Kort svar: Disa fick namnsdag 3 februari vid almanacksreformen 1901 på grund av en koppling till disatinget som hölls i början av februari.

Vid den stora almanacksreformen 1901 tog man bort många namn i almanackan och placerade in nya. Ett av dessa nya namn var Disa som ersatte Blasius, ett armeniskt helgon från 300-talet. Disa började användas som namn under sent 1700-talet och blev populärt vid sekelskiftet vilket gjorde att man gärna hade med namnet i den nya namnlängden.

Valet av datum (3 februari) hänger samman med en äldre tradition av disblot och disting:

Tiden kring månadsskiftet januari–februari sågs ju, /../ som mitt i vintern, så en månad senare, när våren fortfarande inte hade kommit, blotade man i förkristen tid till ödesgudinnorna disorna för att de skulle låta vintern ta slut och våren komma. /../ Den 2 februari tyckte man vid införandet av 1901 års nl skulle vara förbehållet benämningen Kyndelsmässodagen, men dagen därpå passade det bra att sätta in Disa, som alltså hade urgammal anknytning till dagen (eller åtminstone tiden på året).

Så namnlängdskommittén valde 1901 att placera Disa den 3 februari på grund av kopplingen till disatingen och kyndelsmässodagen blev kvar dagen innan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-11

Litteratur

Luddes språk och historia – 3 februari

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen