När börjar hösten?

Kort svar: Svaret på frågan när hösten börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska är det höst när det är kallare än 10 grader men varmare än 0 i snitt medan den kalendarisk och astronomiska lägger höstens början i slutet av augusti eller september månad.

Övergången mellan olika tider på året ger ofta upphov till högtider och traditioner. I skiftet mellan mörker och ljus på vintern infaller både lucia och jul, när sommarhalvåret tar slut firas Halloween och i skiftet mellan ljus och mörker är det midsommar.

Brittsommar

Skiftet mellan sommar och höst har gett upphov till en rad olika traditioner – mickelsmäss, halloween och Mårten. Dock ligger dessa högtider vid olika tidpunkter av den anledningen att höstens början är olika beroende på vilka delar av landet liksom vilka definitioner som avses.

1. Meteorologisk höst

Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltemperaturen. Så här skriver SMHI:

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.

2. Astronomisk höst

Ett andra sätt att definiera hösten på är med kopplingen till jordens rörelse kring solen.

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). När solen passerar himmelsekvatorn på väg söderut (vilket är 22 eller 23 september på norra halvklotet) inträffar höstdagjämningen. Så här skriver SMHI om detta datum:

Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

3. Kalendarisk höst

Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk höst. Även SMHI är inne på den linjen:

Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst

När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som räknades som första höstdagensom första höstdagensom första höstdagen – bl.a. Bartolomeus 24 augusti och Mikaeldagen (mickelmäss) 29 september.

Källa: ”Höst” på smhi.se (läst 2013-09-13)

Skrivet av: Mattias Axelsson 2009-09-22 (uppdaterad 2013-09-13)

När börjar sommaren?

Kort svar: Svaret på frågan när sommaren börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska är det sommar när det är varmare än 10 grader i snitt medan den kalendarisk och astronomiska lägger sommarens början i maj eller juni månad.

Årstidernas växlingar är det som givit upphov till många av de högtider och traditioner som vi firar i Sverige. Vi firar valborgsmässoafton när vinterhalvåret är slut, vi firar halloween när sommarhalvåret tar slut och vi firar midsommar när sommarnatten är som ljusast.

Sverige är ett land som ligger ohygglig långt norrut. På samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Att vinterhalvårets nätter då är kalla och mörka råder det inget tvivel om vilket gör sommaren extra efterlängtad. Men när börjar egentligen sommaren? Det beror helt enkelt på vad vi menar med sommar.

P1060411

1. Meteorologisk sommar

Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltemperaturen. Så här skriver SMHI:

Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som sommar.

När sommaren kommer beror då helt enkelt på när temperaturen stiger tillräckligt. För Västergötland brukar det innebära i mitten av maj medan det i Norrlands fjälltrakter kan dröja ända till sommarsolståndet.

2. Astronomisk sommar

Ett andra sätt att definiera sommaren på är med kopplingen till jordens rörelse kring solen.

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination. När solens når sin högst deklination (c.a. N.23) betyder det att solens står som allra högst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som sommarsolståndet inträffar.

Vid sommarsolståndet infaller midsommar och således skulle vi kunna se det som att sommarsolståndet infaller mitt på sommaren. Givet att varje årstid är cirka tre månader borde då sommaren börja under första hälften av maj månad.

3. Kalendarisk sommar

Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk sommar. Även SMHI är inne på den linjen:

Det finns även en kalendarisk definition av sommar, som säger att den omfattar månaderna juni, juli och augusti.

När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som var den första sommardagen – bl.a. Tiburtiusdagen (14 april), Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-06-01, uppdaterad 2013-05-29)

Källa: Sommar” smhi.se 2011-10-28

När börjar våren?

Kort svar: Svaret på frågan när våren börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska definitionen är det vår när det är varmare än 0 grader i snitt medan den kalendariska och astronomiska definitionen lägger vårens början i slutet av februari eller i mars. 

Övergången mellan olika tider på året ger ofta upphov till högtider och traditioner. I skiftet mellan mörker och ljus på vintern infaller både lucia och jul, när sommarhalvåret tar slut firas Halloween och i skiftet mellan ljus och mörker är det midsommar.

Även till den tidpunkt när våren börjar finns många traditioner knutna, men då är frågan när våren egentligen börjar. Och svaret blir att det beror på hur vi menar,

1. Meteorologisk vår

Den meteorologiska våren är knuten till dygnsmedeltemperatur, men SMHI menar att ”temperaturen aldrig är så stabil som man skulle önska”. Därför är det svårt att hitta någon given definition av när den meteorologiska våren börjar. SMHI själva skriver:

Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.

2. Astronomisk vår

Ett annat sätt att se på våren är att den börjar i och med vårdagjämningen. Vid vårdagjämningen är dagen ungefär lika lång över hela jorden. Därefter går vi på det norra halvklotet mot ljusare tider och de på andra sidan jorden går mot mörkare.

Anledningen till att det är så här är att jordens rotationsaxel inte är vinkelrät mot den bana som jorden färdas runt solen. Axeln lutar 23,5 grader, vilket innebär att nordpolen vid en viss tidpunkt (runt midsommar) är vänd maximalt mot solen och tar emot maximalt med instrålning från solen. Tre månader dessförinnan (alltså 20 eller 21 mars) passerar jorden den punkt i rotationen kring solen där lutningen är sådan att norra halvklotet får mer och mer solljus.

Bilden (som jag helt fräck snott härifrån) visar hur det går till.
arstider-2.jpg

3. Kalendarisk vår

Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk vår. Dock varierar det väldigt mycket över landet när våren i så fall börjar, I södra Sverige kan man ana våren redan i slutet av februari, medan det i norra kan dröja ända in i maj.

När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som var den första vårdagen – bl.a. brukar Mattiasdagen (24 februari), Gregoriusdagen (12/13 mars) och jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) benämnas som den första vårdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-03-10, uppdaterad 2015-02-20)

Källor:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helgerm högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag