Etikettarkiv: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Profilbild för Okänd

Varför är det en flagga med hakkors i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Att det fladdrar förbi en nazistflagga i en av de sista scenerna i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton beror på att tecknaren Per Åhlin ville ha med den som en tidsmarkör.

Varje julafton sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton varit ett stående inslag på SVT. Även om publiken inte varit lika stor som Kalle Anka och hans vänner firar jul så har det blivit en populär tradition.

Sagan handlar om hur den fjortonårige Karl-Bertil Jonsson på ”självaste julafton” tar från de rika och ger till de fattiga. Hans förmögne far – Tyko Jonsson – blir tvärilsk och tvingar sin son att åka tillbaka och be om ursäkt till de som han har stulit ifrån. Dock blir alla rika som blivit bestulna glada över vad Karl-Bertil har gjort och resan blir istället ett triumftåg.

En detalj som många reagerar över är att det i flaggsamlingen som viner över taxin som Tyko och Kar-Bertil färdas i finns en nazistflagga med ett tydligt hakkors. Flaggirlanden fick Karl-Bertil i filmen av byrådirektör H.K. Bergdahl.

Hakkorset är ju sedan 1930-talet en symbol för nazismen och varken Per Åhlin (som tecknat) eller Tage Danielsson (som skrivit sagan) har några associationer med nazismen, precis tvärtom.

ad326ebe6e7a3e5ec31e57a029379c0b

Det finns många detaljer i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som ger vid hand att historien utspelar sig under 1940-talet (även om en hel rad anakronistiska inslag finns) och tecknaren Per Åhlin har tagit många detaljer från sin egen barndom. Under 1940-talet var hakkors vanliga i Sverige. Per Åhlin själv säger i en intervju med Aftonbladet:

När jag var grabb hade tennsoldaterna symbolen på armen. Och köpte man julgransprylar som tillverkats i Tyskland kunde man ge sig fan på att det satt ett hakkors där också. Det kommer jag ihåg.

Den röda flaggan med att hakkors i mitten var inte bara flagga för NSDAP i Tyskland utan också nationsflagga för hela landet efter nazisternas maktövertagande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-20, uppdaterad 2014-12-25)

Källa: ”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

Profilbild för Okänd

Vem har gjort musiken till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Gunnar Svensson har skrivit musiken och medverkar, Arne Domnérus spelar saxofon och den tredje musikern heter Sture Åkerberg 

Texten till Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson till boken Sagor för barn över 18 år 1964 (även om filmen utspelar sig i en obestämd tid). Där var den bara en i raden av många sagor. Men sedan Per Åhlin tecknat och SVT varje jul sedan 1975 sänt en tecknad version av sagan så är det en av Tage Danielsson mest kända texter.

Minst lika känd som själva texten är musiken som spelas i filmen. Kompositör är Gunnar Svensson som skrivit många av de musikstycken som Tage Danielsson och/eller Hasse Alfredsson sedan skrev texten till.

Gunnars Svensson medverkar också på själva inspelningen tillsammans med saxofonisten Arne Domnérus och basisten Sture Åkerberg.

Melodin Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton finns både på Spotify och på Youtube.

Källa:Svensk Filmdatabas

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Profilbild för Okänd

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anakronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säga att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Andra detaljer som skulle kunna användas som tidsmarkörer är:

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap), uppdaterad 2020-12-28

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24