När blev hyacinten en julblomma?

12 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Hyacinten blev en julblomma i slutet av 1800-talet.

Konceptet med färska julblommor växer fram i Sverige med handelsträdgårdarna under slutet av 1800-talet. Numera är det till exempel mistel, julstjärna, amaryllis och hyacint som förekommer i svenska hem kring julhelgen.

Hyacintens historia som blomma beskrivs av Dick Harrison så här:

Hyacinten odlades inte i Väst- och Centraleuropa förrän på 1500-talet, och den tycks ha letat sig till Sverige först under påföljande sekel. När den väl börjat importeras till våra breddgrader blev den mycket populär och kunde påträffas såväl i 1700-talets botaniska trädgårdar som på den kommersiella marknaden

De olika blommorna dyker upp vid lite olika tidpunkter med hyacinten omnämns som en julblomma redan i slutet av 1800-talet. Det äldsta belägget jag funnit är från 1854 då Malmö Allehanda skriver ”hyacinten är således wärd sin plats bland julblommorna och skall säkert icke sakna afsättning”. Under de kommande årtiondens förekommer det annonser för olika sorters julblommor, bland annat hyacint veckorna före julhelgen.

Ett annat exempel från sent 1800-talet är en firma i Lund som till julafton 1888 säljer ”blommande hyacinter, tulipaner och liljekonvaljer”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-12

Litteratur och källor:

Hur länge har vi haft hyacinter?

Malmö Allehand 1854-12-24

När blev mistel en juldekoration i Sverige?

10 december , 2025 av Mattias Axelsson

Kort svar: Misteln verkar ha blivit en juldekoration i Sverige i början av 1900-talet.

Misteln har under långa delar av historien varit en mytomspunnen växt, till exempel så användes den av keltiska druider. Under 1800-talet började man i Storbritannien använda misteln som en julprydnad. Den var grön året runt vilket gjorde den passande att pryda hemmet med under julveckorna, på samma sätt som med julgranen.

Berättelser om traditionen att kyssas under misteln går i svensk press att datera till sent 1800-tal. Och om man läser svenska tidningar från andra halvan av 1800-talet så var det en tämligen välkänd sed i Sverige. Dels skrivs det om misteln i reportage från engelskt julfirande och dels finns seden att kyssas under dem med i många översatta julberättelser som figurerar i pressen.

Exakt när traditionen börjar att praktiseras till Sverige är inte helt enkelt att avgöra. Ett tidigt belägg jag funnit är från Stockholm julen 1906. Signaturen ”Dan” skriver:

Ungdomen har väl hört talas om den gamla trefliga engelska julseden som består i att man hänger upp en mistelkvist i takkronan och sedan passar på och kysser flickorna när de råka komma under misteln. Om vi skulle ta och införa den julseden äfven hos oss! Det är ju merendels en smula stelt i början af våra julkalas innan ungdomen har kommit i gång med lekarna. Med en sådan där mistelkvist skulle all stelhet vara som bortsopad. Alla skulle bli lifvade genast. Söderlunds unge bror gjorde ett försök med det förra julen på ett kalas hos Söderlunds.

Så enligt skribenten skulle alltså att kyssas under misteln vid julkalas åtminstone ha provats på kring julen 1905. Det är också nu, i början av 1900-talet, som det börjar dyka upp annonser och artiklar om misteln som juldekoration tillsammans med andra julblommor. Som till exempel nedanstående bild i SvD 1911:

Misteln var sedan ett populärt motiv på julkort under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-10

Källor:

Västernorrlands allehanda 1906-12-27

SvD 1911-12-24

När blev amaryllis en julblomma?

18 november , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Amaryllis blev en julblomma på 1930-talet.

Kring jul finns det några växter som på olika sätt kommit att intimt förknippas med högtiden – bl.a. mistel, hyacint, julstjärna och amaryllis. Amaryllisen finns beskriven redan 1742 av Carl von Linné och under 1800-talet blir den en populär kruxväxt i Sverige, men det är långt senare som blomman blir en julblomma.

Det tidigaste belägget där Amaryllis odlas och säljs till jul som jag hittat är från december 1932 då SvD skriver:

Amaryllis, ”min lilla” som fader Bellman uttryckte sig – har vaknat i Hässelby, alldeles lagom till jul. /../ Det är handels och trädgårdsmästarens förtjänst att genom lämplig temperatur och beskärning av bladverket ha fått opp Amaryllis i tid.

När Svenska Dagbladet 1935 ska redogöra för vilka blommor som fanns med på julutställningen som Stockholms handelsträdsgårdsmästarförening anordnade så är det följande blommor som finns med som julblommor:

Julkaktus, julstjärnor, julrosor, syrener, konvaljer, orchideer, amaryllis, azaleor, kamelior [och] korallband.

På julafton 1935 skriver signaturen Vogue i SvD:

Utanför var det grått, grått, den där snösmulan lyste inget vidare. Därinne flammade Amaryllis och julstjärna lyste månvit.

Även i en artikel från 1936 räknas Amaryllis som en del av ”svensk julflora”.

I en text från 1939 skriver SvD uttryckligen att ”Amaryllis är en praktfull julblomma”. I en artikel i GP från 2013 menar författaren Susanna Rosén att det är först på 1960-talet som amaryllis blir en julblomma, men jag menar (med hänvisning till tidningsartiklar) att det snarare är 1930-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

”Amaryllis – mer än en julblomma” GP 2013-10-16