seklet. Så här skriver Jens Linder i DN:

Som namn och vanlig julrätt är dock ris à la Malta ett nittonhundratalsfenomen med troligt ursprung i kontinentala risdesserter. Sannolikt gjordes rätten från början med apelsin som smaksättare och de många variationerna har tillkommit senare.

Att den heter ris à l Malta beror inte på att rätten kommer från ön Malta – däremot finns det faktiskt en koppling till landet. Inom gastronomin finns det ett begrepp – ”à la Malte” eller ”maltaise” –  för att tillaga något med apelsinsaft eller apelsinskal (zest). Les maltaises är en apelsinsort just från Malta därav kopplingen till ön.

Risalamande.jpg

Ris à la Malta betyder alltså ”ris med apelsinsaft”. Apelsinen i ris à la Malta är dock inte den ena citrusfrukten som är populär vid jul – även konsumtionen av clementiner ökar kraftigt i december månad.

Källa: ”Risrätt” på dn.se 2002-12-20

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Profilbild för Okänd

När kan man säga ”god helg”?

av

Kort svar: Uttrycket ”god helg” är en hälsning som används främst i samband med högtider i december månad (jul och nyår). 

Ordet ”helg” är en benämning på ”en period med allmän ledighet från arbete och möjlighet till gudstjänstbesök” enligt uppslagsverket NE. Det kan gälla t.ex. perioden från det att man slutar jobbet på en fredag till söndags kvällen, men också dagar som är röda i almanackan (”helgdagar”), t.ex. julafton till annandag jul – julhelgen.

800px-GOD_HELG_2008-001.jpg

Att hälsa varandra ”god helg” är vanligt förekommande dels i vardagligt tal men också på t.ex. helgkort av olika slag. Att säga ”god helg” gör man främst i samband med årsbundna högtider och då främst jul och nyår.

När jag gått igenom SvD:s tidningsarkiv efter frasen ”god helg” är det slående att den främst förekommer i december månad. Med enstaka undantag för midsommar och påsk är det just kring jul och nyår som frasen ”god helg” finns med.

Det äldsta belägget i SvD för frasen ”god helg” är februari 1886 då man under rubriken Julafton i Vatikanen skriver:

Man önskar hvarann en god helg, man träffas efter en längre frånvaro.

Runt julen 1913 finns det i samma tidning uppmaningar hur man bör använda välgörenhetsmärken med underrubriken: ”Några anvisningar för den korresponderande allmänheten”:

Möjligheterna äro – som här ofvan synes – många att med användande av af Nationalföreningens konstnärliga och vackra julmärken önska närmare och fjärmare vänner ”1913 God Helg 1914”.

Att önska någon ”god helg” istället för ”God Jul” eller ”Gott nytt år” är alltså ingen nymodighet utan det finns belägg åtminstone dryga hundra år bakåt i tiden, men då är det främst kopplat till jul- och nyårshelgen. Som t.ex. annonsen från Gevalia från 1973:

Fullskärmsinfångning 2016-11-016.jpg
Annons i SvD 1973-12-18

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-11-15)

Källor: Nationalencyklopedin, uppslagsord: ”helg”

SvD:s arkiv + länkade artiklar.