Kort svar: Förr i tiden, alltså före 1900-talet, firades lucia dels som årets längsta natt med olika upptåg och dels som sista tillfället att äta innan julfastan.

Att fira lucia med luciatåg där en kvinna kläs i vit skrud och ljus i håret och sjunger vackra luciasånger är en tradition som är dryga hundra år gammal. Dock finns luciafirande av andra slag dokumenterade så långt tillbaka i tiden som medeltiden. Då var det inte helgonet Lucia som stod i centrum utan det faktum att lucianatten ansågs vara årets längsta och att det var det sista tillfället innan julfastan att äta ordentligt.

Framför allt var det i västra Sverige som det växte fram en äldre tradition att ”lussa” natten till 13 december. Det man gjorde då var att man klädde ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en bit mat och en sup. Om lussegubbarnas och lussebrudarnas utseende finns få berättelser men från Sillbodal i Värmland finns följande:

Om Lusse ställde ungdomen till med en Lussedans. En var utklädd till Lussebrud. Hon var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan, som fasthöll halmane. Med Lussebruden kunde alla dansa till halmen föll av.

Till skillnad från dagens lucia så var det ingen ära att blir lussebrud. Hon betraktades som lösaktig och karltokig. Inte alls som dagens lucia och definitivt inte som helgonet. Från Bohuslän finns följande uttryck

Den som en gång varit Lussebrud, hon får aldrig någon brudeskrud

Traditionen med Lussebrud och Lussegubbar är folkliga och har hört hemma i bondesamhället. På slutet av 1700-talet börjar en ny typ av luciabrud framträda, men då i de högre stånden. Att fira lucia på det här sätter spreds sedan vi de västsvenska studentska nationerna till bl.a. Uppsala och Lund. Terminen vid universiteten avslutades normalt vid lucia och luciafirandet blev då ett naturligt festtillfälle. Eftersom det inte fanns några kvinnliga studenter var det en manlig student som fick ikläda sig rollen som lucia.

Sitt moderna genombrott fick lucian 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första officiella luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-30

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (2005) Stora Julboken Ordalaget Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma