Kort svar: Trettondagsspel eller stjärngossespel var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.
Religiöst har trettondagen under lång tid varit en dag då man inom kristendomen firar de tre vise männens ankomst till det nyfödda Jesus-barnet. Eftersom julen tagit slut i så gott som hela den kristna världen heter 6 januari ”epifania” på de flesta språk, men i Sverige har vi valt att kalla den för trettondagen eftersom julen här tar slut först på tjugondag Knut.
Eftersom tjugondag Knut aldrig varit en helgdag i Sverige så var trettondagen den sista helgdagen i julfirandet och därmed sista tillfället då man kunde ha olika typer av gillen och fester. Detta utnyttjades särskilt av ungdomar som hade trettonhelgen som en stor festhelg.
Att utklädda ungdomar drog runt i byarna var dock inget exklusivt för trettonhelgen utan var något som förekom från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:
Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.
Ett typiskt stjärngossespel kunde, förutom stjärngossarna, bestå av Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten samt Judas med pungen. Judas med pungen var insamlaren av gåvor i sällskapet.
Traditionen att använde sig av Bibelns berättelser för att driva runt och tigga pengar sågs inte med blida ögon av kyrkan och det är, som Bringéus skriver:
betecknande att de äldsta uppgifterna om stjärngossarna möter i rättegångshandlingar och förbud.
Så här kunde det t.ex. stå i en rapport när man skulle förbjuda stjärngosseupptåg:
i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.
Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-06
Litteratur:
Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
Högtider och traditioner 