Kort svar: Månaden Ramadan – då en de fem pelarna (fastan) ska genomföras – är 29 eller 30 dagar.

Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29 eller 30 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen den nionde månaden – ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Ytterligare en sak som komplicerar bestämmandet av datum för ramadans slut och start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner. Men det betyder att en månad är antingen 29 eller 30 dagar – så även Ramadan.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. I andra länder och andra traditioner är det snarare kalendariskt beräknad måne som bestämmer (på samma sätt som den kristna påskens datum bestämssom den kristna påskens datum bestäms)

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-06-16)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm