Kort svar: Förr i tiden använde man bl.a. smält bly för att på nyårsafton spå hur det kommande året skulle bli. Om man gör det nu för tiden är det snarare tenn som används.

Om vi ser tillbaka på det gamla svenska bondesamhället (före industrialiseringen) så var nyåsafton inte en särskilt framträdande festkväll. Julen hade mycket större betydelse och det var först på 1500-talet som 1 januari ens blev officiell nyårsdag i hela Sverige. Sedan att vaka in det nya året var, för att citera Swahn (s. 96), ”tämligen okänd bland bönderna”.

Vad som däremot varit under lång tid varit förknippat med nyårshelgen är att spå hur det kommande året skulle bli. Hur man gjorde detta varierade men vanligt var att slå smält bly i vatten eller äggvita i kokande vatten. Utifrån de former som sedan bildades kunde man se vad som skulle komma att ske under det kommande året. Så här skriver lenaz.net om nutida seder i samma anda:

Numera använder man tenn eller stearin, som man smälter i en liten skopa på spisen eller över öppen eld. När det smälta hälls i kallt vatten stelnar det, och sen får man använda fantasin för att utläsa vad figuren föreställer. Ser den ut som ett kors betyder olycka och död, liknar den en krona eller ett fågelbo betyder det bröllop.

Ett välkänt exempel på denna nyårssed är  finns i den svenska filmen Mer om oss barn i Bullerbyn:

Flickorna smyger på pojkarnas nyårsvaka, och pojkarna skräms med smällare. Sedan vakar de in det nya året tillsammans och häller smält bly i kallt vatten för att spå om framtiden. Bosse somnar och vaknar inte för att hurra för det nya året 1929.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-31)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma