Kort svar: Kräftskivor eller kräftkalas i augusti började hållas i Sverige i slutet av 1800-talet. Första belägget för ordet ”kräftkalas” är från 1875 och för ordet ”kräftskiva” är det från 1913.

Kräftor har funnits och ätits i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden, även om det då bara var något som inmundigades i de högre stånden. Kräftans genombrott i de bred folklagren lät vänta på sig till slutet av 1800-talet. Så här skriver författarna till boken Allt om Kräftor:

Det riktiga uppsvinget för kräftan kom i och med rationaliseringen inom jordbruket /…/ vilket ledde till att en hel del människor plötsligt stod utan gård och arbete. Några av dem började fiska på heltid. En bra marknad fanns i de växande städernas befolkningar.

Risken för utfiskning gjorde att myndigheterna i slutet började reglera fisket av kräftor och därmed började traditionen med kräftpremiär och därmed kräftskivor i augusti, där man äter kräftor och dricker starka drycker som öl och brännvin, växa fram.

Sedan 1870-talet fanns det en tradition med kräftkalas eller kräftsupé under hösten. Från Öjebro i Östergötland berättas det i augusti 1875 om ett kräftkalas med 200 inbjudna som serverades ”400 tjog kräftor, kokta i 11 stora grytor /../ dessutom 250 helbuteljer öl, 50 flaskor vatten samt allehanda spirituosa” och i Dalpilen 1889 rapporteras det om att ”nästan i hvarje hem har man sitt lilla kräftkalas”. I tidningen Kalmar kunde man 11 september 1909 läsa:

Kräftan kan äfven begagnas till kräftkalas ute i det fria på vackra höstkvällar med mycket månsken, kulörta lyktor, unga damer och flirt.

Det var alltså under slutet av 1800-talet som traditionen med kräftkalas på sensommaren och tidig höst växte fram. Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Belägget från 1913 sticker ut då det inte finns några andra belägg för ordet ”kräftskiva” i tidningstext från 1910-talet överhuvudtaget. Det är första 1924 och de därefter följande åren som användandet av ordet ”kräftskiva” exploderar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Ordet används både om de privata och de offentliga tillställningar där det äts kräftor i augusti. Dessutom börjar man nu använda ordet i annonser för i annonser för musikskivor.

Under första halvan av 1900-talet är kräftskivor huvudsakligen något man går på restaurang för att avnjuta eller som anordnas hos mer välsituerade familjer.

Kräftskivor hos ”vanligt folk” förekom givetvis tidigare men det stora genomslaget kommer i och med att frysta kräftorna börjar importeras till Sverige i slutet av 1960-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-05, uppdaterad 2017-08-26)

Källor: 

Figaro 1885-08-21

Dalpilen 1889-08-16

Tidningen Kalmar 1909-09-11

Dagens Nyheter 1913-08-07

Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . .  Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”